Japans styrka: flit och tradition

av Ulf Sjölund Forum 1978-07, sida 09-11, 26.04.1978

Taggar: Orter: Japan

55, men ibland vid 60 års ålder. Systemet har både för- och nackdelar: kunnig och pålitlig personal för företaget och anställningstrygghet för personalen, men samtidigt en viss stelhet och för företaget svårigheter med överkapacitet under lågkonjunktur.

Efter oljekrisen har man inom det japanska näringslivet nödgats ge avkall på idealet om livstidsanställning, men den rörliga arbetskraften betraktas fortfarande med en viss misstro.

Det existerar ett moraliskt och känslomässigt förhållande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, som också är typiskt för hela det japanska näringslivet och samhället i vid bemärkelse. Arbetstagaren litar på arbetsgivaren, och identifierar sig med företaget.

Detta är också bakgrunden till den för Japan typiska fackföreningspraxisen: varje företags anställda bildar en intern fackförening.

Den utländska utmaningen

Ett centralt problem för japansk företagsledning idag är frågan om internationalisering. Den «japanska etableringen utomlands betyder nya ledarfrågor i främmande kulturklimat med främmande sociala normer. Japansk ledarpraxis går ut på motivation genom participation i så många sidor som möjligt av företagets verksamhet. Denna bärande idé är inte alltid exportduglig.

Också på hemmaplan knakar systemet i fogarna. Den nya arbetskraften har bättre utbildning och nya värderingar. Kraven på arbetslivet, fritiden och möjligheterna att utveckla sig är mera pockande och kortsiktiga. Kortare anställning och större rörlighet ger snabbare utbyte. Möjligheterna att anta de nya utmaningarna är goda. Japansk företagsledning har stor erfarenhet av anpassning till nya krav och nya situationer, vilket den genomgripande efterkrigsutvecklingen ger belägg för. Gruppandan och samarbetstraditionen ger en god utgångspunkt, då det gäller att anpassa ledarmetoder och organisationer till dagens krav och dagens förutsättningar. U|

Sammandrag av professor Kaoru Kobayashis föredrag för Forum-gruppen: ”The Japanese

Management — With A Special

Emphasis On Personnel As pects”.

FORUM 7/78

Japans styrka: flit och tradition

Att efter en dryg veckas uppehåll i Japan och rätt så slumpmässigt valda sammanträffanden med representanter för olika branscher påstå sig vara expert på japansk företagsverksamhet vore att fara ovarsamt fram med sanningen. Man snappar dock upp otroligt mycket och intrycken är i flera avseenden av sådant slag att de kan ha ett allmänt intresse, åtminstone för de helt oinitierade.

WE” Så tex vet man kanske att Japan har 112 miljoner invånare på en yta som är något större än Finlands, vilket ger 300 personer per km?, men man beaktar inte att 70 procent av landet består av obeboeliga bergsområden, varigenom tätheten i den bebodda delen ökar till 1000 personer per km? I Tokyo med 12 miljoner invånare påstås den fria ytan vara endast 0,4 m? per person.

Forums gruppresa till Japan under andra hälften av mars med hemkomst över Hongkong och Bangkok räknade totalt 21 deltagare, ett mycket lämpligt antal och en välsamspelande grupp. Kombinationen av affärs- och turistresa ger all heder åt arrangören, <10-årsjubilerande Forum.

Tradition — artighet

Det är tydligt att den religiösa traditionen har ett starkt grepp om japanen också i hans vardagsliv. Andakt förrättas i hemmen morgon och kväll framför en Buddha-bild. Vördnaden för äldre personer är iögonenfallande och likaså för personer högre upp i hierarkins rangskala. Man bugar artigt och djupt för varandra, både kvinnor och män, och ju högtidligare situationen är, dess fler gånger bugar man. Det hör också till artigheten att avlägsna sig ur rummet baklänges och bugande. I affärskretsar utbyter man i samband med = hälsningsceremonierna alltid visitkort, vilka bör vara tvåspråkiga, engelska på ena sidan och japanska på den andra. Utan det värdefulla hjälpmedel som skörden av kort utgör till stöd för minnet skulle man nog stå sig slätt — man träffar många personer, de liknar i våra ögon varandra och namnen är svåra att minnas.

Underhandlingar — förtroende Det typiska, statusmässiga konfe rensrummet är stort med spetsklädda fåtöljer tillsammans med små hjälpbord i kvadratisk formation, så att alla ser alla. Upp till tio, tolv personer deltar, seniorchefen för ordet och i periferin sitter ”noviserna”.

