Internationaliseras SEV-länderna?

av Tauno Tiusanen Forum 1987-04, sida 10-11, 05.03.1987

Taggar: Teman: politik

SEV-samfundets barndom (1949) ingick medlemsländerna det sk Sofia-avtalet om teknologiskt utbyte mellan medlems länderna. Andan i detta avtal var raka motsatsen till den västliga Paris-konventionen angående skydd för immateriella värden. I Sofia beslöts att det teknologiska utbytet rmellan broderländerna kunde vara vederlagsfritt. Man strävade att till denna del begrava den kapitalistiska snikenheten med ideologiska motiv.

Det förekommer också uppgifter om att länderna utväxlade teknisk information vederlagsfritt i enlighet med Sofia-andan. Det fanns också en del blandbolag i Östeuropa genom vilka Sovjetunionen fördelade kapital. Dessa enheter upplöstes dock på 50talet. Orsaken till upplösningarna var att det saknades värderingsgrunder för verksamheten. De mest kända blandbolagen från den tiden var de sovjetisk-rumänska sk SovRom bolagen, vilka bland annat verkade i oljebranschen. I dessa bolag deltog Sovjetunionen genom teknologiska insatser (vederlagsfritt) och genom att, likaså vederlagsfritt, behålla en del av företagets produkter för sig själv. Åtminstone beskriver rumänerna gärna förhållandet på det sättet. Delägarnas insatser kunde omöjligen värderas i relation till resultatet, varför man beslöt upphöra med verksamheten.

Växelverkan öst-väst? Tiden gick och på 60- och 70-talen undertecknade SEV-länderna var för sig Paris-avtalet angående patent, för att sätta fart på teknologiutbytet mellan väst och öst. Sofiaavtalet förblev dock i kraft, men förlorade i praktiken sin betydelse så gott som totalt. Hur som helst har vissa företag i väst vägrat delge SEV-området sin teknologi i rädsla för Sofia-avtalet. Härvid har man ansett att en licensförsäljning till t ex Ungern kan medföra att teknologin vederlagsfritt sprids Inom hela SEV-området, något som inte kan godkännas. Bland SEV-länderna hänvisar man till att Sofia-konventionen kan kringgås vid varje enskilt avtal genom att i avtalet förbjuda all slags överföring av branschlicenser, oberoende av om Ööverföringen belagts med vederlag eller ej.

Patent och licenser

I praktiken har dock väst registrerat sina patent och sålt licenser till öst och tvärtom. Därför har teknologibalansen för västländernas del varit aktiv. I utbytet tillämpas gamla hederliga kapitalistiska spelregler. Småningom har cen västerländska konsumtionskulturens frön också slagit rot i SEV. En person inom SEV, som kör omkring i en Fiatbil, använder Levi-Strauss jeans och tvättar sig med Nivea-tvål, kan med gott samvete säga att han gynnar produkter som tillverkats i de socialistiska länderna — på licens, Han kan också sticka sig in på hotell Hitton — som genom ett franchisingavtal kommit till Budapest — för att drick 10

Internationaliseras SEV-länderna internationaliseringen I de europeiska SEVländerna har börjat accelerera. Detta leder till att vissa ideologiska synpunkter allt mero lämnas I bakgrunden. Till det finaste hör idag att grunda blandbolag och köpa dotterbolag utomlands.

SEV-ländernas blandbolagsprojekt i u-länder 1984 enligt verksamhetsform

Bulgarien Islovakien

Handel 6

Produktion Tillverkningsoch sammansättningsindustri Prospektering och utvinning av naturresurser

Verksamhetsftorm

Skogsbruk och forstekonomi

Jordbruks- och livsmedelsindustri

Fiskeriindustri Konstruktion

Service Allmänt Bank- och försäkringsverksamhet Transport Okänd verksamhet

Sammanlag Översikt över utrikeshandelsorganisationernas investering i företag i väst Antal : | Organisationer som IN Antal företag i väst utrikeshandels investerat i | i vilka investeringar organisationer företag i väst gjorts a och - 18 Bulgarien Tjeckoslovakien

DDR

Ungern

Polen Rumänien Sovjetunione en Tuboörg-öl (made in Hungary). Den ekonomiska atmosfären är internationell.

