Ingen kontroll - ingen organisation

Taggar: Teman: utbildning

FORUM 8: 75 7

Annu hopplöst för praktikanterna

Ingen kontrol — ingen organisation

Högskolestuderande beskylls för att vara teoretiker.

Men deras chanser att få en meningsfylld praktik är fortfarande minimala. Problemet har ältats i åratal. Situationen har inte blivit bättre. Ingen anser sig i sista hand skyldig att ordna praktikantfrågan.

Fyra studenter från svenska handelshögskolan ställde representanter för tre företag mot väggen i praktikfrågan.

Så här är situationen för ekonompraktikanterna + Praktiken är inte på minsta sätt integrerad med utbildningen.

Praktikantplatserna är helt okontrollerade. Många praktikanter är fortfarande bara kuvertslickare och renskrivare.

e De får sällan skolning från företagens sida under sin praktiktid.

e Utländska praktikanter behandlas som billiga språklärare.

• All praktiförmedling för ekonomer går numera via SEFE, ekonomförbundet, som emellertid inte vågar ge rekommendationer om lön för praktikanterna, ”eftersom ju sturentkåren är studenternas intresseorganisation”.

e Praktikantplatserna förmedlas i praktiken genom lappar som sätts upp på en tavla i högskolan. Ingen övervakar att besatta platser tas bort. Ingen följer upp hur många praktikantplatser som går åt eller hur stort behovet skulle vara.

e Ingen följer upp hurudan praktiken varit.

• Fördomarna frodas: en teknolog kan dra på sig en halare och göra sin praktik bland arbetare, medan en ekonom rynkar på näsan åt kassajobb. Många praktikantplatser annonseras också ut som ”manliga” eller ”kvinnliga”.

e Lönerna övervakas, men endast från arbetsgivarhåll. Arbetstagarna har ingenting att säga till om.

ORGANISATION SAKNAS KONTROLL SAKNAS

Studenterna var:

Adrian Donner, ordförande för den lokala AIESECkommitten i Hanken, Filip Frankenhaeuse r, studentkårens generalsekreterare; Ulf Sjöblad, studentkårens ordförande, Anne Niemimäki, styrelse medlem i studentkåren. På svarandeplatserna satt pol mag Anssi Huovila, Finnpaps personalchef, fil mag Folke Wagner, Finska Sockers personalchef, merkonom Carl-Henrik Standertskjöld, Mercantile personalchef.

På företagssidan var man egentligen ganska belåten med hur praktikantplatserna var ordnade. Studenterna var emellertid betydligt mindre imponerade.

Personalcheferna inledde, med att redogöra för hur praktikantfrågan var ordnad i deras företag.

FINSKA SOCKER: Vi får välja mellan två sätt att sköta. praktikantfrågan. Antingen tar företaget ett litet antal praktikanter, skolar dem ordentligt och ger dem intressanta arbetsuppgifter. Detta skulle antagligen leda till brist på praktikantplatser. Eller: vi tar så många praktikanter som möjligt, men till ”vanliga” jobb. I samråd med bland annat studenterna själva har vi gått in för det senare alternativet. Mest har vi teknologer, och för dem har vi skolningsprogram en gång i veckan. Ekonomerna har det betydligt sämre, ingen skolning alls. Den bästa ”skolningen” får kanske korrespondenterna — de får lära sig av sina egna misstag!

FINNPAP: Vi tar årligen mellan 70 och 100 sommarpraktikanter, största dele från handelshögskolor och -institut. Främst med marknadsföring som huvudämne, men några platser finns även för redovisare. Transport, närmast skeppning, är hos oss en viktig sektor, men där ges ju ingen specialutbildning i vårt land. Praktikanterna får en halv dags introduktion, f ö ingen egentlig skolning.

