Inredningspaket

av Peter Nordling Forum 1984-06, sida 22-23, 28.03.1984

Taggar: Teman: inredning

F | RUN 6/84 | 6/84 F = RUN

Köksinredningsindustrin:

Svag lönsamhet — utländska företag kommer

Den finländska köksinredningsindustrin kämpar med problem. Allmänt taget räknar man med att fjolårsresultatet på sin höjd kan betraktas som tillfredsställande. En av orsakerna till detta är att utländska företag pressar ned priserna. Men samtidigt finns det brister i den inhemska produktionen som utnyttjas av ut H På Rakennuspuusepänteollisuus ry (byggnadssnickarnas förbund) konstaterar ordförande Pentti Hintsanen att det ännu är för tidigt att uttala sig om fjolårets resultat. -—— Men, säger han, det troliga är att lönsamheten endast varit nöjaktigt eller svag såsom under år 1982.

Då var täckningsbidraget i medeltal 8,7 procent för branschens företag, vilket är klart under den finska industrins medeltal. Kapitalets avkastning var i medeltal 6,8 procent och nettoresultetet 2 procent av omsättningen.

Hintsanen anser att överproduktionen är en av huvudorsakerna till den svaga lönsamheten. Det har varit lätt att med ett förhållandevis litet grundkapital starta inredningssnickerier. Dessutom har Utvecklingsområdesfonden stött flera företag.

Totalt har vi idag ett hundatal inredningssnickerier av vilka ett tjugotal räknas som betydande. Bland dessa finns det flera som kämpar för att överleva, medan det samtidigt också finns de som har en god ekonomi.

Ett av de utländska företag som gjort intrång på den finska marknaden och utnyttjat den rådande situationen är det svenska Marbodal. Försäljningschef Henning Ekholm på Marbodal Oy som varit med om att bygga upp bolagets verksamhet i Finland har analyserat den finländska köksinredningsindustrin och -marknaden.

— Den finländska köksinredningsindustrin har många gånger utmärkta produkter. Trots det är den här industrisektorn inte speciellt lönsam därför att det ofta brister i marknadsföringen och produktionssystemet, hävdar han, Enligt Ekholm har det svenska företaget märkbart kunnat öka sina marknadsandelar i Finland på grund av de misstag den inhemska industrin gjort.

2 ländska företag.

Snålskjut 1 fjol, då Marbodals produkter funnits ett år på den finska marknaden, åkte bolaget verkligen snålskjuts tack vare den finska industrin. Då försökte de finska byggnadssnickarnas förbund slå vakt om hemmamarknaden genom en annonskampanj. Förbundet satsade ca två miljoner mark på kampanjen ”Köp inhemska kök”.

Henning Ekholm anser att förbundet här drog en ordentlig nit. I stället för att öka intresset för de inhemska produkterna fick kampanjen köparna att börja fundera över vilka de utländska tillverkarna kan vara. — Den vakna konsumenten frågar sig alltid vilket det utländska alternativet är. Detta ledde direkt till att kunderna kom till oss. Och Marbodal slapp så gott som helt satsa på annonsering i Finland det året, berättar Ekholm. Hans övertygelse är att den finska industrin borde ha investerat pengarna i utveckling av produktionen.

Det här är endast en faktor som bidragit till att det utländska inslaget i branschen ökat. Under sitt första år i Finland, 1982, då en stor del av tiden gick åt till marknadsundersökningar hade Marbodal en försäljning om ca 6 miljoner mark i Finland, I fjol var omsättningen över 10 miljoner mark och i år siktar bolaget på en kraftig expansion med en budget på dryga 20 miljoner mark.

Dålig koncentration

Den största bristen hos finsk möbelindustri är, anser Ekholm, att den i allt för hög grad saknar koncentration. Som exempel nämner han ett företag som idag har 7 fabriker förlaggda till lika många orter.

— Det gäller att koncentrera hela pro duktionen till ett och samma ställe, så att man kan dra nytta av alla de fördelar stordriften erbjuder, förklarar Ekholm.

Marbodal, som är väldens största tillverkare av köks- och badrumsinredningar har, för finländska förhållanden, på ett häpnadsväckande sätt, anammat stordriftsidén. Företagets enda fabrik i Tidaholm i södra Sverige är världens största möbelfabrik med en golvyta på 13 ha. Där sker hela produktionen, allt. Tack vare den starka koncentrationen kunde bolaget i fjol uppvisa en vinst om 30 miljoner kronor.

Stordriftens fördelar

Tack vare att Marbodal lyckats placera allt under samma tak kan företaget också i Finland bjuda ut sina produkter till ett pris som ligger 10 till 15 procent under de inhemska tillverkarnas, Hl a för skåpdörrar kan prisdifferansen bli ännu större. Ju mera arbete de kräver, desto större blir prisskillnaden till de inhemska. För att ytterligare understryka stordriftens fördelar nämner Ekholm att det lönar sig för Marbodal att importera råvara i form av spånplatta från Finland. Av spånplattorna gör man t ex skåp som exporteras bi a till Finland.

