JA till nordisk projektexport - men vem finansierar den?
av Ralf Friberg Forum 1981-03, sida 16-17, 18.02.1981
Nordiska ministerrådet:
JA till nordisk projektexport- men vem
Finansieringen av en samnordisk projektexport ligger fortfarande i vågskålen. Visserligen har Nordiska Ministerrådet i sista stund kunnat samla sig om ett förslag om samarbete kring nordisk projektexport till Nordiska Rådet. Men därmed är inte alla delar av fyrapunktsprogrammet för att främja projektexporten (se artikel i Forum nr 18/1980) helt avkla rade.
e Den nordiska beslutsprocessen är ibland tung och besvärlig. Desto mer aktningsvärt är det att projektexportplanen har passerat den nordiska kvarnen i ganska snabb takt.
Vårvintern 1978 tillsatte Nordiska Ministerrådet —(samarbetsministrarna) en expertgrupp för att utreda förslaget. Två år senare tog samarbetsministrarna emot arbetsgruppens rapport. Fjolhösten satte punkt för remissronden. Och på bägge sidor om årsskiftet har en förhandlingsgrupp under Nordiska Ministerrådet slipat förslaget färdigt.
Tack vare smidigt samarbete med parlamentarikerna, främst Nordiska Rådets ekonomiska utskott, kunde ministerrådsförslaget avlåtas till nästa session. Nordiska Rådet sammanträder till sin 29 session 1 början av mars i Köpenhamn…
Men en punkt i fyrapunktsplanen igger alltså ännu öppen i det åtgärdspaket, som parlamentarikerna nu skall tugga. Det gäller projektinvesteringsånen. Planen går ut på att nordiska projektinvesteringslån skulle finansiera investeringsprojekt av nordiskt intresse främst i utvecklingsländer, men också i bla statshandelsländer. Lånen skulle ämnas av Nordiska Investeringsbanken eller av andra banker med särskilda garantier från NIB. De nordiska länderna förutsätts avlyfta NIB:s kreditriser till nittio procent dvs genom en maximiram om 332,5 miljoner special drawing rights, d v s 1,6 miljarder mark, medan NIB:s gräns skulle gå vid drygt 1,7 miljarder.
Ytterligare utvärdering av lånen
Och här kommer en reservation in:
Det behövs en ytterligare utvärdering av projektinvesteringslånen. Det skall klarläggas hur dessa lån hänger samman med nationella exportgaranti- och exportkreditvillkor. Dessutom skall eventuella konkurrensförvrängande verkningar mellan nordiska förertag utredas.
Det är knappast fel att förmoda. att reservationen döljer dels en ängslan att nationella exportgarantier skulle bli mindre attraktiva än nordiska, om dessas villkor blir alltför fördelaktiga. Det ä 1 också möjligt att nordisk industri fruktar alltför stark styrning. Ministerrådets eget förslag talar bara diskret om att det ”från vissa håll har framförts önskemål om en närmare avklaring”…
De tre övriga punkterna är avklarade åtminstone i princip. Den första punkten kostar ingenting. De nationella exportfrämjande organisationerna skall förbättra sin ömsesidiga information och uppträda gemensamt nordiskt i internationella utvecklingsbanker och -organ (läs UNIDO) där detta är möjligt. De nationella exportgaranti- och exportkreditinstituten samt Nordiska Investeringsbanken borde underlätta exportfinansieringen vid samnordiska exportleveranser. Också det låter bra.
Däremot har ambitionerna prutats ned när det gäller den tredje pelaren i systemet. En nordisk projektexportfond. Fonden har bantats ned. Nu föreslås den fungera under en treårig försöksperiod. Under det första verksamhetsåret föreslås fonden få ett kapital om sex miljoner norska kronor (knappa 4 M FIM) Fondens uppgift blir att finansiera förutsättnings- och lönsamhetsstudier (feasibility och pre-feasibility studies).
Det skall bli intressant att se. om Nordiska Ministerrådets budget redan för 1982 upptar detta belopp. Ministerrådets förslag skvallrar om en viss dragkamp på denna punkt. Ministerrådet bedömer fondens behov av medel under ”första verksamhetsåret — om möjligt år 1982” till sex miljoner norska kronor. Det senare behovet får värderas enligt erfarenheterna av första året. Utredningen talade om ett behov på över 50 miljoner NOK sammanlagt.
Godkänns utgifterna?
Det är rätt uppenbart au finansieringen av nordiskt samarbete måste få känningar av de statsfinansiella kriser som är på gång i flera av de nordiska länderna. Den nordiska samarbetsbudgeten på ministerrådssidan (Oslo-sekretariatet) kommer nästa år al ligga i storleksklass 120 miljoner NOK. om man uppräknar årets budget om 112 med förväntade prispåslag. Det föreslagna
Anläggningar för den petrokemiska industrin — är det kanske någonting som olika nordiska leverantörer kunde slå sig ihop om i form ar projektexport beloppet sex miljoner kan då granskas mot denna bakgrund.
