Ingen gör ingenjörer längre

av Henric Borgström Forum 2013-11, sida 18, 28.11.2013

Taggar: Teman: ingenjörer

Ingen gör ingenjörer längre

Sverige går mot en omfattande brist på ingenjörer om inget görs.

HENRIC BORGSTRÖM SVERIG x År 2030 fattas det nästan 50 000 ingen jörer inom arbetskraften, enligt den prognos som Statistiska Centralbyrån lade fram redan i början av 2012.

Denna brist ser snarast ut att förvärras med tanke på ungdomars svala intresse, vilket har föranlett utbildningsanstalter att skära ned antagningen av nya elever.

Samtidigt varnas för överskott på cirka 20000 ekonomer redan år 2020, något som väntas bestå fram till år 2030.

Obalansen väntas bli så besvärande att en av Sveriges mest framträdande företags ledare Leif Johansson, ordförande i Erics son och Astra Zeneca samt tidigare koncernchefi Volvo, har slagit larm tillsammans med chefer för de största investmentbolagen.

De påpekar att Sverigeiframtideninte kan värva ingenjörer från de nordiska grannländerna, eftersom ingenjörsbristen i hela Europa väntas vara en halv miljon 2020. Paradoxalt nog väntas den högre utbildning en efter gymnasiet på universitet och högskolor byggas ut, trots att den redan finns i världstoppen när det gäller volym. Av befolk ningen 2009 i åldrarna 20-64 år hade37 procent tagit examen, och 2030 kommer andelenatt ha ökat till 46 procent, enligt prognosen.

Samtidigt har kvalitén alltmer ifrågasatts. Exempelvis utbildningarna till civilingenjör har fått kompletteras med preparandkurser för att lära studenter att räkna. På lägre nivåer används ofta Finland som föredöme, då landet har betydligt bättre skolresultat.

Uppseendeväckande är att 2010 hade endast 51 procent av de som arbetar som ingenjörer formell utbildning för detta. Utav de som jobbar som civilingenjörer hade 67 procent den formella kompetensen. Knappt tvåtredjedelar av dessa var civilingenjörer, en dryg tredjedel är högskoleingenjörer med något år kortare utbildning.

Inom olika specialbranscher har briste på utbildade ingenjörer gjort sig mest märkbar inom energi- och elektroteknik samt lantmäteri. Under åren 2009 - 2030 väntas sysselsättningen inom svenska industrin minska med cirka 70 000 personer medan den ökar med 145 000 inom tjänstesektorn. Tillväxten inom offentliga sektorn beräknas samtidigt till 280 000 personer.

Flera universitet och högskolor har skurit ned intagningen av sparsamhetsskäl. Vi Tudelat i Ingenjörsfinland

PER SANDSTRÖM TEXT

Xx Det råder ingen brist på ingenjörer i Finland. Snarare är situationen den motsatta: det utbildas för många yrkeshögskoleingenjörer. Antalet diplomingenjörer är mer i balans, och detsamma gäller för ekonomer.

Däremot liknar utvecklingen i Svenskfinland den i Sverige, även om det kan vara svårt att jämföra utbildningsystemet rakt av.

«I Finland finns det ingen brist på folk som villbliingenjörer” säger Helkki Kauppi, verksamhetsledare på Teknikens akademikerförbund, TEK.

Enligt honom inleder varje år 3 500 personer studier på landets DI- utbildningar. När alla studieår är avklarade har siffran sjunkit till2 800. Av de som blev klara förra året är det idag 5 procent som går utan jobb. Siffra kan jämföras med den totala arbetslösheten för diplomingenjörer som ligger på 4,2 procent.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NE112018

När det gäller antalet yrkeshögskoleingenjörer finns det däremot ett överskott. Från och med 2016 har Utbildningsstyrelsen beslutat att skära ner på antalet utbildningsplatser med 2000. Totalt utbildas det årligen 22,500 ingenjörer i Finland.

Bilden är annorlunda I Svenskfinland. Rapporten Yrke 2025 från 2012 pekar på ett ökat behov av både yrkeshögskoleingenjörer och diplomingenjörer i Svenskfinland.

Det gäller i princip för samtliga branscher. Bland Åbo Akademistidigare studenter är arbetslösheten lägre än riket i övrigt.

Kanske är det till en del Sveriges förtjänst. En undersökning som Åbo Akademi har gjort visar nämligen att många av diplomingenjörerna flyttar utomlands. Av de som utexaminerades 2000-2005 är det i dag åtminstone 15 procent som arbetar utomlands, och då ä dare har den tidigare kostnadsfria högre utbildningen för studenter utanför EU nu belagts med höga avgifter, vilket kraftigt mins kat tillströmningen eftersom ökade stipendier inte räcker till.

En pinsam illustration till den blandade kvalitén är att en arnerikansk student stämt Mälardalens högskola (Eskilstuna, Västerås) på drygt 20 000 euro som hon betalat för vad hon hävdar är undermåliga kurser i matematik och statistik. det främst arbete i Sverige som gäller.

Samtidigt minskar intresset för ingenjörs yrket i Svenskfinland. Enligt Bob Karlsson på Utbildningsstyrelsen väljer många finlandssvenskar språkinriktning på gymnasiet i stället för att studera naturvetenskapliga ämnen. Konsekvensen blir färre ingenjörsaspiranter.

«Vad det beror på är svårt att säga. Kanske kan det ha med föräldrarnas val att göra”, säger Bob Karlsson

Britta Sunde, verksamhetsledare på TFiF är inne på samma spår “Min kunskap är baserad på det jag hör och ser, inte på statistik. Det är få som väljer lång matematik i dag. En kommentar som jag ofta hör bland ungdomar är att de vill arbeta med människor, vilket visar att det finns en stor okunskap om hur ingenjörens arbeteserut” m

HON