Jakten på ingenjörer har inletts i Norden

29.03.2014

Tusentals ingenjörer behövs i Skandinavien. Efterfrågan drivs upp av pensionsboomen och stora infrastrukturprojekt, och lönerna skjuter i höjden. 

I Norge, landet med Nordens överlägset högsta löner, försöker man värva ingenjörer från Sverige. Även danska arbetsgivare har riktat rekryteringskampanjer för att locka svenska ingenjörer. Danmark betalar högre löner än Sverige men lägre än Norge.

I Sverige står hoppet till nya lagar som sedan några år tillbaka öppnat upp för viss arbetskraftsinvandring för kvalificerat folk utanför Europa. Förutsättningen är dock att de kan skaffa sig jobb innan de kommer till Sverige.

Även om efterfrågan är stor inom industrin är det just nu byggbranschen som är hetast för ingenjörer. Det ledande byggföretaget Skanska har redan 1 800 ingenjörer på Nya Karolinska, intill landets redan största sjukhus som finns vid norra infarten till centrala Stockholm. Skanska behöver ytterligare 800 ingenjörer till sjukhusbygget fram till invigningen 2017, då projektet har kostat cirka 1,7 miljarder euro.

I Lund pågår ett annat stort bygge: Max IV, synkrotronljuslaboratoriet för materialforskning, med världens bästa prestanda i sitt slag. Med hjälp av laser skapas extremt korta elektronpulser som accelereras nära ljusets hastighet. Kraftfulla magneter böjer elektronernas bana, vilket möjliggör forskning i molekylära strukturer och ytor på en aldrig tidigare skådat detaljnivå.

Tillämpningsområdena är oändligt många: halvledare, bioteknik och läkemedel, plaster, batterier, arkeologiskt och geologiskt material. Samt energi och miljö. Det är en investering på cirka 340 miljoner euro, inklusive instrumenten för avancerad röntgenteknik.

Max IV efterföljs av ett betydligt större projekt som istället använder spjälkning vid materialforskning: European Spallation Source, ESS. Totalt 18 länder deltar i det gemensamma europeiska projektet. Investeringen här är på cirka 1,8 miljarder euro.

Danmark, näst störste finansiär av ESS efter Sverige, behöver hundratals ingenjörer för att sköta IT-tekniken från Köpenhamn.

Det gick en chockvåg över Sverige när börsnoterade Volvo (lastbilar, bussar, tunga entreprenadfordon) i början av februari meddelade om en personalminskning på 4 400 anställda världen över. Huvudfabriken i Göteborg löser saken med naturlig avgång.

Kinesiskägda Volvo Personvagnar i närheten av lastbilsfabriken ska anställa cirka 300 ingenjörer i år. Till detta kommer företagets huvudägare, kinesiska Geely, att bygga upp ett utvecklingscentrum i Göteborg där det redan i år behövs 200 ingenjörer.

Den fortsatt kraftiga utbyggnaden av vägar, framför allt järnvägar kräver också mängder med ingenjörskunnande.

På tidningen Ny Tekniks rundfråga uppger de sex största teknikkonsulterna ÅF (Ångpanneföreningen), Sweco, WSP, Ramböll (Ramboll i Finland), Semcon och Rejlers att det totala behovet är 2 600 ingenjörer i år, både erfarna och nyutexaminerade.

Inom IT behöver ett stort konsultbolag som GCI cirka 600 ingenjörer i år, inom telekom rekryterar Ericsson cirka 400 i Sverige där man redan har 18 000 anställda.

När Ericsson beslutade sig för att inrikta sig på utrustning för mobiltelefoni 2001 placerade bolaget sin tillverkning av egna mobiler i ett nytt hälftenägt bolag Sony Ericsson, som byggde upp en verksamhet i Lund.

Bolaget gick allt bättre. Men snart trängdes Sony Ericssons mobiler tillbaka främst av Nokia, Apple och Samsung. 2012 sålde Ericsson sin hälft till japanerna. Huvudkontoret flyttades till Tokyo. Cirka 400 ingenjörer fick sluta i Lund och det väntades fortsatta neddragningar.

I början av 2013 på mässan för konsumentelektronik i Las Vegas lanserade Sony överraskande en ny produkt utvecklad i Lund, under namnet Core. Det är en sensor som kan fästas på armband eller klocka för att mäta puls eller antal steg.

Bolaget räknar med att produkten i framtiden kan utvecklas inom en mängd områden inom’kroppsnära teknik’. Ett femtiotal ingenjörer anställs redan i år för detta.

I nuläget efterfrågar Danmark främst bygg- och anläggningsingenjörer. Snart behövs fler för bygget av en ny snabbjärnväg från Köpenhamn till Aalborg, därefter den nya fasta förbindelsen vid sidan av bron från Rödby i söder till Puttgarden i norra Tyskland. Behovet beräknas till cirka 1 000 nya ingenjörer om året, vilket ökar till cirka 1 600 om fem år.

Offshoreindustrin behöver också kunnande inom den danska sektorn av Nordsjön, liksom även inom den ökande utvecklingen och produktionen av vindkraftverk.

Danska företag har redan börjat värva svenska ingenjörer och lockar då med cirka 30 procent högre lön. Flera har redan börjat arbeta på danska sidan av Öresund och pendlar över Öresundsbron.

Samtidigt lockar norska företag med minst 50 procent högre lön för dem som flyttar dit. Men levnadskostnaderna är också högre i Norge. Där efterfrågas ingenjörer förutom till oljeindustrin också till företag inom starkström, miljö och automation. Ingenjörer inom bioteknik har en god arbetsmarknad i alla tre länderna.

Det kommer att bli problem också i framtiden då det gäller att fylla vakanta ingenjörsjobb. Ungdomen, åtminstone i Sverige, visar ganska svalt intresse för teknisk utbildning. På universiteten har man tidvis varit tvungen att införa preparerande kurser i teknik för att studenterna skall klara undervisningen.

Dessutom har de två svenska toppuniversiteten i Lund och Uppsala rasat ut från 100-i-topplistan över världens högsta ansedda, enligt den årliga rankingen från Times Higher Education. Endast läkarutbildning och forskning vid Karolinska institutet i Stockholm finns nu kvar och har dessutom klättrat något uppåt till en mittenplacering.

Utbildningsminister Jan Björklund (Folkpartiet) förklarar dock detta med att de svenska universiteten inte blivit sämre, absolut sett. Han menar att det tvärtom är många asiatiska som blivit så mycket bättre att de trängt sig före de europeiska. Dessutom handlar rankingen inte om objektiv, mätbar kvalitet, utan om subjektivt anseende, det vill säga image.

Faktum kvarstår: Sverige har framstående forskning, exempelvis högst andel nya patent i EU i förhållande till befolkningens storlek, enligt den europeiska patentorganisationen EPO. Förra året lämnades över 5 000 ansökningar in, varav 1 200 från Ericsson.

Skandinaviska ingenjörer är hett eftertraktade i varandras länder eftersom alla förstår varandras språk utan problem, numera också engelska. Det är en förändring från generationen innan då tyska var det ledande ingenjörsspråket.

Henric Borgström Sverige

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."