Om projektexporten läggs på allt annat nordiskt samarbete betyder detta en fem procents extra ökning. För Sverige skulle detta innebära ett tillägg om cirka 2.5 miljoner NOK. för Finland knappt en miljon, för Norge drygt en miljon och för Danmark 1,5 miljoner.
Genom att avge förslaget till Nordiska Rådet nu kommer naturligtvis Ministerrådet att vid sidan av fimansiella bedömningar också få de nordiska parlamentarikernas politiska bedömningar. Och det blir ju intressant. År det dryga hundramiljonersbeloppet småpengar eller stora pengar för det värdefulla nordiska samarbetet? Och står och faller projektexporten på en bråkdel av en struntsumma eller på en järnhård sparsamhetsprincip som skär genom all nordisk statsförvaltning, då ingen liten utgiftsärta är för liten för att ytterligare en gång halveras och kvadreras. I dagens läge är det alltför tidigt alt spå om ulgängen men det är en prestation att man i det kärva dagsläget ändå fätt fram ett tungt förslag till NR, oberoende av inbyggda reservationer.
Ministerrådet anser att förslaget om att främja den nordiska exporten av turn
FORUM 3/8 inansierar den key-anläggningar skapar en praktisk grundval för att det industriella samarbetet i Norden gradvis skall kunna växa. De nordiska företagens internationella konkurrenskraft kan styrkas.
Flera turer
Principiellt företas nu en viktig utvidgning av det nordiska samarbetet. Så säger alltså ministerrådet.
Samarbetsministrarna fortsätter den slutliga verkställningen av förslaget om projektexport i ljuset av responsen från Nordiska Rådets session. Det blir flera turer än.
Bland annat måste stadgarna för Nordiska Investeringsbanken ändras, så att NIB skall kunna förvalta projektexportfonden. Och förslaget om att avlyfta NIB:s kreditrisker med statsgarantier kräver behandling i de nationella parlamenten. Men i mitten av attiotalet kanske systemet fungerar. I mild konkurrens med europeiska exportfrämjande åtgärder och i benhård industriell konkurrens om beställningar på en marknad som i
Ett vattenreningsverk i Amman — ett relativt begränsat projekt — byggdes av ett finländskt före- finska mynt räknas närma sig tusen tag. Men projekten blir allt större, idag räcker det inte med bara en entreprenör. Vilka = miljarder om äret.
projekt kunde inte nordiska företag klara av om de slog sig samman?
Ralf Friberg OD
Helsingfors Aktiebank
Månadsbalans den 31 december 1980
Aktiva
Passiva
Finansieringstillgångar
Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank Specialdepositioner hos Finlands Bank Fordringar hos andra banker Checkräkningskrediter Växlar . Lån . Krediter i utländsk valuta. . Betalningsförmedling . Resultatregleringar .
93 642 882,26 107 768 064, — 43 353 422,50 176 722 860,84 435 378 167,5 1 818 474 515,68 344 188 606,87 53 856 434,63 33 795 385,6 Övriga finansieringstillgångar … 11 906 869,73 Utländska fordringar
I utländsk valuta .. 685 507 553,3 1 mark ….ooooo. 2 449 548,20
Resultatrej ngar Omsåttningstillgångar Utländskt mynt .
Masskuldebrev , .. Övriga omsättningstil Investeringstillgångar Masskuldebrev . .. Aktier och andelar Fastigheter och fas’ Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Åktier och andetar Fastigheter och fastighetsaktier . Maskiner och inventarier Övriga anläggningstillgångar och utgifter med lång verkningstid . ………………
18 359 701,3 5 121 675,38 100 349 686,22 15 712 582,5 110 825 694,50 9 600 325,60 9 169 490,9 24 574 660,45 287 647 903,77 27 854 188,2 21 184 482,34 mk 4 437 444 102,49
För Direktionen
F. Pettersson Ol Ikkala
Främmande kapital Inhemska skulder Checkräkningar Depositioner . .. Depositioner i ut Skulder till Finlands Bank Skulder till andra banker . Skulder till staten … Betalningsförmedling Övriga skulder . Resultatregleringar eran Utländska skulder I utländsk valuta … 1 mark .. ov oso. Resultatregleringa Kreditförlustreserveringar . . Eget kapita 318 801 803,23 2017 951 275,44 170 327 122,71 219 541 246,60 31 404 728,41 533 678, 126 569 312,08 56 421 930,86 69 955 959,9 988 723 344,64 44 092 116,10 16 874 050,51 97 468 709,15
Aktiekapital . . 105 000 000, — Reservfond … 117 893 246,40 Uppskrivningsfon 35 000 000; — Övriga fonder ….. 3 067 464,25 Vinst från tidigare å 5 020 747,80
Räkenskapsårets vinst . 12 797 366,3 uk 4437 444 702,49
Ansvarsförbindelser sossssssssrrere reser ere e ert ned 2675 541 300,74
För Förvaltningsrådet L. E. Taxell
Katlervo Salo