MERCANTILE: I första hand kommer till oss korrespondentstuderande från Hanken, samt lite merkonomer. De fungerar som semestervikarier, men kommer i god tid före semestern, får ett par veckors instruktion och sköter sedan ett jobb som självständiga korrespondenter eller avdelningssekreterare.

Vänd!

FORUM 8 : 75

Studenterna: Ulf Sjöbla ”Företagen har aldrig fått veta hurudan en god praktil

Informationsklyfta

Ulf Sjöblad: — Om jag kommer och söker jobb, ska jag då gå offensivt eller defensivt till väga? Dvs ska jag fråga om det råkar finnas ett jobb för mig. Eller ska jag säga så här: Det här är mitt huvudämne, jag är intresserad av det och det, och av möjligheterna att jobba inom denna sektor i framtiden. Vad har ert företag att erbjuda mig?

Filip Frankenhaeuser: — Med andra ord, hur kan företagen medverka i vår utbildning?

Carl-Henrik Standertskjöld: — Om de sökande skulle framlägga sitt problem på det här sättet så kunde vi diskutera oss fram till en lösning, Nu frågar de flesta bara efter ett jobb vilket som helst. Några specialämnen är det inte tal om.

Anssi Huovila: — Vad jag vet har det aldrig informerats, tex från handelshögskolornas sida, om vikten av att passa in praktiken efter huvudämne. Det har aldrig kommit den minsta framstöt ens om hurudan en praktik borde vara. Om praktiken en gång är en så viktig

Adrian Donne del i utbildningen borde den ju planeras i samarbete med företagen!

Vad får praktikanterna jobba med?

På Finnpap kan en praktikant få lära sig en hel del relevanta saker på redovisningssidan, han jobbar i kassan eller med faktureringen, På marknadsföringssidan är situationen lite sämre, Finnpap har sexton försäljningskontor utomlands, där det egentliga säljarbetet görs. ”Här har vi bara ett stort postorderkontor” sade Huovila. Och för transportsidan, närmast spedition, som är mycket viktig inom Finnpap, så finns ingen egentlig utbildning, Så här hamnar de som inte ryms någon annanstans.

På Mercantile får korrespondentpraktikanterna självständigt översätta och stilisera brev. Svara i telefon, ta emot order. ”Vi siktar på att de skall trivas och komma tillbaka som fast anställda” säger Standertskjöld, och anser att de har möjligheter till ett varierat arbete.

Filip Frankenhaeuser

Anne Niemimäki, som närmast representerade korrespondenterna, trots att hon flyttat över till ekonomlinjen (ett allt vanligare fenomen, av 60 på hennes årskurs har 20 hoppat över), ansåg att korrespondentstuderandena = visserligen har lätt att få jobb, men inte sådana de har nytta av. Mest skriver de rent på maskin efter handskrivna manuskript. Nej, de är nog inte själva så värst imponerade av sina praktikplatser ansåg hon. De står dessutom utanför all kontroll, och ändå är praktiktiden viktig för korrespondenterna för att studierna är så teoretiska — den praktiska sekreterarkursen torde uppgå till fyra veckor. Anne suckade vid jämförelsen med flickorna från sekreterarinstitutet med sex månaders helt kontrollerad praktik inbyggd i skolningen.

— Det är en fråga om organisation, sade Folke Wagner. Vi har ständigt 2—4 flickor från sekreterarinstitutet hos oss, halva veckan där och andra halvan vid institutet. För övrigt anser jag nog att korrespondenterna är mera användbara och snabbt kommer bort från maskin Anne Niemimäki ‘h

FORUM 8 - 7 förlade TRI ArrRR RAR ÖA I I IA

Arbetsgivarna skrivningsstadiet om de inte är slöfockar. De passar in både inom marknadsföring, PR-verksamhet och mycket annat.

Anne Niemimäki var ändå inte nöjd. Korrespondenterna blir mer och mer medvetna om sin dåliga situation i arbetslivet vidhöll hon. Trots att de ännu för det mesta är blyga och tysta — om också hur intelligenta som helst. De aktiva hoppar över till ekonomlinjen.

