Internationalisering av små- och medelstora skandinaviska företag: Utmaningar och åtgärder
av Martin Lindell Forum 1996-10, sida 40-41, 24.10.1996
ENT Ö
M
Lu (0) < Zz «I
M
Internationalisering av små- och medelstora skandinaviska företag:
UTMANINGAR OCH ÅTGÄRDE ”FINLAND BORDE FÅ TUSEN NYA VAISALA-BOLAG”, ÄR EN OFTA CITERAD FÖRHOPPNING. MEN HUR SKALL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG BETE SIG FÖR ATT KLARA DEN INTERNATIONELLA KONKURRENSEN nom den ekonomiska politiken i
Finland framhålls ofta företagandet internationalisering och innovatio ner som lösning på de ekonomisk problemen. Men vilka är förutsätt ningarna för företagen att lyckas om de fungerar enligt myndigheternas önskemål? Denna artikel utreder hinder och utmaningar vid internationalisering av små- och medelstora forsknings- och utvecklingsintensiva företag (FoU-intensiva).
Många utmaningar
Utmaningarna för små och medelstora företag (sm-företag) är många & Hur skall de internationalisera sin verksamhet trots förhållandevis små finansiella och personella resurser?
Q Hur få information om globala marknader, teknologier och konkurrenter 9 Hur bredda verksamheten internationellt och bära de FoU-kostnader som innovationer, nya produkter och ny teknologi kräver?
Hur svara på konkurrensen från större multinationella företag som också strävar till lokal anpassning och utnyttjande av mindre marknadsnischer?
För att analysera hur dessa företag hanterat sin globalisering, gjordes en enkätundersökning bland ett femtiotal finländska och svenska företag med färre än 500 anställda inom elektronik, telekommunikation och elektriska maskiner och utrustning. De flesta företagen (85 procent) producerade produkter för industrin. Exportandelen var hög, i medeltal gick 43 pro Martin Lindel cent av produktionen på export. Majoriteter (90 procent) av de undersökta företagen sysslade med produktmodifieringar och 80 procent ansåg att den internationella dimensionen var antingen mycket viktig eller viktig för deras konkurrenskraft.
Hinder för internationell konkurrenskraft
Det viktigaste hindret utgjordes av att företagsledarna i sm-företag kände att d inte hade kompetens och erfarenhet för en tuff internationell konkurrens. Internationaliseringen upplevdes som att gå över en tröskel. Standarder, kvoter och annat gränsskydd, samt det kulturella avståndet försvårade också globaliseringen. Företagen upplevde även problem med att få marknadsrelaterad information och att bilda internationella partnerskap. Tillräckligt med pengar kunde inte heller satsas på FoU och utländska distributionskanaler saknades. Internationalisering är följaktligen en uppgift som kräver långsiktigt målmedvetet engagemang och innebär inlärning och kontinuerlig problemlösning.
Hur har då den internationella konkurrensen mötts? Externt har en hårdare internationell konkurrens inneburit framför allt uppbyggnad av långsiktiga relationer till leverantörerna samt närmare relationer till kunderna och internationella samarbetsavtal och allianser. Internt har smföretag utvecklat TQM-program (Total Quality Management), utbildat företagsledningen samt definierat teknologistrategier. Något överraskande visade sig åtgärder för att samla in information om den globala omgivningen vara en mindre prioriterad åtgärd (se tabell på nästa sida)
Skiljer sig skandinaviska och amerikanska företag?
En jämförelse mellan de skandinaviska företagen och 30-40 motsvarande amerikanska företag visar att de skandinaviska och de amerikanska företagen i stort använder
FORUM NR 10/9 ”Internationaliseringen upplevs som att gå över en tröskel identiska strategier och upplever samma problem.
Endast ett fåtal skillnader framkom. De amerikanska företagen hade något närmare relationer till sina kunder än de skandinaviska företagen. För de skandinaviska företagen åter var bristen på kapital ett mera påträngande problem än för de amerikanska företagen. Men i stort synes sm-före tag möta samma svårigheter vid internationalisering världen över.
Kvalitetsprogram upplevs som viktiga
FoU-intensiva företag såg den internationella marknaden som en möjlighet. För att klara av den internationella konkurren Implementerade och planerade åtgärde för att klara interantionell konkurrens (i procent av alla företag)
A= Åtgärder redan vidtagna
B = Åtgärder som behövs och där implementering planeras
Externa relationer
Långsiktiga relationer till leverantörerna Närmare kundrelationer
Internationella samarbetsavtal och allianser Inhemska samarbetsavtal och allianser Interna åtgärder
Reengineering
Utbildning av ledningen Kvalitetsprogram (TOM)
Utveckling av teknologistrategi Avancerad tillverkningsteknologi Global informationsinsamling Benchmarking
En bårdare internationell konkurrens bar i de externa relationerna inneburit framför allt uppbyggnad av långsiktiga relationer till leverantörerna samt närmare relationer till kunderna och internationella samarbetsavtal och allianser Internt bar smrföretag
utvecklat bl.a. TOM-program (Total Quality Management).
FORUM NR 10/9 sen hade följande åtgärder vidtagits a) De små finansiella och personella resurserna speciellt på FoU-nivå har kompenserats genom olika nätverk. Över hälft ten av företagen hade etablerat internationella och/eller inhemska allianser. Vi hade t.o.m. förväntat oss att olika former av samarbete skulle ha haft en ännu större roll. Affärshemligheter och det faktum att bristen på kapital inte var så avgörande ledde förmodligen till mindre samarbete, åtminstone i början.
by Systemen för global insamling av marknadsinformation var få. En förklaring till detta kan vara att FoU-intensiva företag är internationellt orienterade och fokuserade företag från början — och känner till marknaden, kunder och konkurrenter — och därför inte har ett stort behov av att förbättra sina informationssystem.
c) Breddningen av verksamheten internationellt har skett genom utveckling av starka relationer till både utländska leverantörer och kunder, men också samarbete i övrigt.
d) Den internationella konkurrensen från bl.a. multinationella företag har vid sidan av ovan redan nämnda åtgärder mötts genom kraftig satsning på kvalitetsstyrning samt på utveckling av ledningskompetensen, teknologistrategier och flexibla organisationsstrukturer. Den upplevda betydelsen av kvalitetsprogram var oväntat stark. Orsaken till detta kan vara att vi undersökte FoU-intensiva företag där kvalitetsprodukter och koordinering av verksamheten mellan enheter är av yttersta vikt. Utvecklingen av företagsledningskunnande är viktigare än externt finansiellt understöd.
Internationalisering och internationell konkurrenskraft innebär sålunda en systematisk förstärkning på många punkter — inte en förbättring i något visst enskilt avseende. Vid globalisering måste samridigt den interna organisationen och de externa kontakterna utvecklas. Affärsverksamheten måste upphöjas till en helt ny nivå.
Detta är både utmaningen och nödvändigheten för de skandinaviska smföretagen.