Irland: God räntabilitet på satsat kapital
av Christian Schönberg Forum 1991-07, sida 14-15, 02.05.1991
Handeln med Irland kunde utvecklas betydligt från nuvarande nivå. Irland lockar bl a med låg skattesats inom produktion, om den är avsedd för export.
God räntabilitet på satsat kapital
Text och foto: Christian Schönberg
Agrikulturella Irland har bytt ansikte. Tunga jordbruksmaskiner har fått ge plats för mera sofistikerade datamaskiner och stövelfabrikanterna har gått över till att producera promenadskor. Högteknologi är lösenordet för dagens irländare. Staten lockar nu produktionsföretag och internationellt kapital till den gröna ön, med löften om såväl låga skatter som ung, billig och välutbildad arbetskraft.
arje företag, oberoende av Ven eller kapitalhärkomst som etablerar sig i Irland och vars produktionsverksamhet är inriktad på export betalar inte mera än 10 procent i skatt på nettovinsten. Löftet/anbudet står fast. oberoende av tänkbara politiska omställningar i landet, åtminstone fram till år 2010. Men med högsta sannolikhet även efter detta.
Cirka 70 procent av den irländska exporten utgår för närvarande från företag grundade med utländskt kapital. Numera har även flera stora anrika irländska företag övergått i utländsk ägo. Inte ens landets ölstolthet Guiness styrs mera av irländskt kapital. Bolagens ledningsgrupper är dock till största del irländska.
Utländsk kapitalinblandning, som på sina håll i Finland klassas nära nog som en styggelse, upplevs däremot 14
Irland som synnerligen positiv. Så olika kan man se på tingens ordning. Irländarna ser också med tillförsikt fram mot den dag då integrationsprocessen är genomförd och affärslivet får sig en extra knuff framåt. I Irland uttrycker man belevat en nyanserad förvåning över att man i Finland synes hysa uppfattningen att även kommande tiders välståndsperioder skall kunna förankras i Sovjethandeln. Därmed vill man klart varna för den uppenbara isolationsrisken i fall Finland inte tillsammans med övriga Efta-länder söker fullt medlemskap i EG.
Okända Irland
Norden, i högsta grad även Finland. känner inte till vilka möjligheter som står till buds i fråga om att göra affärer med Irland. Irländare som försökt öppna dörrar till utökat samarbet med företag i Finland klassificerar inställningen till deras land som ”neutralt negativ”. Ett klart bevis på att man varken känner till vad Irland har att erbjuda, eller vad landet eventuellt har behov av.
Finland importerade i fjol irländska varor för endast drygt 500 Mmk medan exporten steg till 650 Mmk. Förutom Finland är Portugal det enda land som visar upp ett överskott i handelsbalansen med Irland. Pappersprodukter stod i fjol för nästan 60 procent. trävaror 9 procent av den finländska exporten till Irland medan andelen för järn & stålprodukter nådde något över 7 procent. Den sammanlagda exportökningen från ett år tidigare var 3,5 procent.
Irländarnas styrka inom exportsektorn i riktning Finland ligger för närvarande inom elektronikbranschen som kommit upp i varv och expanderar kraftigt. 28,3 procent höll sig i fjol inom detta område medan man sig möta de största problemen i våra traditionellt skyddade områden, -jordbruk, -livsmedel och -alkohol.
Irlands handels- och industriminister Mr.Desmond O”Malley så i Dublin inför 140 nordiska affärsmän och journalister att han tror på en utökad handel med nordiska företag och hoppades i första hand på att irländska produkter skall finna marknad uppe i norr.
— Med hänsyn till såväl kvalitetssom konkurrensaspekt ligger vi i den absoluta världstoppen, konstaterade ministern.
Han försäkrade att EES-avtalet kommer att undertecknas i mitten av detta är trots att problemen ännu inte är undanröjda varken inom transportsektorn eller i fråga om den fria rörelsen av arbetskraft och kapital inom området. Särskilt noterade ministern positivt Sveriges ambitioner att söka medlemskap i EG.
— Jag tror att medlemskap i EG har mycket att ge i synnerhet länder som redan har en historisk bakgrund inom både handel och kultur med existerande medlemsländer.
CTT och IDA drar lasse 950 internationella företag som sysselsätter 90 000 irländare och står för 40 procent av produktionsvaruindustrin verkar för närvarande i Irland. Och fler är på kommande.
Två statliga irländska organisationer CTT-lrish Export Board och IDA-Industrial Development Authority har anmärkningsvärt stora resurser till förfogande för att befrämja internationell handel och locka utländskt kapital till landet.