Folke Wagner rådde de studerande att gå på den offensiva linjen, vända sig till en så hög chef som möjligt och varudeklarera sig själva.

Förlängd praktiktid?

Kring andra studieåret när specialiseringen börjar — då borde praktiken komma in.

Anne Niemimäki: — Vi beskylls för att vara teoretiker. Just därför borde näringslivet hjälpa oss.

Filip Frankenhaeuser: — Några stu Folke Wagner (Finska Socker) Anssi Huovila (Finnpap denter skulle ha intresse för att under en längre tid gå igenom ett företag, så som man gör utomlands. Börja vid lastningsbryggan och sluta som kontorschefens assistent. Finns det möjligheter att utveckla ett sådant system?

Folke Wagner: — Kanske, men då är ett halvt år minimum,

Anssi Huovila: — Lång praktik vore mycket bra ur företagets synvinkel. Personalpolitik sköts i dag alltför ofta enligt frivilliga brandkårs-principen: då en anställd slutar tar man hastigt och lustigt och nyanställer någon. Ändå känner man mycket väl till den genomsnittliga personalomsättningen i året vid större företag. Finnpap tänker börja ta ut tiopersoners grupper och ge dem minst ett halvt års skolning genom att låta dem cirkulera på samtliga avdelningar. Det här kunde också tillämpas på studerande, i mindre grupper. Mera jobb rotation behövs för alla. Den förlängda moderskapsledigheten (nu oftast ett år) kräver flera långvariga vikarier än någonsin.

Frankenhaeuser undrade om det vore

Carl-Henrik Standertskjöld (Mercantile bör vara” (Fråga: Vet inte företagen det själv? ändamålsenligt att förlänga studierna, så att man först studerade två till två och ett halvt år, sedan jobbade ett halvt till ett år och därpå gick tillbaka till studierna, Han trodde själv att det kunde stupa på att sådana platser inte gick att skaffa i tillräcklig utsträckning.

Standertskjöld ansåg också att det inte fanns kapacitet för det. ”De studerande som förlänger sina studier på detta sätt vill inte komma för vilken lön som helst. De ställer sina krav”.

Adrian Donner misstänkte att de studerande inte ville gå tillbaka till studierna när de en gång fått smak för förvärvslivet.

Med undantag för Finnpaps representant var man alltså lite tveksam till en så lång praktiktid mitt under studierna som en obligatorisk regel.

Hur praktiska är studierna?

Alla studerande skriver en uppsats på cum laude nivå. Hur vore det om de skulle skriva denna under sin praktiktid,

Vänd 10

FORUM 8 : 7 ”Det måste hända något på lönefronten”

Vem skall sköta ekonomernas praktikfråga?

Studenkåren:

Företagen borde komma till hjälp i vår utbildning. Samtidigt får de ju veta hurudana studenter som kommer ut. Om de beskyller oss för att vara teoretiker, borde de själva bidra med att ge oss en meningsfull praktik.

Företagen:

Vi gör vad vi kan. Men varför aldrig den minsta framstöt från högskolornas sida om vilka önskemål man har på praktikplatserna? Koordinering saknas helt.

Högskolan:

Inom näringslivet har man inte tillmätt praktiken en så stor betydelse att man skulle ha tagit på sig uppoffringen att organisera praktikverksamheten. Studenternas självverksamhet har till nöds klarat problemet. Men myndigheterna har inte gjort det lättare genom att förbjuda andra än de offentliga arbetsförmedlingarna att förmedla arbetsplatser.

Ekonomorganisationen:

Vi förmedlar visserligen praktikantplatser. Men det är studentkåren som är intresseorganisation och som sköter de praktiska rutinerna (dvs sätter upp lappar på anslagstavlan). Högskolornas ekonomi tillåter dem knappast att vara aktiva här. Men studentkåren kunde försöka lösa problemet gemensamt med oss.

för företagets räkning, inom något område där företaget hade nytta av det? Det här är ju vanligt på kandidatstadiet, och vid tekniska högskolan gör man också ”lilla dippen” ute i praktiken.

