Ingenjörskonst för utvecklingsarbete

e En teg som kan plöjas väsentligt djupare än hittills skett i sammanhanget, är den teknologi-insats och det samarbete med främmande länder som sker i tecknet av utvecklingshjälp. Om det legala i den frågan råder just ingen oenighet. diskussionen gäller kanske mest formen för det hela och hur man skall kunna åstadkomma verklig nytta i etableringsområdet med användning av sina egna teknologiska resurser i harmoni med utvecklingslandets beredskap.

Valmet kan fungera som ett intressant exempel på den form utvecklingsarbetet kan få genom traktorverksamheten på olika utlandsmarknader. vissa av dem klart stadda i utveckling. Detta finländska storföretag med starkt teknologiskt inriktad produktion, har ingått ett samarbete i Tanzania som syftar till aktiv insats på traktormarknaden i Afrika och på utnyttjande av den teknologi som finns hemma, som kan utvecklas i Norden genom gemensam satsning med Yolvo BM och den som erhållits genom tjugo års verksamhet i traktortillverkning i Brasilien.

Det bör tilläggas att den finländska iraktortillverkning som idag sker i Suolahti, och som förväntas växa som följd av det nordiska traktorprogrammet, ändå räknat i antalet producerade traktorer är långt mindre än det Valmet do Brasil uppnått genom sin tjugoåriga verksamhet i Sydamerika. En indikation så god som någon på marknadsområdets volymmässiga betydelse. Men varför och med vilka argument Tanzania?

Strategin

Det hela utgår från den strategi traktorsektorn omfattar. att uppnå en ledande ställning i Norden och att bli en stark faktor på vissa andra definierade marknadsomraden. Samtidigt utgår man fran den integrering som finns inom Valmet-gruppen motortillverkning. gjulerier ete — och den marknadsvolym som erfordras för lönsamhet. uppger tekn.dr. Hannes Kulvik som leder Valmet-enheten — Technology Transfer Group, ansvarig för traktorprojektet i Tanzania.

Valet av verksamhet i Östafrika motiverades bla av att marknadsområdets storlek passar Valmet bättre än bolagets huvudkonkurrenter. marknadsläget är ännu inte på något sätt läst och den teknologi som utvecklats genom verksamhet i Brasilien är väl lämpad d även Afrika. Även en viss språka möjlighet att utnyttja kunnande från Brasilien föreligger (Mosambique). Den neutrala utgangspunkt Finland som reaton erbjuder ingick också i resonemanget och gjorde inträdet lättare.

Tekeva-fonden, som etablerats för just denna typ av verksamhet, bidrog till för 22

Ingenjörskonst för utvecklingsarbete

Finländska företags utlandsengagemang kan vägas på många sätt. Motiven är också väldigt varierande. För något företag kan det gälla investering i syfte att åstadkomma en tryggad ström av underleveranser från hemlandet, för någon kan en etablering vara det enda sättet att trygga marknadsandelar för ett produktnamn. Ovanligare, men möjligt, är väl i och för sig också motivet att hösta in betydande avkastningar i form av dividender eller royaltybetalningar. Resonemangen blir i alla dessa fall ganska komplicerade och argumenten rör sig från kapitalflyk till multinationella företags inflytande och kapitalrörelser. Inte sällan figurerar även hemlandets sysselsättningsargument i debatten.

Monteringsarbete i Brasilien vid Valmet do Brasil vana vid,

FORUM 5/8 verkligandet av projektet som faktiskt var fondens första beslut av denna typ.

Verksamheten

Verksamheten i Tanzania omfattar lokal produktion som startar med montering av traktorer. ett tillräckligt serviceprogram. skolning. management och teknisk assistens, produktutveckling för marknadsområdets specifika behov och systematisk marknadsföring i regionen. Formen för projektet blir ett gemensaml företag där Valmet har linjeansvaret för verksamheten genom det management-avtal som slutits.

För Tanzania bedöms verksamheten medföra för landet lämplig teknologi, industriell sysselsättning, en kostnadsässigt rätt anpassad produkt och viss export till närliggande länder. En kombination som imnehåller flera mycket viktiga utvecklingspolitiska mal. Valmet för sin del bygger ut marknadsområdet för sitt traktorsortiment. far en stödjepunkt i Afrika och en serviceberedskap som medger tilläggsförsäljning som annars inte vore möjlig.

Produkten

En stor del av insatsen på en marknad i utveckling, som den östafrikanska. ligger i all produkten kan anpasas så att den verkligen fungerar i sin miljö.

