Ingenjör i FN:s tjänst
av Heidi Furu Forum 2017-09, sida 16-20, 26.10.2017
Taggar: Personer: Emilia Wahlström
Emilia Wahlström är kemikaliekonsulten som åkte till Kazakstan för att jobba med miljöfrågor. I sitt nuvarande FN-jobb kommer hon i nära kontakt med både oljeolyckor och hälsokatastrofer.
En liten oljetanker har gått på grund i ett naturskyddat mangroveträsk i Bangladesh. Emilia Wahlströms uppgift är att inom 24 timmar samla ihop ett team av internationella experter som ska vara på plats inom ytterligare 24 timmar för att studera effekterna av oljeutsläppet. Den här gången åker Wahlström med, men oftast stannar spindeln i nätet kvar på FN-kontoret i Genève.
I tre veckor bor Wahlström och de övriga i teamet på en flodbåt och åker ut för att studera hur mangroveträden, fiskarna och fåglarna påverkats av oljan. De intervjuar lokalbefolkningen och gör planer för hur avfallet ska hanteras. Teamet består av 25 personer, experter i allt från koordinering och logistik till säkerhet och oljebekämpning. En stor del representerar internationella organisationer, men även lokala sakkunniga är med.
[caption id=“attachment_9421” align=“aligncenter” width=“440”]
Miljöengagemang. Utvecklingsfrågor och utlandsjobb har alltid intresserat Emilia Wahlström och ett uppdrag inom FN föll sig därför naturligt. Hon började studera teknik för att hon tänkte att det är en bra utbildning att ha i många olika branscher, och kemi för att hon gillade det. I sitt jobb kommer hon i kontakt med såväl humanitära katastrofer som miljöolyckor.[/caption]
Wahlström är den som koordinerar det hela. Hon representerar FN-enheten Joint Environment Unit, vars uppgift när experterna väl är på plats är att se till att de åstadkommer en gemensam rapport som följer FN:s riktlinjer.
”Vi vill undvika att vissa experter säger si och andra säger så, för då är vi i exakt samma situation tre veckor senare och ingen vet vad som egentligen har hänt.”
Det som egentligen hade hänt i mangroveträsket visade sig, till viss del, ha en politisk bakgrund.
”Flera ministerier och många olika ekonomiska intressen var involverade. Frågan var vem som hade gett båten tillåtelse att åka genom ett nytt delfinområde till följd av att en annan kanal inte kunnat dräneras som planerat. Även om Bangladesh hade expertisen att utvärdera vad som hänt behövdes av politiska skäl en utomstående utvärdering. Vi skrev en omfattande rapport och höll en presskonferens.”
Miljöfrågor på flyktingläger. Joint Environment Unit som Wahlström jobbar för är en gemensam enhet för FN:s miljöprogram och FN:s koordineringsorgan för humanitära insatser. Uppdragen gäller förutom att hantera klassiska miljökatastrofer även att se till att miljöfrågor är en del av humanitärt bistånd.
”Om det byggs ett flyktingläger funderar vi på hur många brunnar det behövs och var de ska placeras, hur flyktingarna ska tillreda sin mat, om de ska hugga ner någon skog i närheten för att få ved och vem som ska ta hand om använd olja från de FN-bilar som kommer till platsen.”
Joint Environment Unit är en koordinationsenhet som inte implementerar några egna projekt. De skickar ut experter inom de tre första veckorna efter att en miljökatastrof skett, men sedan tar andra över. Mycket sker i samråd med övriga organisationer – vid en kärnkraftsolycka är IAEA samarbetspartnern, sker en oljeolycka ute till havs är koordinatorn International Maritime Organisation och vid en miljökatastrof med hälsoeffekter jobbar man tillsammans med Världshälsoorganisationen WHO.
”Om det i morgon sker en industriolycka i Afrika ska vi veta vem som far dit och hur, med vilken tidtabell vi kan få med oss vilka experter och vilka riktlinjer de använder för att utvärdera effekterna av olyckan.”
[caption id=“attachment_9422” align=“aligncenter” width=“440”]
Inte bara plåster på såren. Att akut rycka ut till katastrofområden är ytterst viktigt, men framöver vill Emilia Wahlström också jobba med att lösa de underliggande problemen på längre sikt.[/caption]
För att Joint Environment Unit ska rycka ut krävs att landet som drabbats först officiellt har bett om internationell hjälp.
”Efter att landet begärt hjälp kan vi på under 48 timmar ha någon på plats. Ibland åker vi själva, ibland kallar vi in någon annan expert. Det svåra är ofta att folk inte genast vet exakt vad de behöver, om det är en oljeexpert, en tungmetallexpert eller en avfallsexpert”, säger Wahlström.
Bäst resultat nås då internationella och lokala sakkunniga samarbetar. I praktiken kan det ändå ofta vara utmanande att på kort varsel hitta de rätta lokala experterna och ordna finansiering för dem. Oljeolyckan i Bangladesh var ett skolboksexempel där flera miljöexperter från det lokala universitetet deltog i teamet.
”De internationella experterna visste allt om oljedispersion, men de visste inget om just det mangroveträsk där olyckan skedde.”
Miljökonsekvenserna för mangroveträsket visade sig tursamt nog inte vara förödande.
”Tidvattnet var på väg ut då det hände och största delen av oljan for ut i havet, där 340 000 liter olja fort blandar ut sig. Om det i stället varit på väg att bli högvatten då tankern gick på grund hade oljan lagt sig på träden på ett helt annat sätt.”
Heidi Furu text
Karl Vilhjálmsson foto
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!