Tack väre den rationalisering stordriften innebär har Marbodal lyckats med konststycket att skära ned personalen och samtidigt tredubbla produktionen. År 1972 hade 13 hektarsfabriken i Tidaholm 1.300 anställda och tillverkade 2.500 skåp om dagen. Idag är de anställda 1.000 till antalet och färdiga skåp lämnar fabriken med en takt av 7500 stycken per dag.

För att komma upp till dylika resultat krävs naturligtvis att man målmedvetet utvecklar och rationaliserar produktione och investerar i företaget. Ett av felen med det finska inredningssnickeriet är enligt Ekholm just att man inte har vågat investera tillräckligt.

Skåpekonomi

Också då det gäller försäljningen av inredningarna har Ekholm några recept att komma med. Han talar bland annat om skåpekonomi, vilket är liktydigt med att man planerar skåpen så att de har ett så brett användningsområde som möjligt och att det kan varieras beroende på kundens behov och tillgångar.

— Idealet är, säger han, att kunden i det första skedet skall kunna köpa sig ett grundskåp. Därefter bör han ha möjlighet att komplettera skåpet med tilläggslådor och -hyllor alleftersom ekonomin medger det. För att kunna hålla reda på alla olika detaljer till skåpen krävs ett omfattande adb-system, ur vilket de tillbudsstående alternativen behändigt kan plockas fram.

Ekholm anser det också viktigt att kunden alltid kan få sitt skåp levererat färdigmonterat. — Erfarenheten har visat att många vill ha sina möbler färdiga. Därför har Marbodal gått in för att uppfylla kundernas önskemål och levererar både monterade och omonterade skåp, något som Ekholm anser att de finska möbelfabrikörerna och -försäljarna borde ta i betraktande i högre grad än vad de nu gör.

Också då det gäller tillverkningsmaterialet har Ekholm en bestämd uppfattning. Trots att plasten idag rätt mycket används i skåp och lådor är han helt emot det. — Endast trä — ingen plast, är hans klara filosofi. Plasten tenderar att bli elektrisk och suger åt sig damm och smuts, Vita plastmöbler ser egentligen aldrig rena ut. Dessutom — och det är kanske viktigar — är plasten ett svagare material, slår han fast.

Tänk på kunden

Ekholm understryker vidare betydelsen av att närma sig den enskilda kunden på rätt sätt. Marbodal har byggt upp sina butiker enligt helt egna principer där man följer två huvudlinjer.

För det första följer man trenden inom byggnadsindustrin. Det betyder att man i första hand marknadsför produkterna till sanerarna, sedan till dem som bygger radhus och småhus, I tredje hand riktar man sig till dem som skall inreda lägenheter i nybyggda höghus.

En shop i shoppen är en försäljningsprincip Ekholm talar varmt för. — Också en god produkt är svår att sälja om man inte kan erbjuda någonting annat än just den produkten. Det är viktigt att ta väl hand om kunden, t ex hänga upp hans rock och visa att man verkligen har tid för honom, konstaterar han. Som exempel på försäljningsfrämjande faktorer nämner han ett enhetligt prissystem, med färdiga nettopriser, en välutformad katalog som på ett tydligt sätt åskådliggör produkturvalet, korta och säkra leveranser. Vidare skall butiker som tillhör samma kedja se likadana ut.

Av allt att döma har de finländska tillverkarna och försäljarna inte i tillräcklig utsträckning tänkt på detta. Henning Ekholm hävdar nämligen att återförsäljarna står i kö för att få sälja Marbodals produkter.

Olämpliga mått

Henning Ekholm fäster också uppmärk Av PETER NORDLING

Lönsamheten för den inhemska köksinredningsindustrin har varit svag. Produkterna är det inget fel på. Men i fråga om produktionsteknik och marknadsföring har vi ännu en del att lära oss. På bilden en rikssvensk köksinredning.

samhet vid måttsättningen. Han påpekar att den finländska köksinredningsindustrin styvnackat har hållit fast vid en alldeles egen standard i motsats till det övriga Norden och västeuropa, där man följer en s k eorostandard. Hushållsmaskiner och annan köksutrustning är i allmänhet anpassad til eorostandarden.

Då vi i Finland t ex haft 46 cm mellan det undre och det övre köksskåpet, har en diskmaskin som är tillverkad enligt eorostandard och kräver en höjd på 50 cm, inte kunnat placeras mellan skåpen. Detta har pågått i 12 år och beror enligt Ekholm på att finländarna inte nämnvärt intresserat sig för utlandsmarknaden.

Mot bättre tide Även om den finländska inredningsindustrin inte är särskilt stark idag, anser henning Ekholm att en viss ljusning kan skönjas.

— Felet är helt enkelt att Finland tidsmässigt ligger en hel del efter utvecklingen i den här branschen. Då det finns alltför många tillverkare kommer inredningsindustrin sannolikt att genomgå en kraftig strukturförändring under de närmaste åren, säger han och spår att tillverkningen möjligen redan om ca fem år har koncentrerats till endast tre stora bolag. Några företagsköp har redan skett.

Också Pentti Hintsanen tror på bättre tider. — För ungefär ett år sedan införde Finland internationella mått på köksinredningarna. Nu gäller det att begränsa antalet företag för att undvika överproduktion och att satsa på marknadsföringen, säger han, han hoppas också att den ständigt ökande saneringen av bostäder skall bidra till en ökad lönsamhet.

23