Ingenjörsdagen -84
av Bjarne Nyman Forum 1984-03, sida 24-25, 15.02.1984
Taggar: Teman: ingenjörer
Fortsättning från sid. 1 — Vindakrobaterna har flera fördelar också i jämförelse med handpumpear, uppger ingenjör Torleif Nordström vid Finergia. Det har nämligen visat sig att handpumparna ofta inte tål den behandling de utsätts för. Och dessutom kräver de större vattentillrinning i borrhålet — Det värsta som kan hända med en vindakrobeat är att själva pumpen går sönder. Då måste den givetvis bytas och det kostar ungefär 60—70 dollar.
Priset på en vindakrobat — utan vattencistern — är ungefär 2 500 mark, om tillverkningen sker i Finland. Men om de enklare delarna tillverkas på ort och ställe i uländerna blir kostnaderna i det närmaste halverade.
Arbetsplatser skapas
I Mongoliet håller man som bäst på med att finslipa planerna på en fabrik för tillverkning av 20 000 vindakrobater årligen. Enligt Finergias beräkningar är investeringarna för en dylik fabrik så pass små att de i praktiken skulle betala igen sig på några få månader. Investeringarna har beräknats till ungefär 400 000 dollar och omsättningen skulle då bli ca sex miljoner dollar. Fabriken skulle sysselsätta ett hundratal personer.
Som bäst håller man på och kör igång en försöksproduktion av 150 vindakrobater i Mongoliet.
Enligt VD Peltonen är Finergias vindakrobater ett typexempel på ändamålsenlig teknik. De små bindpumparna löser vattenproblemen lokalt samtidigt som tillverkningen på ort och ställe skapar arbetsplatser.
— Vi får inte heller glömma alla de fördelar som kommer u-länderna till godo genom att vattenfrågan blir löst, framhåller Peltonen. Nu kan tidigare alltför torra täppor göras fuktbara samtidigt som det blir mera tid över till produktivt arbete för de kvinnor som hittills har tillbringat många timmar av dagen med att bära hem vatten.
— Jag kan omöjligt komma på någon form av u-hjälp som skulle gagna u-länderna bättre än våra akrobater.
9 vindturbinen startar vid mycket låg vindhastighet (ca 2 m/s) 9 pumpningskapaciteten är 200—600 l/h vid vindhastigheter på 4—5 m/s sughöjden är max B m e den totala uppfordringshöjden är max 16 m e tornhöjden är beroende på utformning 2,5—4 m e hela akrobaten väger 20—30 kg e den är lätt att plocka isär, transportera och plocka ihop e diametern på den specialkonstruerade turbinen är 1,2 m.
2 blir
EH Ingenjörsdagen — den andra i ordningen — genomfördes under rubriken ”Teknikinformation —en ingenjörsuppgift!”. Deltagarantalet gav en antydan om att temat för dagen var väl valt. Hela 250 deltagare hade bänkat sig i Finlandia-husets kammarmusiksal för att lyssna på informativa utläggningar av partiledare Torbjörn Fälldin (Sverige), chefredaktör Jan-Magnus Jansson, innovationsforskare = Bengt-Arne Vedin (Sverige) och kultur- och vetenskapsminister Gustav Björkstrand. På plats fanns också ett för sammanhanget ovanligt stort antal representanter för massmedia. Partiordförande Torbjörn Fälldin talade under rubriken ”Politikerns kontakter med tekniker och teknik”. Hans budskap till publiken gick det inte att ta fel på: Det råder alltför stora brister i kontakterna!
Fakta undertrycks!
Fälldin koncentrerade sig på ett par exempel där han ansåg sig som politiker ha blivit alltför dåligt informerad om teknik, bl a då besluten om de första kärnkraftverken skulle tas i Sverige.
— I slutet av 1960-talet, då jag satt som ledamot i naturvårdsverkets styrelse, förekom det inga som helst varningar vare sig för risker eller problem med kärnkraften. Några år senare stod det klart att driften erbjöd problem, att anskaffningen av bränsle erbjöd problem och att omhändertagandet av utbränt bränsle erbjöd oerhörda risker och problem, berättade Fälldin.
— Jag vill inte lägga ansvaret för detta på någon ensam part, men visst kan man hysa misstankar om att fakta undertryckts.
Fälldins andra exempel hade att göra med f d statsministerns roll som bonde. På femtiotalet uppmanades han liksom andra potatisodlare att använda sig av vissa kemiska preparat mot knäpparlarven. Några år senare tvingades myndigheterna att utfärda förbud mot preparaten, då deras giftverkan blivit känd, Fälldin och många med honom kände sig lurade.
— Men tro inte att politikerna är teknikfientliga. Vår kritiska inställning är enbart ett utslag av vår roll att kritiskt gransk 3/84
Den tekniska informationen allt viktigar och avväga, sade Fälldin. Allt detta gör det nödvändigt med en dialog mellan tekniker och vetenskapsmän å ena sidan och politiker och ämbetsmän å den andra, för våra rolier är helt olika.
Teknisk information allt viktigare
Chefredaktör Jan-Magnus Jansson betraktade teknikinformationen i egenskap av samhällsvetare och mediarepresentant. Teknikens allt mera centrala roll i samhället kräver enligt Jansson, att politiska beslutsfattare och tekniker närmar sig varandra och att de båda grupperna åtminstone delvis tillägnar sig varandras tänkesätt.
— Medias uppgift är att ge sådan information att medborgaren kan fungera i en demokrati, poängterade Jansson, De skall göra det på ett lättfattligt sätt, så att så många som möjligt kan förstå informationen.
Och då tekniken är en huvudbeståndsdel i ett modernt samhälle och dessutom bildar kärnan i brännande aktuella samhällsfrågor, är det nödvändigt att informera mycket om teknik.
