Investeringsbedömning medelst riskanalys

av John Fogelholm Forum 1971-17, sida 17, 03.11.1971

Taggar: Teman: Investering

Investeringsbedömnin medelst riskanalys

Av John Fogelholm

Investeringsbedömning innebär en så noggrann kartläggning och uppskattning som möjligt av ett projekts kostnads- och intäktskomponenter under dess ekonomiska Ilvslängd. Naturligtvis är varje komponent härvid behäftad med en viss osäkerhet, som ökar ju längre in i framtiden projektet beräknas vara i bruk. Denna osäkerhet återspeglas naturligtvis I projektets beräknade lönsamhet.

Sannolikhet

Variabel 3 b Figur 1.

Steg 1.

75$ 254

Variabel x

Steg 2.

304 45$ 255 . Variabel x

Sannolikh al sg Steg 3. 2 ä 2 458 kl 15 15$ 3 —J10$ 203] 3? Variabel x 2 2 Steg 4. x Mal jr o g c Cd AA

Variabel minimum

Figur 3. Forum 17/71

I praktiken har man hittills oftast försökt lösa problemet genom att ta med i beräkningarna ett sådant värde för de olika komponenterna som man antar att har den största sannolikheten att förverkligas. Detta förfarande kan naturligtvis leda till felaktiga beslut. Om vi tex endast kombinerar konservativa uppskattningar av de olika variablerna, är slutresultatet med stor säkerhet ”ultrakonservativt”. Å andra sidan, om vi endast använder ett enda värde för de olika komponenterna, vilka vi anser representera det mest sannolika värdet, tar vi inte i beaktande den inverkan på det ekonomiska slutresultatet som variationerna av de olika komponenterna åstadkommer. Detta gör att investeringsbeslut, som baserar sig på ett enda slutvärde på beslutsvariabeln ifråga, kan göra avgörandet mera riskabelt än vad som vore önskvärt.

Riskanalysens tillämpnin Ändamålet med riskanalys är att eliminera behovet att behöva grunda investeringsbeslut på en enda värdering av de olika variablerna, vilken värdering härvid antingen är optimistisk, pessimistisk eller ”mest sannolik”. I stället undersöker man spridningarna för de olika variablerna tillika med en värdering av sannolikheterna av att de olika värdena av variablerna ifråga kan tänkas förverkligade.

Slutresultatet av en investeringsbedömning medelst riskanalys utgör alltså ej ett enda slutvärde utan en uppskattning av den möjliga spridning som värdet ifråga kan tänkas erhålla tillika med motsvarande sannolikhet för att de olika värdena kar tänkas förverkligade.

Uppskattning av sannolikhetsfördelningarna

Den tvekan som kanske förekommer, då man först kommer i beröring med riskanalys, hänför sig närmast till bestämmandet av spridningen av de individuella variablerna tillika med bestämmandet av motsvarande sannolikheter. Detta beror närmast på den ”bokföringsmentalitet” som ännu ibland råder visavi grunduppgifterna i en investeringskalkyl, emedan man förmodar, att man måste finna den verkliga fördelningen av varje variabel. Detta är naturligtvis fullständigt omöjligt och riskanalysen försöker ej heller bestämma lönsamhetskriteriets verkliga spridning — dvs den spridning som vi skulle erhålla om vi vore allsmäktiga och ej mänskliga varelser — utan endast den som bäst representerar projektdeltagarnas värderingar.

Grundprincipen för valet av sannolikhetsfördelningarna av de individuella kostnads/instäktskomponenterna är att ananvända all tillgänglig information men inte fordra mer information än denna. Detta gör att den i den statistiska teorin allmännast förekommande distributionskurvan, d v s den kontinuerliga, sällan är adaptabel inom detta område; samma sak gäller även normalfördelningskurvan, hur tilltalande den i teorin än må synas. De vanligaste kurvorna i praktiken är härvid följande a) ”Trappstegs-fördelningskurvan.” (Figur 1) Denna är kanske den lämpligaste ur flera synpunkter. Den viktigaste fördelen är att intervallet kan väljas godtyckligt och fördelas i så många delar som kan synas lämpligt, Denna fördelning har visat sig synnerligen pålitlig i praktiken. Den är lämplig därigenom att närmare undersökningar endast behöver påverk 1 q 4 j 1 |