Internet 50 år?
av Johan Helsingius Forum 2019-10, sida 29, 19.12.2019
Som många av er säkert läst och sett, är det nu över 50 år sedan det första meddelandet sändes mellan två datorer på ARPANET-nätet. Detta har varit orsaken till en mängd olika artiklar och tillställningar som firat nätets femtionde årsdag, men det har också lett till en ivrig debatt (både mellan personer och på e-postlistor – jo, de existerar fortfarande!) bland gråskäggiga äldre män och silverhåriga äldre damer som tagit del i nätets utveckling, men också bland internethistoriker (det är lustigt att dessa två grupper inte kommunicerar väldigt mycket med varann).
[caption id=“attachment_9915” align=“alignright” width=“220”]
Nätpionjären Johan ”Julf” Helsingius har verkat som IT-entreprenör sedan 1980-talet.[/caption]
En vanlig kommentar är nog ”Hmm, jo, på sett och vis, men …”. Fortsättningen beror på personens bakgrund, synpunkt och framför allt definition av ”nätet” eller ”internet” – en inte helt trivial punkt.
En allmänt accepterad definition är ”den världsomfattande sammankopplingen av olika globala, lokala och regionala datanätverk som genom användande av det gemensamma IP-protokollet möjliggör att datorer var som helst på nätet kan kommunicera med varandra”.
Paketnätverk. ARPANET-nätet, som J.C.R Licklider, Paul Baran, Larry Roberts, Bob Kahn, Vint Cerf och Steve Crocker alla kan ta ära för startade alltså den 29 oktober 1969 med en första förbindelse mellan UCLA och Stanford research Institute, och en dryg månad senare anslöts två universitet till.
ARPANET var ett av de första paketnätverken (i stället för att öppna en förbindelse före man kunde kommunicera, skickade man informationen i ett eller flera oberoende datapaket), men var inte det första. Idén för paketnätverk hade först utvecklats av Donald Davies vid NPL i England och sedan Louis Pouzin i Frankrike. Idén var dock så radikal att när IBMoch AT&T bads att ge en offert på att bygga och operera ARPANET, vägrade de båda eftersom ”det där kan ju aldrig fungera”.
ARPANET anslöt ännu inte olika nätverk – det var fortfarande ett homogent nätverk. Den första gången ett annat nätverk anslöts till ARPANET var i 1972 då ALOHAnet-nätet på universitetet i Hawaii kopplades till ARPANET-nätet.
ARPANET använde inte heller till en början TCP/IP, utan en primitiv föregångare, NCP (Network Control Program) utvecklad av Steve Crocker. TCP och IP kom i bruk relativt sent, i 1982, men visade sig vara en av de mest betydande förändringarna.
Standard för brevduvor. IP (Internet Protocol) var ett exempel på timglas-modellen som också blivit känd genom UNIX-operativsystemet. Denna modell har en smal protokollflaskhals i en central punkt som all kommunikation går igenom. Tack vare IP kan det underliggande nätverket vara nästan vad som helst – kopparlinjer, ethernet, optisk fiber, wifi, mobilnät och till och med brevduvor (jo, det finns en standard för det – RFC1149, ”A Standard for the Transmission of IP Datagrams on Avian Carriers”), utan att alla de olika tjänsterna och applikationsprogrammen behöver veta nåt om dem.
På 80-talet splittrades först den militära forskningen till en egen del av nätet (MILNET), och sedan utvecklades amerikanska universitetsdelen av nätet till NSFNET (betald av National Science Foundation), och även universitetsnäten i Europa (inklusive Finland) fick tillgång. De första kommersiella nätverksoperatörerna (som bjöd rent kommersiella företag tillgång till nätet), PSINet och UUNET kom med i slutet på 80-talet, och EUnet i Europa och JUNET i Japan anslöts också till nätet. Äntligen var internet verklighet som ett nätverk av nätverk.
För vanliga användare var den största förändringen naturligtvis WWW, utvecklad av Tim Berners-Lee på CERN 1991. Mindre känt är att den första WWW-browsern med ett grafiskt användargränssnitt var Erwise, ett diplomarbete av 4 studenter i Otnäs. Beklagligtvis blev Kim, Teemu, Kati och Kari färdiga, och fortsatte inte utvecklingsarbetet, och Tim Berners-Lee, som skulle ha velat ta över utvecklingsarbetet kunde inte läsa dokumentationen, som ju var på finska …
Nätet har alltså många föräldrar och många födelsedagar, men kanske vi firar det bäst varje dag med att se till att det förblir ett öppet nät tillgängligt för alla och allting.