Instrument som går på djupet

av Heidi Backas Forum 2007-09, sida 10-11, 27.09.2007

Taggar: Personer: Jyrki Hämäläinen Teman: hav

FEI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 208 instrument som går på djupet

KOLL PÅ BOTTNEN.

lyrki Hämäräinen sänker neddet sidosökande ekolodet som visar om det finns vrak, ablar, vattenledningar eller stenar på havsbottnen.

Forskarna på det maringeologiska forskningsfartyget Geomari kartlägger havsbottnen innan det bestäms var farleder, gasrör och metrotunnlar kan dras.

HEIDI BACKAS TEXT & FOTO

X Fokus ligger på havsbotten då forsknings fartyget Geomari åker ut. Maringeolog JYRKI HÄMÄLÄINEN sänker ner ett sidosökande ekolod, en så kallad side scan sonar, från aktern på den tjugo meter långa katamaranen Geomari. Instrumentet som ser ut som ett stålrör med gula vingar försvinner under vattenytan till 5—15 meters djup.

”Det sidosökande ekolodet är ett värdefullt instrument, ett nytt motsvarande skulle kosta 75 000 euro. Man får alltså vara försiktig så att det inte krossas mot någon sten”; säger Hämäläinen, som jobbar på Geologiska forskningscentralen GTK.

Påbildskärmeninneibåten ritas havsbottnen upp på en bild som påminner om ett flygfoto. Där syns förutom skillnader i vattendjup även föremål på havsbottnen. Vi befinner oss på Finska viken utanför Helsingfors, och under oss finns mest stenar. Men om det skulle finnas vrak, kablar, dumpade vapen eller vatten- och avloppsledningar skulle de synas.

”Havsbottnen är en byggplats och en av våra uppgifter är att undersöka den marina undervattensmiljön och hur havsbottnen är uppbyggd. Det behöver man veta när dragningen av till exempel kablar, gasrör och farleder planeras”, säger Hämäläinen.

Maringeologerna samlar in och sammanställer informationen, och lämnar sedan över den till myndigheter, företag och andra som planerar i havsområden.

”De geologiska förundersökningarna visar till exempel var det finns berg och minskar betydligt det antal borrhål som behövs i planeringen. Detta har stor betydelse eftersom det är dyrt att borra”

Under bottenytan. För att få en helhetsbild av hur havsbottenlandskapet ser ut och för att kunna se det som finns under bottenytan behöver forskarna olika typer av ekolod och provtagningsutrustning.

Bredvid skärmen med ”flygbilden” över

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 208 havsbottnen finns andra skärmar med bilder som sträcker sig djupare, till skikten under bottenytan. Lager av sand, grus och morän framträder för den som kan tyda kurvornai olika nyanser av grått.

Bilderna är resultatet av akustisk-seismisk ekolodning. På Geomari finns också lågfrekvensekolod för att avgöra tjockleken på lerskikten och ofta även moränskikten. 35 meter bakom båten åker ljudkällan, en manick med två svarta tuber som avger tickande ljud två gånger i sekunden. Nere i vattnet finns också en slang med så kallade hydrofoner, mikrofoner som tar upp det eko som uppstår då ljud pulsen träffat havsbottnen. Genom att beräk natiden det tar för ljudet att nå hydrofonenlokaliseras havsbottnen, och man kan fastställa tjockleken på ler- och sandskikten.

Tredimensionellt. För att skapa tredimensionella djupkartor används ytterligare en typ av instrument; ett så kallat multibeamekolod, som är det nyaste instrumentet ombord. Det sänks ner en meter rakt under båten, och sänder ut flera riktade akustiska signaler samtidigt. På det sättet mäts vattendjupet på ett större område samtidigt.

”Genom att kombinera informationen från de olika instrumenten får man det bästa resultatet”, säger Hämäläinen.

Resultatet är i praktiken ofta en maringeologisk karta där färggranna fläckar visar var det finns berg, lera eller sand. Även prov av bottenskiktet tas från Geomari, baserat på ekolodningen. Maringeologerna analyserar geokemiska och geofysikaliska egenskaper, medan marinbiologer undersöker vilka djur och växter där finns.

Geomari är ute från början av maj till slutet av september. Vintern ägnas åt att analysera och sammanställa materialet. Kunskapen om undervattensmiljön och dess tillstånd är begränsad och maringeologerna deltar som bäst bland annat i det nationella projektet Velmu där kustområdet kartläggs.

Annons

Veritas

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."