”Jag ser en stor fabrik”

av Bo Ingves Forum 2014-11, sida 20-23, 27.11.2014

Taggar: Personer: Camilla Wikström

PROFILE “Jag ser en stor fabrik”

Hon kan bli chef för den största massafabriken i Finland genom tiderna. Namn: Camilla Wikström, fabrikschef för MetsäFibres nuvarande massabruk Ii Äänekoski.

BO INGVES TEXT

KARL VILHJÄLMSSON FOTO

X Camilla Wikström har några extra spännande månader framför sig. Den nuvarande massafabriken i Äänekoski, som hon har lett sedan 2009, ska enligt planerna ersättas med en ny och massivt större bioproduktfabrik 2017.

Den nya jätten beräknas kosta 1,1 miljarder euro och den ska producera 2,5 gånger mera massa än den nuvarande fabriken, det vill säga 1,3 miljoner ton långfibrig och kort fibrig massa per år. Det motsvarar en råvarumängd om 250 långtradare och två tåg varje dag, året om.

”Det slutliga beslutet tas först på våren. Innan dess måste vi få miljötillstånd, ordna finansieringen, klarställa den tekniska planeringen - och därtill bör den globala ekonomiska situationen vara god”, säger Wikström.

Massa massa. Hur försäljningen av massa utvecklas globalt påverkar självklart investeringsbeslutet.

”Efterfrågan på massa har årligen ökat med 1,5 procent under de senaste åren. Tillväxten sker främst i Asien, men också i Europa ökar efterfrågan på kartong och mjukpapper kontinuerligt. Det är egentligen bara papper som går neråt inom skogsindustrin”, säger Wikström.

Lämpligt efter intervjun publicerade Metsä Group sin relativt positiva kvartalsrapport. Ur den framgår att särskilt Metsä Fibre har gått bra. Koncernchef Kari Jordan bekräftade ändå inte vid presentatonstillfället att bygget är fastslaget.

”Men vi förbereder oss aktivt för att nybygget ska kunna påbörjas enligt plan ominvesteringsbeslutet fattas. För att ge rum åt den nya fabriken började vi därför i slutet av oktober riva den 1985 stängda sulfatfabriksbyggnaden, som länge har stått tom”, berät tar Wikström.

Inte fabriksbakgrund. Så här i fabrikssammanhang är Camilla Wikström en lite udd fågel. Hon har inte gått den traditionella vägen och stigit i graderna via produktionen, utan istället kommit från kundgränssnittet.

Till utbildningen är hon lämpligt nog kemist från Åbo Akademi, där hon studerade trä- och papperskemi under professor emeritus Bjarne Holmbom. Om namnet slår an en minnessträng, är det kanske för att han bland annat varit med om att ur trä utveckla xylitol och livsmedelstillsatsen sitostanol, som är den aktiva delen i de kolesterolnedsättande Benecolprodukterna.

Efter studierna flyttade Camilla Wikström 1995 till norra Sverige med sin man Björn, som hade studerat vid samma institution i Åbo. Där var hon under de första åren försäljningsansvarig för kemikalieleverantören Hercules, somidag hör till kemikaliejätten Ashland.

”Mitt område var kemikalier till pappers- och massaindustrin. Som en biprodukt lärde jag mig mycket om hur pappersoch massafabriker fungerar i praktiken”

Efter några år avancerade hon till teknisk specialist på företaget, med ansvar för hela Skandinavien.

”Jag lärde mig ännu noggrannare känna pappers- och mas sabruken i regionen, 9 och framför allt stor Med barn i åldern ett och tre år var det också väsentligt att det fanns svenskspråkig dagvård på orten. Eftersom vistelsen skulle bli lång var ett ytterligare krav att barnen kunde gå i svensk skola.

”Nu är mina barn 15 och 13 år gamla och det har språkmässigt fungerat riktigt väl i Jyväskylä. Staden har löst frågan så att barnen går i en finskspråkig skola, men undervisningen i alla läsämnen, inklusive matematik, ges på svenska i egna klasser”, berät tar Wikström.

