ISS samarbetsmonument för minst 40 mrd USD
av Leif Bergström Forum 1998-12, sida 32, 15.12.1998
LJ Y LJ I Y Id > för minst 40 mrd USD
EFTER ÄNDLÖST PLANERANDE BYGGS ISS, DEN INTERNATIONELLA RYMDSTATIONEN, 350 KILOMETER ÖVER VÅRA HUVUDEN. PÅ JORDEN FRÅGAR POLITIKER OCH FORSKARE OM SATSNINGEN VETENSKAPLIGT SETT ÄR BERÄTTIGAD.
fter 14 års planeringsarbete och en flera gånger spräckt budget byggs slutligen den internationella rymdstationen ISS, International Space Station. När den är färdig kring år 2004 kommer den att vara 120 m lång, väga 450 ton och redan i byggskedet ha kostat 40 mrd dollar (ca 208 mrd mk). Den blir Homo sapiens hittills största utomjordiska byggnadsprojekt. Kritiker hävdar att det är som politiskt verktyg - snarare än för tekniska meriter - ISS kan finna en nisch i mänsklighetens historia. Projektet samlar insatserna från USA, Kanada, Japan, Brasilien, elva medlemsländer inom den europeiska rymdorganisationen ESA samt Ryssland.
Gubbar i rymden
Som rymdhjälten John Glenns nyligen avslutade andra färd visat är det bemannade rymdfärder som fångar allmänhetens intresse. Ingen har lärt sig utnyttja det bättre än PR-avdelningen på amerikanska rymdflygstyrelsen NASA. Det internationella samarbetet på rymdstationen kommer att erbjuda en rad länder första chansen att uppleva den yra USA genomlevde på 60-talet. Sverige kommer att sända sin första astronaut till ISS, sannolikt år 2000.
För makthavarna i Washington är det ändå Rysslands medverkan som är viktigast, känsligast - och dyrast. Idén till rymdstationen kom ursprungligen från president Ronald Reagan som 1984 trodde att den kunde byggas för 8 mrd dollar och placeras i bana runt jorden till år 1992. Ett år senare än detta datum hade Bill Clinton tillträtt i Vita huset.
NASA hade spenderat 10 mrd dollar på rymdstationen, men hade föga mer än förkastade ritningar som resultat.
Clinton-administrationen trodde sig ha en snilleblixt: att cementera den nya världsordningen genom att inbjuda den nya ryska demokratin till projektet. En icke oviktig del av initiativet var förhoppningen att Moskva därmed skulle axla en del av den stigande kostnaden.
I november sände Ryssland också upp den första modulen, men det kunde ske först efter ekonomisk hjälp från USA. Under Forums pressläggning skjuts, om allt går enligt planerna, en amerikansk dockningsmodul upp. I sommar är det dags för den tredje sektionen, som i initialskedet ska tjänstgöra som sov- och vardagsrum för den maximalt sju personer starka internationella besättningen. Också den byggs av Ryssland. Den är redan ett år försenad och förverkligas blott tack vare ett amerikanskt hjälppaket på totalt 660 miljoner dollar över de närmaste fem åren.
Konservativa amerikanska politiker klagar över att det ryska deltagandet skulle ha sparat pengar för USA och de andra, men att Washington nu tvingas sända skattedollar för att rädda samarbetet.Situationen är så prekär att tidskriften Time nyligen skrev att det var möjligt att de ryska kosmonauterna kommer att finna att rymdstationen inte har tillräckligt med bortsch - helt enkelt för att den ofta oavlönade markpersonalen vid rymdcentret Baikonur ätit upp den.
Många uppskjutningar Det kommer att kräva totalt 45 uppskjutningar och 1 800 timmars rymdpromenader att färdigställa ISS. Det är mer än dubbelt den tid amerikanska astronauter tillbringat utanför rymdkapslar under rymderans första fyra årtionden. Detta om allt går enligt planerna. Riskerna fö en olycka är enorma. Dessutom kommer ISS att utgöra hittills största måltavlan för meteorer och det rymdskrot från tidigare färder som cirklar runt jorden.
När Reagan tänkte sig en rymdstation, var ett argument de vetenskapliga möjligheter den erbjuder. Bl.a. kan perfekta kristaller bildas i viktlöst tillstånd, till möjlig vinning för likemedels- och kemisk industri. Detta är en känslig process som lätt störs av de stötar och knuffar som ofrånkomligen genereras av mänsklig närvaro på stationen. En del forskare hävdar att den typen av experiment billigare och bättre kunde genomföras ombord på obemannade laboratorier.
”De flesta av argumenten för rymdstationen har försvunnit”, säger Alex Roland, tidigare NASA-historiker som nu arbetar vid Dike University. Han hävdar att rymdflygstyrelsen med projektet låser upp sin budget för de närmaste 20 åren.
Viktig viktlöshet
Men NASA framställer fortfarande stationen som ett viktigt steg mot det kunnande om viktlöshetens inverkan på människokroppen som är nödvändigt för framtida interplanetära färder. Mars tur-retur beräknas ta två eller tre år.
“En Mars-färd är vårt främsta mål”, framhåller NASA-chefen Daniel Goldin.
Till helt nyligen var det ett närmast omöjligt dyrt projekt. Men flera tekniska landvinningar och nytänkande bland forskare ser ut att möjliggöra dramatiska kostnadsbesparingar. En följd är att rymdstationen i slutändan kan komma att tjäna som test av en del av denna nya teknik, som kan resultera i rymligare, lättare och säkrare rymdmoduler. &
Leif Bergström/New Yor 2004 skall rymdstationen ISS vara uppe. 350 km ovan jordytan. Stationen blir 120 meter lång och dess vikt 450 ton. Byggskedet går på 40 miljarder dollar.
FORUM NR 12/98