7/1991 F RUN
Vidare har republiken svingat sig upp i internationell topp inom utbildningsväsendet vilket betyder att tillgången till högt skolad arbetskraft är god. Eftersom näringslivets och universitetens samarbete fungerar bra. har varje utexaminerad student minst ett års praktik inom något specialgebit bakom sig.
Irland är en rätt ung ekonomi som i dag måste inrikta sig på att bli intressanta och konkurrenskraftiga 1 jämförelse med UK, Frankrike etc. För att kompensera den begränsade hemmamarknaden satsar man i stället rejält på internationell verksamhet. Tills vidare har IDA har med sina 120 miljoner irländska pund (780 Mmk) i ryggen under de senaste åren redan skapat 36 DO0 nya arbetsplatser i landet.
Arbetslösheten är svårbemästrad
Stora resurser sätts numera också in på skolning av arbetslösa, som utgör ett av de stora problemen i Irland. För närvarande går cirka 15 procent av befolkningen utan arbete. En siffra som överträffas endast av Spanien. På en utomstående verkar det som om den höga arbetslösheten skulle vara mer eller mindre accepterad i Irland. Ett påstående som irländska politiker däremot inte vill kännas vid. Man erkänner dock att det kommer att ta oerhört lång tid innan man kan råda bot på problemet. Paradoxalt nog ökar nämligen arbetslösheten under tider då det går ekonomiskt bra för Irland, eftersom emigrationen i samma veva minskar och en del emigranter samtidigt återvänder till fäderneslandet.
Ett väl utbyggt socialskyddssystem ser, tillsammans med en viss svart ekonomi med tillhörande gråzon, till att stormen mot den stora arbetslösheten inte är kraftigare än vad som är fallet. I månget annat land hade regetingar blivit avsatta för länge sedan.
Låg inflation
I övrigt kan Irland däremot visa upp positiva siffror. Inflationen är låg och stabil. År 1988 låg den på 2.5 procent. steg till 4 procent år 1989 och kom ner till 3.2 procent i fjol. BNP ökade med + procent år 1990. Också exportvolymen har vuxit. År 1989 visade man upp smått otroliga 18.7 procent medan man under fjolåret kom upp till en ökning på 5,5 procent. För den kommande = fyraårsperioden räknar man med att exportökningen kommer att stabiliseras på en 10 procentig årsnivå samtidigt som inflationen i någon mån kommer att gå ned.
Vissa källor gör gällande att vinsten på satsat kapital i Irland klart över F RUN 7/1991
Fintändske vicekonsuln i Dublin och Cork Mr Conor Dovxte till vänster för skor tillsam mans med hundelssekreteraren Lasse Carlson skapa en fruktbar grogrund för ökat samar bete mellan Irlund och Finland.
träffar motsvarande investeringar inom övriga EG-länder. Lönekostnaderna är exempelvis endast 60 procent av de tyska, vilket betyder att Irland ligger på samma nivå, eller endast obetydligt högre än Spanien. Italien. Frankrike och Grekland.
Gemensamma nämnare
Irland och Finland har mycket gemensamt. Länderna ligger i storleksordning på samma nivå, vardera landet är neutralt och fick sin frihet ungefär samtidigt. Också industrialiseringefasen skedde vid samma tidpunkt.
— Men trots alla likheter vet man skamligt lite om varandra. konstaterade Fred Klinkenberg som basar för CTT:s byrå i Stockholm och därifrån försöker sprida kunskap om det land han representerar. även i Finland.
Klinkenberg berättade om sina erfarenheter vid ett möte arrangerat av Irish Finnish Business Club i Dublin.
Den största skillnaden ansåg han ländernas ställning inom den europeiska gemenskapen vara. Trots detta. eller kanske just därför har Finland ett avgjort större antal internationella företag. Bland de 500 största företagen i Europa finns 14 från Finland medan endast + är av irländskt ursprung. Klinkenberg anser Finland tills vidare vara en rätt lättbearbetad marknad. Men dyr. Mången drar sig för att kasta sina blickar mot norr på grund av de höga flyg-. hotell- och levnadskostnaderna i landet. Dessutom faller det sig naturligare för irländsk industri att i första hand kasta sina blickar mot länderna inom EG-familjen och därefter mot USA och Japan. innan man tar sig an en Efta- grupp i upplösning. Men realistiska möjligheter och vilja att göra affärer med varandra finns. Irländarna är ju dessutom lätta att komma till tals med. varför inga egentliga hinder för ett bredare samarbete kan påtalas. LJ
Holländaren Mr Fred Klinkenberg har anförtrous uppgiften au marknadsföra Irland utgaende från sin position som chef för det irländska exportrådets filial i Stockholm.