Skolintegrationen har enligt Wikström fungerat riktigt väl, och språket har inte utgjort något hinder i barnens umgänge.

”Den stora fördelen är att de nu kan svenska och finska lika bra och har en bred förståelse för både den finlandssvenska och den finska kulturen. Under sommarsemestern är det Ekenäs skärgård som gäller för familjen”

Kunden i fokus. Camilla Wikström har un der hela sin arbetskarriär jobbat med kun der; som försäljare, teknisk specialist och produktutvecklare.

När hon utnämndes till fabrikschef i Äänekoski skulle hon uttryckligen utveckla verksamheten i fabrike kundernas krav på Som chef måste man som helhet. Fokus lå service och special veta vart ma med andra ord på arbets anpassade lösningar” sätten, inte på tekniken.

är på väg och ”Jag får kicks av att Finland drar. Under få l sträva framåt och få åren i Sundsvall inor- d persona en människorna med mig. ra Sverige föddes bar- med sig på vägen. Därför passade det mi nen Alexander och

Emilia. Samtidigt föddes tanken på en flytt tillbaka till Finland. Dels för att ge barnen den finska och finlandssvenska kulturen, dels för att de skulle lära sig finska.

”Det villkor vi ställde upp för oss var att viiså fall flyttar innan barnen är i skolåldern. I annat fall skulle vi stanna i Sverige”

Här är också förklaringen till att familjen Wikström i dag bor på den purfinska orten Jyväskylä, 270 km norr om Helsingfors.

”Det gick så bra att både jag och Björn fick kvalificerade jobb i Jyväskyläregionen. Jag började jobba inom produktutvecklingen på Metsä Botnia, som senare bytte namn till Metsä Fibre, och Björn arbetar på teknologiföretaget BTG med huvudkontor iSchweiz (ursprungligen svenska Bonnier Technology Group, red.anm.) utmärkt att jag uttryckligen skulle jobba som chef, inte som teknisk expert, för att effektivisera fabriken”

Wikström berättar att den tekniska kompetensen är hög på fabriken. Men i de interna processerna har det funnits en del att utveckla.

”Under mina sex år som fabrikschef har produktionen ökat varje år genom att vi effektiviserat våra interna processer, i mindre grad genom tekniska investeringar. Vi har till exempel eliminerat onödiga byråkratiska steg i vårt sätt att arbeta, så att alla bättre ser sitt ansvar för slutprodukten”

Genom det här ändrade tänkesättet ser personalen numera på sätt och vis med kundernas ögon på hur de arbetar.

”Det kanske låter banalt att tala om kundorientering när det gäller en stor massafa FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 112014 | 21 |

BR brik. Men det är vår uppgift att an passa våra produkter enligt kundernas behov, inte tvärtom. Den positiva kundrespons vi har fått de senaste åren visar att det har skett en förändring till det bättre. Och som sagt, den förändringen syns i form av ökad försäljning och produktion”

Innovationspris. Wikström betonar vikten av att man på riktigt ser sina kunder och tar all feedback på allvar. ”Om något inte fungerar som det ska, gäller det givetvis att korrigera problemet. Men lika väl kan det vara så att kunden har ett problem i sin process som inte beror på oss, men som vi kan avhjälpa genom att ändra någon detalj i vår process. Då kan man verkligen tala om win-win” Hon berättar att Metsä Fibre har fått ett innovationspris från Laatueskus för ett kvalitetsindex som fa briken utvecklat utifrån det kundfouserade arbetssättet.

”Det normala i industrin är att man bara mäter egenskaperna på färdig massa, medan vårt mätsysem beaktar många olika processparametrar under hela produktionsflödet. Som en biprodukt till kvalietskontrollen ger det större chanser att korrigera produktionen enligt undernas olika behov?”

Diskuterar. Wikström har tre enkla regler för sitt jobb.

