Intensiva rykten om kommande emissioner
av Per Börs Forum 1982-04, sida 26, 03.03.1982
börshorisonte 26
Intensiva rykte om kommande emissione 9 Det går fortsättningsvis ganska livligt till på börsen. Kurserna har alltjämt varit fasta och efterfrågan är anmärkningsvärd i de flesta papper. I senaste rapport från börsen undrade vi vilken effekt Industrins Centralförbunds dystra prognos skulle ha på marknaden. Sett mot snart en månads perspektiv får man väl lov att konstatera, att den gått marknaden spårlöst förbi. Såpass fasta har kurserna varit sedan dess.
Under perioder med stigande kurser på börsen framstår bristen på material alltid tydlig. Bristen på material i den meningen, att vi har för få alternativ, d.v.s. för få bolag att välja av. I de flesta börsbolag råder ju en viss koncentration av aktieägandet och på senare tid har koncentrationen kanske ökat något.
Nyintroduktioner
Med den obetydliga rörlighet våra aktier även annars har, behövs det egentligen mycket små rubbningar i marknadsbalansen för att säljarna skall dra sig i sitt skal med påföljd att utbudet sinar. Det skulle med andra ord sagt vara i alla parters intresse, att antalet goda och intressanta börsbolag skulle öka så att vi kunde få fram mera material på börsen.
Nyintroduktioner på börsen borde också enligt vår uppfattning höra till vardagen på fondmarknaden, men så är ju tyvärr icke fallet. På bankernas chefdirektörsnivå har det på senare tid funnits tankar i den riktningen. Filip Pettersson har bland annat föreslagit att företagen borde sträva till att konvertera sina skulder mot aktiekapitalsförhöjningar och den vägen komma med på börslistan. Också med tanke på den höga skuldsättningsgrad som är utmärkande för företagen i vårt land, är Pettersson tanke värd allt understöd.
Egentligen är det rätt märkligt, att bankerna inte i högre grad rent av ställ som villkor för sin finansiering att företagen också skulle höja sina aktiekapital. Det finns visserligen av hävd i vårt land en mycket hög tröskel för bl.a. företag av familjebolagskaraktär att ta steget ut för att söka introduktion på börsen, men det synes som om tiden snart skulle löpa förbi sådana bolag.
En hämsko för att höja aktiekapitalet finns fortsättningsvis i vår beskattning som ju borde revideras, så att det egna kapitalet skulle vara jämställt med upplånat kapital. Ensos konverteringslån som kommenterades förra gången, fick ju sedermera ett dråpslag i Centralskattenämnden, som i praktiken helt uteslöt möjligheterna att kunna introducera ett dylikt lån på marknaden. När det gäller företagens finansiering har vi inte råd med beskattningsregler som diskriminerar det egna kapitalet om vi i den hårdnande världshandeln skall kunna hävda vår konkurrenskraft.
Nya emissioner?
Man får väl med fog hävda, att Föreningsbankens emissionsförslag, samtidigt som dess storlek i viss mån tog luften ur många iakttagare, i rätt hög grad utgjorde en dragare på marknaden. I varje fall stimulerades handeln märkbart då förslaget publicerades. Emottagandet på marknaden har också varit rätt positivt oberoende av en synnerligen osaklig kommentar som publicerades strax efter det emissionsförslaget blev allmänt bekant.
Publiciteten kring Föreningsbankens emission har också medverkat till ökade spekulationer om andra kommande emissioner, varför ryktena alltjämt är intensiva. Amers förslag som kom omedelbart efter FBF innebär ju i och för sig också en stor emission, i propotion till det nuvarande aktiekapitalet, vilket givetvis yttermera höjde förväntningarna på marknaden.
Spekulationerna går naturligtvis mycket långt ut på hur stora fondemissionerna blir som de presumtiva emittenterna skall besluta sig för. Och visst finns det nu tilltänkta emittenter där aktieägarna har allt skäl att vänta sig en kompensation för många dåliga år. Vi får bara hoppas, att förväntningarna inte är så högt uppskruvade att en eventuell besvikelse slår tillbaka i kurssättningen. Det är viktigt att de bolag, som nu har planer på en emission, noggrant analyserar marknaden med sina börsmäklare innan besluten fattas,
Obligationshandeln
Obligationshandeln under januari slog igen alla rekord. Också om dubierna beträffande handeln kvarstår, kan man av allt döma inte kritisera kurssättningen på obligationerna, då de rätt väl förefaller att följa den verkliga efterfrågan. Avkastningen är för närvarande högst, d.v.s. 1134 procent på de tioåriga lån som allt fortfarande står att teckna. För en tid från fem till under tio år ligger avkastningen i dag mellan 10,8 4 och 11,7 4 på börsnoterade lån och det anmärkningsvärda är, att ännu placeringar mellan två och tre år kan komma upp till en avkastning på 10,3 4.
Det nyemitterade femåriga statslånet med en nominell ränta på 10474 ger sålunda en sämre avkastning än de lån som kan köpas på börsen. Observera då att mäklarnas provision är medräknad. Det är därför ganska förvånansvärt att statens femårsemission överhuvudtaget har varit efterfrågad. Av allt att döma kommer försäljningen av det här lånet till allmänheten därför att gå trögt, men till den del det går åt, bevisar det hur lite allmänheten som obligationssparar känner till den marknad som börsen erbjuder.
Per Börs
FORUM 4/82