Vid handelshögskolan har man emellertid ofta konstaterat att det är ytterst svårt att få studenterna intresserade av något praktiskt problem på cum laude nivå. De vill skriva något teoretiskt, där man lätt kan plocka fram uppgifter ur litteraturen.

Folke Wagner ansåg att ämnena vid en handelshögskola visserligen har anknytning till praktiken, ”men när man hör era professorer och assistenter föreläsa så är de nog långt borta från det levande livet”.

Studenterna instämde. De flesta blir assistenter direkt efter diplomexamen och fungerar som lärare utan att alls ha varit ute i näringslivet.

Huovila kastade fram tanken att företagen skulle låna ut sina försäljnings-, ekonomi- och personalchefer till högskolorna för något år som assistenter. Han berättade att institutet för ledarskap kommenderar ut sina lärare för ett år i näringslivet och sedan tillbaka til undervisningen.

Hur är det med case, praktikfall, undrade Filip Frankenhaeuser. Kunde ni inte ställa ett antal praktikfall till högskolornas disposition? Inte så lätt, påpekade Huovila, Att skriva case är en vetenskap för sig.

Löne — Jag har två alternativ då jag går ut och söker jobb, sade Filip Frankenhaueser. Antingen ett välbetalt med relativt tråkiga arbetsuppgifter. Eller ett sämre betalt, där själva jobbet ger mera. Tyvärr är det bara alltför ofta så, att jobbet är både dåligt betalt och mindre givande. Därför tar många studenter byggnadsarbete under sommaren,

Donner: — Ibland bjuder storföretagen så låg lön, att jag inte klarar mig på den under sommarmånaderna.

Han tar ett helt manuellt jobb i sommar och kommer upp till bortåt 2 500 mark. I allmänhet rör sig praktikantlönen för hankeiter mellan 1 200 och 1700 mark. Wagner instämde: — Det måste händ något på lönefronten. Om man tar en spade i handen och börjar gräva diken kommer man säkert upp i 2 000 mark. För många studenter är problemet följande, De finansierar sina studier själva. Studielånen räcker i genomsnitt för uppehälle under 7—8 månader. Resten skall lönen från sommarjobbet täcka. Anssi Huovila: — Skall företagen verkligen finansiera de studerandes studier under terminen genom att betala högre lön? Vi har riktlöner, och vi kan inte betala en okunnig sommarpraktikant mera än den ordinarie befattningsinnehavaren får.

Vartill Filip Frankenhaeuser replikerade att studenterna får en dålig bild av företagen när de ser den lön de får i jämförelse med arbetare, inte ens så mycket de behöver för att leva.

Arbetsgivarna ger ut allmänna rekommendationer om praktikantlönerna. Personaladministrativa — föreningen, med ungefär 70 medlemsföretag, ger också vissa grundlöner: minimi- maximi- och genomsnittslönen för praktikanter det aktuella året.

Anssi Huovila berättade att försäljningsorganisationerna Finnpap, Finnboard, Finncell och Converta konfererar, så att de inte konkurrerar med varandra. utan ligger på samma linje. De beaktar också de löner som banker och försäkringsbolag betalar.

Bankerna torde ha en egen intern överenskommelse.

Förslag — Kan man ordna både underleverantörsbörsar, avfalls- och giftbörsar, så borde man också kunna ordna en börs för praktikantplatser.

— Varför byggs inte praktikjobben in i företagens skolningsprogram — Kan man inte tänka sig att cum laude uppsatser skulle skrivas av praktikanter om något problem inom just hans praktikföretag.

— Varför tas inte praktikantlönerna in i arbetsmarknadsförhandlingarna?