”Som chef måste man veta vart man är på väg, vilka steg man ska ta för att komma dit och öppet erkänna om man fattat fel beslut. Annars kan maninte slå in på en ny, bättre kurs?”

I fabriken är 80 procent av de 170 anställda män. Wikström ser det inte som ett problem att hon är kvinna i en traditionellt mansdominerad bransch. Dessutom en kvinn som infört en för finska förhållanden ovanlig, diskuterande företagskultur.

”Jag har sett till att olika personers kompetens utnyttjas på bästa stätt helt enkelt genom att diskutera med dem. På det sättet har vi tillsammans funderat ut hur de olika delarna av arbetsprocessen kan effektiviseras och kunnat stärka bra saker och ändra dåliga. Sedan ger jag personalen relativt fria händer att nå det gemensamt överenskomna målet på bästa möjliga sätt.”

INTERVJU

Camilla Wikström

Född: 1970 i Kristinestad. Bor: Jyväskylä.

Familj: Man, två barn. Utbil genjör vid kemisk-tekniska fakulteten, Åbo Akademi, 1995.

ing: Diplomin Karriär: Försäljningsansvarig och teknisk specialist på Ashland i Sverige1995-2002, projektchef; teamchef och kundansvarig på Metsä Fibre 2002-2009, fabrikschef på Metsä Fibres massafabrik i Äänekoski sedan 2009. Fritiden: Slalom på vintern, på sommaren stugliv i Ekenäs, båttuire i skärgården och bra böcker.

Guru: Plockar idéer från olika håll och använder det som funkar.

Motto: Alltid vara optimistisk, alltid försöka bli lite bättre, men också att finna lycka i de sm stegen.

Metsä Fibre

Tillverkar: Massa av barrträd och björk. Har ‘massabruk i Kemi, Joutseno, Raumo och Äänekoski samt en såg i Ryssland.

Kunder: Pappers-, tissue- och kartongbruk i Europa och Asien.

Ägare: MetsäFibre hör till Metsä Group, som ägs av Metsäliitto (50,2 26), Metsä Board [24.9 26) och Itochu (24,9 26). Omsättning: Hela Metsä Fibre-koncerneen 1,3 miljarder euro 2013. Resultat före skatt 197 miljoner euro.

Personal: 870, varav 170 i Äänekoski.

IE] — fonumför ekonomi ock TEKNIK NR 112014

En följd av att alla tar ett större ansvar för sina jobb är enligt Wikström att kvaliteten förbättras kontinuerligt, på ett naturligt sätt.

”Jag tror på metoden att först diskutera en fråga på bred front. Då vet alla vad som pågår i företaget och kan påverka beslut innan de slås fast. Det innebär inte att chefens ansvar blir mindre. Däremot blir jobbet lättare om alla drar åt samma håll”

Hennes jobb i Jyväskylä återspeglar sig också i Metsä Fibres andra enheter i Finland.

”Vi försöker effektivisera fabrikerna som helhet genom att införa best practises från andra enheter. Det viktiga i ledarskapet är att man gör det som känns bra för en själv, att man har sin egen stil.”

Beslutsför. Säkerhetsaspekterna som ett sätt att förbättra effektiviteten är en sak som Wikström har betonat från dag ett på jobbet.

”Jag vill att personalen aktivt tänker på säkerheten när de jobbar. Därför måste alla anmäla om de upptäcker en säkerhetsrisk. Slutresultatet är att skadefrekvensen minskat med 75 procent jämfört med läget då jag började. Förutom att personalen mår bättre, är det direkt mätbart i pengar om personalen är på jobb i stället för sjukledig”

På fabriken har det också införts ett standardiserat system hur personalen kan föra fram innovationer och initiativ, och hur de följs upp.

”Vi har en välutbildad och kunnig personalsom kan peka på skeden i processen eller i själva arbetsbilden som kan utvecklas och förbätt ras. I fjol fick till exempel en anställd en idé hur körbarheten i vår kokare kunde förbättras genom en justering av omröraren i bottnen på kokaren. Det har automatiskt gett jämnare massakvalitet”

En av Wikströms käpphästar är att satsa på att förbättra möteskulturen.

