Internationalisering?

av Tauno Tiusanen Forum 1986-14, sida 16-17, 25.09.1986

Taggar: Teman: internationalisering

nternationaliseras Finlands näringsliv?

Internationalisering har i Finland under de senaste åren blivit ett modeord, som man svängt sig med i debatten både sakligt och affekterat. Å ena sidan har man konstaterat, att internationaliseringen är nödvändig — men även riskfylld. Å andra sidan har man förbannat hela termen, i förtröstan på att Finland kan isolera sig från den internationella utvecklingen, dvs från den hårda omvärlden, som en lycklig oas — utan att välståndet lider av det.

Finlands direkta investeringar i utlandet och landets dividend- och ränteinkomster 1976-—-1985, Mmk

Direkta investeringar i Finland och landet 1 tvecklingstrenden för internationaliU seringen förefaller i ljuset av de se naste årens siffror rätt stark. Både volymen och värdet av de direkta investeringarna utomlands har stigit kraftigt under 1980-talet. Tanken går osökt till 1960-talets exportentusiasm, då företagsbilden skulle poleras genom att sälja varor utanför Finlands gränser till vilket pris som helst. En naturiig gallring av exporten har sedan dess skett tack vare marknadskrafterna och handelns liberalisering. Exportkunnandet har ökat, och devalvering är inte längre det främsta exportfrämjande medlet, även om den ibland spökar i kulisserna,

Vårt land är fattigt…

Finland har i allmänhet ansetts vara ett relativt kapitalfattigt land. Klara historiska fakta såsom vår relativt sena industrialisering, krigets förödelse mm, förklarar detta. Därför är det överraskande, att de finländska direkta investeringarna under de senaste åren varit många gånger större än de utländska placeringarna i Finland. Den förra penningströmmen har under de två senaste åren överskridit den aktningsvärda gränsen 2 mrd mk per år, medan den senare år 1984 var bara 324 Mmk och 1985 399 Mmk. Däremot har de utländska företagen fått ca tio gånger större lön för sina mödor än vad finländarna lyckats skrapa ihop utomlands.

Bytesbalansen erbjuder därmed på denna punkt inte någon särskilt upplyftande läsning. Den betydande skillnaden beror åtminstone inte på, att utländska företag relativt sett skulle äga fler produktionsanläggningar i Finland än finländarna utomlands. Av de över 1 100 utländska dotterbolagen i Finland är drygt 200 produktionsbolag, medan ca 250 av de 1600 finländska dotterföretagen i utlandet är produktionsenheter.

…men skall ej så förbli

Svenskarna, som äger över hälften av alla utländska dotterbolag i Finland, är enligt FIBO-projektet, som undersöker vår internationalisering, 40—60 år före Finland när det gäller internationalisering. Då denna nästan hopplöst breda klyfta — som man får hoppas — så småningom minskas, vore det önskvärt att våra dividendinkomster förbättrades, så att spalten ”invisible” i bytesbalansen blev en angenämare läsning.

Det vore givetvis oskäligt att kräva omedelbar och hög avkastning, och dessutom riskfrihet, av finländarnas än så länge inledande utlandsplaceringar. Det är alldeles tydligt frågan om en långvarig inlärningsprocess, där man lär sig internationalisering genom försök och misstag.

Varför skall man då riskera det knappa kapital vi har genom internationalisering, och spela på främmande arenor, är en fråga som idag aktualiseras. Valet är emellertid inte så enkelt. Vill man spela med i ligan måste man tyvärr avstå från hemmaplans 14/1986 FORUN,

LIL 3

Antal finländska företag i utlandet enligt placeringslan 31.12.198 i fördelen: inom de flesta branscher gäller det att uppnå en förnuftig företagsstorlek och erövra en dräglig marknadsandel om man alls vill vara med och tävla, I många fall kräver marknadsföring, installationsarbete och service en fast närvaro i marknadslandet, och integration i det lokala näringslivet. I u-länderna vill man ofta binda en utländsk teknologileverantör vid ett projekt med en kapitalinsats för att säkra finansieringen och funktionssäkerheten.

Mer invecklad östhandel

Vid internationalisering är det alltså inte nödvändigtvis alltid fråga om att med flygande fanor och klingande spel kasta sig ut i det okända, för att företagets image kräver det då ”internationalisering är fint och alla andra gör det”. Internationalisering, som innefattar etableringar utomlands, är en nödvändig väg att trygga näringslivets konkurrenskraft på lång sikt.

Mycket tyder idag på, att internationaliseringskravet också aktualiseras i östhandeln. Årets nyhetsbomb inom denna sektor var, att Sovjetunionen är beredd att tillåta joint venture-företag på sitt territorium. Om detta snart sker, vilket är sannolikt, kan man förutom i Sovjetunionen också göra direkta

FRUN 4/198 investeringar i Jugoslavien, Rumänien, Ungern, Bulgarien, Tjeckoslovakien, Polen, Kuba och Kina.

Finlands östhandel — speciellt den med Sovjetunionen — har i många avseenden varit angenäm då oljekriserna har ökat clearing-potten, som har gett de finländsk företagen en exportmöjlighet som byggt på traditionellt varuutbyte. För vår del måste vi hela tiden sträva till att bevara detta gamla, beprövade system oaktat oljeprisernas fluktuationer. Samtidigt måste vi bereda oss på att skapa nytt, bland annat gemensamma företag i Sovjetunionen, samt söka samarbete med västföretag på östmarknaderna.

Nödvändig reciprocitet

Finland måste kunna svara på alla dessa utmaningar under de närmaste åren. Vi måste absolut utgå från, att investeringar liksom handeln bygger på reciprocitet: om vi vill internationalisera genom direkta placeringar måste vi också skapa förutsättningar för att få fart på utländska investeringar I Finland. Vår relativa kapitalfattigdom är fortfarande ett faktum som måste beaktas i kapitalströmmarna: det är inte hälsosamt om vi på lång sikt exporterar mer kapital i form av direkta placeringar än vad vi importerar.

Språkkunskaperna och Finlandsbilde internationaliseringen är givetvis inte en fråga, som enbart beror på de ekonomiska resurserna, utan också på de andliga. Så småningom har man också börjat fästa uppmärksamhet vid detta.

Det är emellertid svårt att värja sig för tanken, att en så grundläggande fråga som finländarnas språkkunskap inte väsentligt förbättrats under de senaste åren. Detta är mycket överraskande, då man beaktar hur rese- och studiemöjligheterna förbättrats i takt med levnadsstandarden. Man kan hel ler inte påstå, att kännedomen om Finland utomlands märkbart skulle ha förbättrats då informationssamhället utvecklats, även om vi ofta själva tror det. Som ett gott exempel på detta kan man ta en nyligen utförd opinionsundersökning i England — en av våra huvudmarknader — i vilken finländska pro vänd

Antal utländska företag i Finland enligt investerande lan 31.12.1985

Källa: Finlands Ban 17