Jakobstad bygger upp intellektuellt centrum
av Christian Schönberg Forum 1991-06, sida 22, 18.04.1991
Jakobstad bygger upp intellektuellt centrum
Text och foto: Christian Schönberg
Den bärande tanken i Jakobstad är att befria staden till tillväxt samt att i allt bereda rum för förnyels och syner stadens centrum.
Centrum bör därför definieras genom en tydlig och stadsmässig avgränsning och området innanför ”murarna” bör göras funktionellt och attraktivt.
edan år 1987 fick Jakobstad
Finlands Arkitektförbunds pri ör planeringen av staden där man i allt strävar att tillvarata synergieffekterna i koncentrationstänkandet. Jakobstads stadsplanearkitekt Roger Wingren kämpar för tanken att stadskärnan bör utformas till att vara samfundsgrammatikens verb, dvs liv och anda. Han stöder sig i mångt och mycket på professor Åke E Anderssons teser som hävdar att all utveckling av handeln, industrin, vetenskaperna etc, kort sagt all ekonomisk och kulturell utveckling grundar sig på kreativitet och att kreativiteten har sin vagga I stadskärnan. För att minska på = passiviseringstendenserna = har hjärnfysiologer påpekat det viktiga i att människan skall kunna beredas möjlighet att vistas i en möjligast intellektuell miljö.
Wingren konstaterar i ett förord till stadens trafik- och miljöplan att Jakobstad under en mansålder inte gjort någon verklig satsning på sitt centrum. Stadskärnan har avfolkats, urholkats och söndervittrat. Handeln har kippat efter luft och trafiken är kaotisk.
— Stadens förvaltares skyldighet är att återupprätta tron på livet och det enda sättet att göra detta är att låta ord och tankar bli till verk. bli vår generations gåva till kommande släktled. Planerade förnyelser kan göras till rimliga kostnader, om viljan finns.
Jakobstad satsar för närvarande starkt på att i samförstånd med industrin skapa en miljöstad som lockar till inflyttning. Man räknar med att om en stad skall kunna växa bör man starta i mitten. Staden vill nu stimulera intresset att bygga i centrum genom att bl.a drastiskt öka byggnadsrätten.
I sina framtidsvisioner förvandlar planerarna gator och torg till vardagsrum och salonger — till stadsrum. Vedertagna gränser mellan byggnader och gaturum upplöses. Byggnaderna 2 innehåll, dess varor. bord och stolar tränger ut i stadsrummet samtidigt som byggnadernas gatuplan blir för handeln stimulerande strövområden. Stadsrummen utrustas med sittplatser, växter, springbrunnar. konstverk och annan möblering.
Dylika visioner verkar på en oinitierad alltför ljuvliga för att riktigt kunna tas på allvar. Ett gemensamt vardagsrum för en hel stads befolkning?! Och hur är det då tänkt att att människorna skall kunna ta sig till och från samlingsplatsen. Jo. naturligtvis i sina bilar som man lämpligen ställer ifrån sig i en parkeringsgrotta under vardagsrummet mitt i centrum.
— Vi hade redan hunnit rikta in oss på att bygga parkeringsparker och -hus för att tillgodose behovet av pplatser i ett förtätat centrum. innan vi erfor att vi sitter på ett berg med möjligheter att urholkas för detta ändamål, medger stadsplanearkitekten. Ett alternativ som blir det avgjort fördelaktigaste och som dessutom intresserar investerare.
Staden räknar med att kunna reducera de totala parkeringskostnaderna med 60 procent per tomt genom det planerade centraliserade systemet som omfattar en kombination av grotta och frilandsparkering. En grotta är dessutom ur miljövårdssynvinkel den avgjort bästa lösningen.
— Vi har redan fått in offerter som visar på att en bilplats under jord kommer att kosta cirka 90 000 mark. Som jämförelse kan nämnas att en motsvarande bilplats under torget i Kuopio kostar över 100 000 mark. i Vasa likaså. Däremot stiger priset för en normal källarparkering redan upp mot 130 000 mark. Byggnadskostnaderna för ett parkeringshus skulle vara klart billigare medan totalkostnaden ändå blir högre på grund av tomtmarkens höga värde i centrum.
Nedfarten till grottan blir enligt Wingren lika behaglig som till Forum-grottan i centrum av Helsingfors. Från grottan åker man sedan upp på tre ställen med hissar till olika kvarter som samtliga är anslutna till gågatan. För övrigt den första i Vasa län.
— För stadens centrum betyder satsningarna ett stort steg i kampen mot tilltagande etableringar av inköpscentra vid infarten till stadskärnan. Vilka klart splittrar de synergieffekter och den kreativitet vi försöker skapa för centrums del. o
RARE
Stadsplanearkitekt Roger Wingren uppe till höger har tillsammans med byggnadschef Leif Björkholm och tekniska verkets förvaltningschef Tiina Sundholm sina fingrar med spelet när det gäller Jakobstads framtid.