”Jag kräver att alla möten ska vara väl förberedda och att de skall leda till ett beslut i någon riktning. Annars är de onödiga”

Biobränsle. Något om den planerade fabrikens teknologi berättar det faktum att miljötillstånden är på sam ma nivå somidag, fast produktionen blir 2,5 gånger större.

”Den nya fabriken kommer inte överhuvudtaget att använda fossilt bränsle, vilket är unikt i världen. Nu använder vi fossilt bränsle i mesaugnen Överlag är massafabriker nettoproducenter av energi, då huvudsakligen värme, men även el. Fabrikens energiproduktion är cirka 9,6 TWh per år, vilket innebär en ökning av Finlands förnyelsebara energi med drygt 2 procentenheter. (Den nya fabriken skulle enligt Metsä Fibres uträkningar kunna sälja 0,75 TWh el externt, vilket är lika mycket som all vindkraftsproduktion i Finland, red. anm.).

”Till exemepel Valios närliggande mejeri, där all Auraost görs, drivs med vår överskottsvärme’”

Själva processen i den nya fabriken optimeras också för att arbeta energi- och utsläppssnålt.

”Den nya fabrikens process kommer att kräva mindre mängder vat ten och energi per massaton än den nuvarande. Men vilka konkreta tekniska nyheter själva processen innehåller kan jag inte ännu avslöja”

Logistikutmaning. I dagens läge använder fabriken en virkesmängd som motsvarar 150 långtradare per dag.

Med den nya fabriken kommer råvarubehovet att stiga till motsvarande 250 långtradare och i medelal två tåg per dag, vilket ställer helt nya krav på både logistiken och viresupphandlingen.

Dessutom tillkommer kemikaieleveranserna och den utgående rafiken.

”Förutom att vi noggrant måse planera logistiken på fabriksområdet, finns det också flaskhalsar på vägarna i närområdet. Vi använder åg i så hög grad som möjligt, men förblir väldigt beroende av gummihjultransporter för att trygga råvaruflödet. En stor omläggning är att vi planerar att koncentrera exporten till hamnen i Nordsjö 20 timmar. Så lång tid tar det att omvandla flis till torkad massa. Då talar vi om ark på 800 gram/m2, 10 gånger tjockare än vanligt papper, som

GROVA DONINGAR. Camilla Wikström, fabrikschef vid Metsä Fibres massafabrik i Äänekoski, är van vid kemikalier, men hanterar enbart människor påjobbet.

sedan i pappers- eller kartongbruken blöts upp på nytt och omvandlas till papper och kartong.

”Då man talar om hur dåligt det går för skogsindustrin är det pappersindustrin det gäller. Webbhandeln gör att efterfrågan på kartong ökar globalt, och massa säljs mera än tidigare”, säger Wikström.

Framför allt finns det en kontinuerlig efterfrågan på den långfibriga massa som görs i Norden och i Nordamerika. Den behöv för att förstärka returmassa eller till exempelkortfibrig eukalyptusmassa. Planerna på den nya massafabriken i Äänekoski baserar sig på detta faktum.

”Om beslutet blir positivt börjar vi bygga direkt, samtidigt som vi parallelt kör den nuvarande fabriken. Endast då den nya fabriken startar hösten 2017 kommer produktionen att stå ungefär en vecka”

Därpå följande skede därefter är att den nuvarande fabriken rivs för att ge rum å det bioproduktkluster som planeras vid fabriken.

”Förutom att vi försöker modifiera massan så att den får ett högre värde, vill vi också vidareutveckla sidoströmmarna så att de kan utnyttjas effektivare än i dag. Som bäst söker vi samarbetspartners med goda idéer hur bark och andra sidoprodukter kunde användas till att göra biobaserade produkter med högt förädlingsvärde istället för att enbart bli till energi”

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 112014 | 23 |