De socialistiska ekonomiska symbolerna är inte på motsvarande sätt lika synligt framme i väst. Detta innebär ingalunda att det inte skulle ha förekommit export av teknologi och märkesprodukter från öst till väst. Exempelvis de mjuka kontaktlinserna baserar sig på en tjeckisk uppfinning. De ungerska märkesvinerna finns på högklassiga restaurangers vinlistor i väst Os v.

Gåtfullt ursprung

För någon tid sedan fanns en tvåsides annons för elektriska lampor i en västtysk tidning. Ur annonsen framgick inte var det annonserande bolaget, som till och med har produktionsanläggningar i väst, ursprungligen hör hemma.

Detta visar hur svårt det är för SEV-änderna att internationaliseras. De måste övervinna en mängd fördomar. I väst är det ytterst svårt att skapa en företagsbild av ett öststatsföretag genom att betona kvalitet, pålitlighet, ett känt varumärke och andra liknande detaljer. Detta innebär naturligtvis inte att den marknadsförda produkten inte i sig skulle vara bra och konkurrenskraftigt prissatt.

Den allra finaste formen av internationalisering förverkligas då man äger någonting tillsammans med utlänningar, grundar ett blandbolag eller köper ett dotterbolag utanför landets gränser.

Då Sovjetunionen nyligen accepterade blandbolag på sitt territorium, tog de socialistiska länderna ett betydande steg mot internationalisering: ett gemensamt ägoförhållande är inte längre bannlyst ens i socialismens fosterland. Av de europeiska SEVländerna saknar bara DDR stadganden om blandbolag.

Agande I Finland har det faktum att SEV-länderna redan en tid har övervägt en delning av förmögenheten i sin egen centrala ekonomiska verksamhet väckt rätt liten uppmärksamhet. Ärendet togs upp och omnämndes i slutkommunikén då SEV-länderna höll sin extraordinarie toppkonferens på ordförandenivå 1984. Vid det ordinarie toppmötet på premiärministernivå, som hölls 1985, gavs order om att denna tankemodell skulle aktiveras. | bakgrunden står uppenbart den realistiska observationen att de västerländska multinationella företagen — vad som än sägs om deras verksamhet — genom sin effektivitet behärskar världsekonomin. Det är egentligen märkligt att företag som samägs med socialistiska länder måste sökas med förstoringsglas. På 50-talet grundades i Polen ett polsk-ungerskt företag benämnt Haldex. Det producerar kol för användning som bränsle ur gruvavfall från de polska kolgruvorna på basen av en ungersk uppfinning. Företaget, som under årens lopp förstorats, har under sin trettioåriga historia verkat till ägarnas belåtenhet.

FÖRUN 2/1987

Enligt uppgifter om Haldex, har man tvingats skapa ytterst invecklade system i bokföringen för att kunna använda olika valutakoefficienter. Det finns tiotals sådana koefficienter, därför att valutakurserna inom SEV i sig är oanvändbara som rättesnören inom ekonomin. Orsaken till Haldex framgång måste sökas i den enkla produktionen: från år till år används samma produktionsstrategi.

”Vänskapsfabrik”

På 70-talet grundades i Polen ett polskösttyskt textilföretag benämnt Vänskap. Om dess verksamhet, som av allt att döma är rätt blygsam, har knappast någon information getts till offentligheten.

Inom SEV har grundats ett antal internationella organisationer, såsom Interchim inom den lätta kernin, Interatomenergo inom kärnkraftsbranschen, Intertextilmash inom textilmaskinbranschen o s v. Men de har inte utvecklats till egentliga företag utan till internationella ämbetsverk med uppgift att försöka koordinera produktionen. Besvikelsen över dessa byråkratiska instansers verksamhet som motorer för integrationen är uppenbart en av orsakerna till beslutet om att befrämja en direkt samverkan mellan olika företag.

Clearingsystemet bromsar

Det internationella penningsystemet inom SEV, som baserar sig på bruket av den gemensamma = clearingvalutan, transferrubein, gynnar inte direkta förbindelser mellan företagen inom SEV-ägret.

