Jaakko Itälä: Grundskolreform

Taggar: Personer: Jaakko Itälä Teman: grundskolor

PORTRATTET

Jaakko ltälaä:

En högskoldemokrati, snabbare genomförd grundskola, där framförallt d reglerande bestämmelser inte släpar efter den experimentella utvecklingen och en smärtfri reglering av den högst tekniska och merkantila undervisningens toppadministration lovar veckans porträtt undervisningsminister Jaakko ltälä, opolitisk fackminister i

Karjalainens centerdominerad kabinett.

Hr Itälä kritiserar Helsingfors för att det reagerat alltför långsamt på grundskolreformen, fastän staden med flyttningsrörelsen kommer att mott nya elever från sådana trakter där grundskolan är genomförd.

9 Högskoldemokratin: Maktfördelningen väcker debat 9 Teknisk och merkantil undervisning under samma hat e Grundskolan: Overgångsperiod på tre å 14

Grundskolreform

Forum 17/70

I Snabbare takt

Jaakko Itälä är pol.mag., 37 år gammal, född i Borgå. Regeringens nästyngsta medlem, dess fackminister nr 2. Hans politiska hemvist är liberala folkpartiet, sedan de frisinnades förbund fusionerades med partiet. »Typisk organisations- eller föreningsmänniska» karakteriserar han sig själv.

Som föreningsman har han kommit att syssla med samhällsplanering, socialfrågor och skolfrågor, som VD för Väestöliitto, verksamhetsledare för Mannerheims barnskyddsförbund, som sekreterare i bla Poijärvikommittén, som drog upp riktlinjerna för vår grundskola och ordförande för utbildningsstrukturkommittén.

Det var väl de två sistnämnda, som gjorde honom aktuell för undervisningsministerposten, liksom också hans politiska hemvist inom liberala folkpartiet.

Virolainen murbräcka

Hr Itälä övertar två stora skolpolitiska frågekomplex efter sina föregångare R. H. Oittinen och Johannes Virolainen: grundskolreformens genomförande samt högskolreformen och högskoldemokratin.

Av dem är ju reformeringen av högskolförvaltningen och kravet på högskoldemokrati den mest konfliktladdade frågan. Vi minns alla förra vinterns och vårens upprörda debatt och demonstrationer och dr Virolainens misslyckade försök att snabbt pressa igenom sitt förslag till förvaltningsreform. Även om det nu getts tid till eftertanke, så att den nya propositionen i vissa punkter möjligen avviker från dr Virolainens, så är hr Itälä angelägen om att betona dr Virolainens stora roll som murbräcka,

Kontroversiell maktfördelning

Om man förra vintern debatterade one man one vote-principen så att fjädrarna yrde, så kommer denna vinters diskussion troligen att röra sig kring den ändamålsenliga maktfördelningen mellan olika organ.

Man vill skilja ut de frågor och organ som bör behandlas respektive väljas i demokratisk ordning enligt principen om lika och allmän rösträtt, de som bör behandlas respektive väljas enligt bestämda kompetensregler och sist vad som ankommer på staten.

Om själva maktfördelningens nödvändighet kommer väl inga större meningsskiljaktigheter att råda, men maktfördelningen mellan de tre linjerna kommer säkert att vålla strid.

— Enligt min mening bör dock ett universitet, en högskola ha ett demokratiskt valt högsta organ. Det ligger helt på linje med universitetets traditionella karaktär av en gemenskap bestående av lärare och studenter, säger hr Itälä.

Vid sidan av denna stora stridsfråga är även andra stora justeringar av den högsta högskoladministrationen på gång. Den högsta tekniska och merkantila utbildningen överförs från handels- och industriministeriet till undervisningsministeriet.

Forum 17/70

FORU — Det är en helt naturlig reform, menar hr Itälä. Det är viktigt att hela skolningskomplexet sköts centralt och under en och samma hatt. Det bör inte betyda, att de tekniska högskolornas och handelshögskolornas ställning på något sätt försämras.

För genomförandet av denna reform kommer att tillsättas en särskild planeringschef vid ministeriet, och för övergångstiden tillsätts en förhandlingsdelegation med representanter för de tekniska och merkantila organisationerna och fackorganisationerna. Allt görs för att övergången från det ena ministeriet till det andra ska ske så smidigt som möjligt.

Helsingfors släpar efter med grundskolreformen

Hr Itälä signalerar även raskare tag i genomförandet av grundskolan. Ramlagen trädde i kraft den 1 augusti i år, och därefter har kommunerna tid på sig till 1980, innan systemet ska vara helt genomfört. Detta tycker undervisningsministern att är en allför lång övergångstid. Det blir högst antagligt nödvändigt att koncentrera övergången till en treårsperiod i mitten av detta decennium.

Det är inte heller en riktig princip att starta grundskolreformen endast i u-områdena och småningom söka sig söder- och västerut mot de rikare bygderna. Detta är orätt just mot alla dem som flyttar från u-områdena. Det bör vara så att kommunerna i söder även kan bjuda på samma skolform, som de inflyttade barnen kommer ifrån.

Mycket skrik och lite ull

Helsingfors kunde för en del under ett övergångsskede spela med sk ertsättande skolor (= privata läroverk som fungerar som grundskolor), men någon permanent lösning kan de inte bli.

Hr Itälä karakteriserar diskussionen om de ersättande skolorna som »mycket skrik och lite ull». Det kommer säkert att gå så, att man i stort sett avstår från dem, sen man prövat dem några år.

En annan sak är att det behövs privata experimentskolor på grundskolans demokratiska bas. Som skolor av tex Steinerskolans typ.

Snabbare fram

Grundskolexperimenten har gett goda resultat, förklarar hr Itälä. Den enda kritik som kan riktas mot systemet är att man har gått för långsamt fram, och ingalunda för snabbt. Det är de reglerande bestämmelserna som har blivit efter i utvecklingen. Det blir därför aktuellt med en revidering, men inte en revidering som innebär en reträtt utan en framryckning på grundskolvägen, försäkrar hr Itälä.

15