Chefredaktör Jansson framförde speciellt tre synpunkter på teknisk information, För det första är det viktigt att visa de tekniska uppfinningarnas samband med forskningen, inte minst grundforskningen.
För det andra måste sambandet mellan teknik och samhälle och de tekniska förnyelsernas inflytande på samhällsutvecklingen klargöras. Det måste, enligt Jansson visas, att människan i viss mån har möjlighet att välja mellan olika typer av teknik med olika samhällsverkningar.
För det tredje bör mediernas reportage lämna rum för tillräckligt mycken futurologi.
— Men futurologi kan inte bedrivas utan kännedom om den sannolika tekniska utvecklingen, poängterade Jansson. Svårigheten för tidningarna är att hitta lämpliga skribenter som kan göra stoffet allmänfattligt och intressant, journalister med en viss teknisk grundskolning.
”På ett annat sätt än tidigare kräver de nya samhällspolitiska frågorna också naturvetenskapligt-tekniska insikter. Flertalet beslutsfattare som saknar tekniska insikter upplever de nya samhällsproblemen som svåra och frustrerande. Naturvetare och tekniker åter står ofta främmande för samhällets frågeställningar. Syntesen kan skapas bara genom samarbete, vilket förutsätter att man delvis tillägnar sig varandras tänkesätt. Ungefär så uttryckte sig chefredaktör Jan-Magnus Jansson, då han talade vid TFiF’s och DIFF’s gemensamma ingenjörsdag ny ligen.
— Den underutvecklade dialogen mellan politiker och tekniker le der till att man på teknikersidan ofta uppfattar oss politiker som teknikfientliga. (Torbjörn Fälldin — Tekniken är fortfarande människans öde, men någonting som inte enbart är på gott utan som öppnar hisnande perspektiv åt d mest olika håll. Jansson (Jan-Magnu — Att popularisera teknik är en utmaning. Det gäller att leva sig in i mottagarens referensram, intresse och tankemönster. Det gäller att konkurrera om uppmärksamhet och tid. Det gäller att spela flera roller, och det gäller att ha öppna kanaler för feedback och återkoppling. (Bengt 3/84 FOÖRUN
Av BJARNE NYMA — På sikt är det bättre att öppet redovisa för eventuella risker än att tiga ihjäl väsentliga fakta och bli avslöjad, vilket kan leda till att allmänheten förlorar förtroendet för den tekniska sakkunskapen. (Gustav Björkstrand)
Tekniker på kuskbocken
Teknologiedoktor Bengt-Arne Vedin, innovationsforskare vid Näringsliv och Samhälle i Sverige, har under större delen av sitt liv sysslat med teknisk information, bl a som chefredaktör för tidningen Ny Teknik. Enligt Vedin anser ingenjörerna ofta att de själva inte behöver handha populariseringen av ny teknik. Den kan någon PRman eller journalist ta hand om.
— Det är en stor frestelse att bara lämna över och sedan, om det går snett, två sina händer, sade Vedin. Men det är en alltför enkel lösning för att fungera. PRmannen och journalisten kan hjälpa til, men det är ingenjören som skall sitta på kuskbocken — som måste ha ansvaret.
— Teknikern kan dock uppleva journalistens försök att tolka, ge råd eller underhålla som oseriösa, eller som en profanering, eller kanske som missvisande. Men då bör han besinna, att journalisten faktiskt skriver som han gör för att bli läst. Precis som ingenjören vill nå fram med angelägna problemlösningar, anpassade till användarens behov, så är det journalistens
Arne Vedin jobb att utforma artikeln så, att den kan konkurrera med övriga artiklar och mediaprodukter, sade Vedin.
Kultur- och vetenskapsminister Gustav Björkstrand synade i sin presentation “Människan i tekniksamhället” Minister Björkstrand jämförde dagens situation med det förgångna och kunde konstatera att människans situation idag är osäkrare än tidigare. Våra förfäder visste i stora drag vad som komma skulle. Nutidsmänniskan upplever allt mera osäkerhet och ovisshet. Hoten är många och de flesta har med teknik att göra.
Öppenhet A&0
Björkstrand ansåg, att den tekniska informationen bör vara saklig och logisk, att den bör vara fortgående och begriplig och framför allt öppen.
Också Björkstrand tog kärnkraften som exempel — Anta att en ingenjör plötsligt kommer underfund med att något använt material eller någon speciell process innehåller faromornent som man inte tidigare har beak tat. Skall han redovisa för dem eller tiga still i en situation dåp beslutsfattarna förbereder avgörandet om ett nytt och stort kärnkraftverk — Farorna till trots är jag helt övertygad om att det inte finns någon annan väg än öppenhetens. Det verkligen ödesdigra är nämligen om vi förlorar tilltron till den tekniska sakkunskapen för att den av taktiska eller ekonomiska skäl har dolt väsentliga fakta, sade Björkstrand.
Ingenjörsdagens anföranden väckte diskussion. Med önskvärd tydlighet framkom att Tekniska Föreningen och Driftsingenjörförbundet med sitt temaval hade träffat ett ämnesområde av högsta aktualitet och vikt. Ju mera tekniken utvecklas, desto mer specialiserade blir både tekniken och teknikerna. Klyftan växer, inte bara mellan ingenjörskåren och övriga yrkesgrupper, utan också mellan olika sektorer av tekniken. Hela denna utveckling skapar ett väldigt behov av information — i alla riktningar.
En sak att glädjas över i det enorma arbetet att nu och i framtiden överbrygga klyftorna mellan befolkningsgrupper och yrkesgrupper är att vi kan dra nytta av informationstekniken… O 25