Större flexibilitet i det primitiva penningsystemet är egentligen en förutsättning för grundandet av socialistiska multinationella företag i stor skala. En förnyelse av penningsystemet har diskuterats i SEVIländerna, men några resultat har ännu inte uppnåtts.

Till stor del på grund av detta har dagens, något konstiga, läge uppstått: i SEVländerna finns betydligt flera företag som ägs gemensamt av kapitalister och socialister än företag som ägs gemensamt av två eller tlera socialistiska länder. Detta är fallet trots att västliga direkta investeringar inom SEV-området fortfarande är få.

SEV och OECD

Allt eftersom SEV-ändernas utrikeshandel utvecklats, har man känt ett allt större tryck att medverka i kundländernas ekonomiska verksamhet via egna verksamhetspunkter. I OECD-länderna finns några tiotal företag som antingen helt eller delvis är i SEVländernas ägo. Dessa företag, som registrerats enligt de lokala reglerna, är för det mesta marknadsföringsorganisationer — såsom Konela och Koneisto i Finland — som säljer ägarlandets produkter. Ytterst få enheter deltar i produktionen. Den ungerska lamptillverkaren Tungsram är i detta avseende ett klart undantag. Företaget har nämligen fabriker i några västländer.

SEV och u-länderna SEV-områdets företag har andelar i sammanlagt ett par hundra företag i u-länderna. Bland dem förekommer också produktionsanläggningar.

En stor överraskning är att Rumänien, som är det minst utvecklade landet bland de europeiska SEV-länderna, allra ivrigast har deltagit i investeringsverksamheten i uländerna. Rumänien är delägare i sammanlagt 40—50 projekt i tredje världen. Sovjetunionen, Polen och Ungern beräknas var för sig ha andelar i ett trettiotal företag.

Den ekonomiska verksamheten i u-länderna kräver uppenbarligen en allt mera intensiv internationalisering i SEV-länderna under de kommande åren. Utvecklingsländerna vill nämligen deia såväl kapitalinsatserna som riskerna i sina teknologianskaffningar. Denna oåterkalleliga inriktning, där det också i allt högre grad frågas efter ledarskapskunskaper, har varseblivits i SEVländerna. Beredskapen att göra direkta investeringar bör förbättras.

Banker till väst

SEV-ländernas internationalisering är ytterst intressant vad gäller finanshushållningen. Redan 1919 grundade Sovjetunionen Moscow Nardny Bank i London. Den har blivit en av storbankerna i världen. Banken har filialkontor både i Beirut och Singapore. Sedan 1973 verkar I London också Hungarian International Bank Lid som är ett dotterbolag till den ungerska nationalbanken. AngloRomanian Bank Lid, som grundades samma år, ägs till hälften av den rumänska utrikeshandelsbanken. Såväl Tjeckoslovakiens som Polens nationella banker har egna filialkontor i London.

SEV-länderna har dessutom satsat kapital i Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Schweiz och Österrike inom OECD. Rumänerna äger 49 procent av en bankinstitution i Egypten och i Iran finns en bank som helt och hållet ägs av Sovjetunionen.

År 1980 skapades en mycket intressant nyhet, då den första blandbanken i SEV inledde sin verksamhet i Ungern. Central European International Bank Lid (CIB), som verkar på sk off-shore-bas inom det ungerska socialistiska näringslivet, ägs av sju delägare av vilka den ungerska nationaibanken är den största med en andel på 34 procent. De övriga sex delägarna är banker från olika OECD-änder (Italien, Förbundsrepubliken Tyskland, Österrike, Frankrike och två från Japan). De innehar var för sig andelar på 11 procent av aktiekapitalet som uppgår till 20 miljoner USD.

CIB fungerar som finansiär då internationella storprojekt behöver tiläggskrediter. Enligt bankens egen utsago fungerar den som ett slags konsult för västföretag som söker kontakter inom det ungerska näringslivet. Härvid kan banken också delta i finansieringen av blandbolag, om de kan uppvisa en sund affärsidé. År 1981 deltog CIB me fortsättning på s 3 11