Det är säkert befogat att åter underycka detta. Valmets representanter stölte på exempel där dieselmotorer användes som hamnankaren i brist på adekvat serviceberedskap. En faktor som har väsentlig betydelse för produklens lämplighet på detta marknadsomrade är naturligtvis själva priset. men priset kanske först i det skedet da följande minst lika viktiga faktorer beaktats 9 användbarheten, e förarergonom som motsvarar de lokala kraven och den lokala arbetsmiljö € back-up servicen där traktorn möter verkligt härda arbetsförhällande 9 reserydelsarrangemangen, som bör vara snabba och flexibl $ utbildningen av traktoranvändarna, något som i hög grad faller erkannerligen på leverantören av produkte 9 livslängden, där även servicepersonalens skolning. förarnas utbildning och reservdelsförsäljningen på sikt ingår.

Framgångskriterierna

Frågan om att lyckas i denna form av teknologiöverföring och utvecklingssamarbete är viktig både för företaget bakom produkten och för mottagaren. Tillspetsat kan man säga att ett misslyckande inte kan tillåtas. Skälen är många, det gäller bäde ekonomi och utveckling. Bakom en lyckad satsning står nästan undantag löst lokal kännedom och anpassningsförmåga. Marknadsbilden måste vara lämplig och produkutillämpningen marknadsorienterad.

Verksamhet i tropikerna är något helt annat än i Norden. Kunnandet maste vanligen vara tillräckligt brett för att kunna bemöta även nya. oväntade faktorer som kommer fram först sedan verksamheten startat. Möjligheten till back-up från en väloljad existerande industriell verksamhet ger trygghet.

Även den fortsatta produktutvecklingen ingår i bilden från början. Nästa produktgeneration är vanligen nagot bättre anpassad än sin föregångare.

Satsningen pa inte bara en produkt utan även på en början till industriell nytillverkning kräver finansiell uthallighet och en utgangssituation där den

Traktormodellerna för afrikanska förhållanden bygger liksom de nordiska på olika prestationsserier.

FÖRUM 5/8 ömsesidiga nyttan av projektet accepteras av de deltagande parterna. Effektiv edning och vilja att genomföra ett projekt under ovanliga förhallanden är också det en i hög grad avgörande ramgångsfaktor.

Mycket vikugt är ocksa att den industriella insatsen knyts till utvecklingshjälpen så att leveransen av komponenter ör tillverkningen tryggas. Detta är ofta en direkt avgörande faktor för att produktionen skall kunna hallas i gång.

Den finländska basen

Av generellt intresse är de möjligheter som ligger i den finländska basen för utvecklingssamarbete med teknologisk och industriell verkan och vär egen aktivitet för att göra det bästa möjliga av den situationen. Gemensamma utgängspunkter härvid är produktteknologins höga niva. den generellt sett avancerade ingenjörskonsien i landet. värt internationellt sett konkurrenskraftiga utbildningssystem och även ledningsmetoderna som numera kan anses vara av internationell klass.

Alldeles speciellt intressant är da att finländarna får uteå fran en liten hemmamarknad, vilket även gäller många utvecklingsländer i ev utgangsskede. från avancerade krav på flexibilitet och från metoder som lämpar sig för produktion i kortare serier än manga av världsmarknadens konkurrenter vant sig vid.

Finland har även fått vänja sig vid att klara industriell drift på en liten hemmamarknad där alternativen för avancerade och konkurrenskraftiga underleveranser inte är av samma kaliber som i äldre industriländer. Men även detta kan bli en konkurrensfaktor med plustecken vid engagemang 1 industriellt utvecklingsarbete.

Varför ligga lågt?

Manga rikare industriländer än Finand diskuterar relationerna mellan direkt utsecklingshjälp och genom utveckingshjälpen applicerbar industriell teknologi och produktleveranser. Det finns ingen speciell orsak för Finland att därvid igga lägre än vara konkurrenter bland rdsländerna, tvärtom har vi kanske här ett omrade där vi genom initiativkraft och utnyttjunde av vär för detta speciella kompetens kan röja utrymme för en bättre kombination av marknadsområden och bistand än tidigare.

I Valmets fall har engagemanget i Brasilien visat sig vara en lyckad lösning som dessutom tillfört nya projekt i för finländare ganska exotiska miljöer. konkurrensfördelar som kanske annars skulle saknas. Fördelar som paverkar det nordiska traktorengagemanget positivt och gör det afrikanska engagemanget möjligt.

23