Det är frapperande hur väl informerade japanerna är. Alla uppgifter som givits i samband med reseförberedelserna känner värdarna till, men det hör till god ton att ändå fråga ut gästerna och samtidigt få kontroll på att uppgifterna stämmer. I själva verket ställs samma frågor flera gånger, kanske till olika personer, vilket visar sig vara bra för undvikande av missförstånd. Svårigheten att förstå en japan, som rådbråkar engelska, kan nämligen vara av sådant slag, att man först vid fjärde kontrollen konstaterar sig vara helt missförstådd, respektive själv ha fått fel uppfattning. Språket,

Vänd med sina tusentals skrivtecken, utgör nog ett stort hinder för Japans internationella kommunikation. Alltnog, man gör sig förstådd på något sätt, checkar upp ett antal gånger, slutar med en sammanfattande bekräftelse och ser till aft ingen förlorar ansiktet. Det brukar lyckas och fastän allt avancerar ganska långsamt är beslutsberedskapen god, man är öppen för skriftande förslag och givet ord håller. I. allmänhet behövs skriftliga avtal inte — det kan to m uppfattas kränkande att kräva sådana. Ett ofrånkomligt attribut vid alla konferenser är det gröna téet, vilket man nog har svårt att förstå sig på eller lära sig uppskatta. Rekordet, aderton koppar före lunchen, var ännu inte på minsta vis vanebildande. Små gåvor utväxlas gärna i samband med konferenserna, vilka genomgående präglas av en strävan att komma till mötes, att uppfylla förväntningarna och att även visa angenäm gästfrihet.

De japanska handelshusen är giganter även med internationellt mått. De representerar ofta ett otal producenter, de tillverkar även själva, sysslar med banking, shipping och byggnadsverksamhet. Och ingenting verkar omöjligt. Begreppet exklusivitet förefaller de att ta ganska lätt. Men man bör noga följa spelreglerna och det är helt förkastligt att i sina kontakter försöka kringgå eventuella lokala kontor i Europa.

Aderton koppar grönt té före lunchen…

10

Japan — landet för män

Könsrollerna är utpräglade. Kvinnan är i hemmet den tjänande anden och ägnar sig helt åt att passa upp, sedan gästen väl kommit in. Och mannen ägnar henne knappt en blick, men atmosfären dem emellan är ändå uteslutande vänlig.

I företagslivet träffar man kvinnor huvudsakligen i rutinjobb och som den tjänande anden vid konferenser och dylikt. Det är hon som bjuder gästerna varma servietter då man väl hunnit sätta sig — verkligen skönt att torka ansikte och händer i synnerhet om resan till träffpunkten på grund av ”rush hour” varit speciellt tidskrävande och dammig, vilket ofta händer.

Ett av de besökta företagen hade kvinnlig VD, för japanska förhållanden ett storväxt, ståtligt fruntimmer red viljestarka drag och majestätisk hållning. Sådana fall hör nog till undantagen.

Vad sedan geishans roll beträffar, därom må läsaren skapa sig en uppfattning ur andra källor än denna. Eventuellt rådande <missuppfattningar kan dock korrigeras genom konstaterandet av faktum att yrket är eftertraktat, högt ansett, välbetalt och i alla avseenden hedersamt.

Flit och företagstrohet

Japanen anses vara flitig och effektiv. Det stämmer säkert. Men effektiviteten blir lidande av de tidsödande resorna till och från arbetet, 3—4 timmar per dag är inte ovanligt. Första timmen på morgonen går till att återhämta sig efter morgonrusningens vedermödor.

Förlusten kompenseras emellertid med Ööverarbete. Det anses nästan illojalt att inte jobba över och hemkomsten sker som regel först sent på kvällen.

Årssemestern är endast två till tre veckor, men japanen är så trogen sitt företag, att han i allmänhet utnyttjar bara några få semesterdagar per år. Det är ofint att ta ut hela semestern och ses med oblida ögon. En viss kompensation utgör det jämförelsevis stora antalet helgdagar.

Japanen stannar vanligen hela sitt liv i samma företag. Han kan med ålderns rätt avancera till höga poster utan att nödvändigtvis ha lämpliga kvalifikationer. Ställningen är då att betrakta som honorär, den är en erkänsla för lång och trogen tjänst och de närmast underlydande bär det praktiska ansvaret.

DET VAR TREVLIGT AT YOKLSAKA HANN TILL JOBBET I

Första timmen på morgonen går åt till att återhämta sig efter morgonrusningens vedermödor.

Lönerna är kanske på något lägre nivå än hos oss, men till dem kommer olika skattefria påslag såsom uppvärmningstillägg i norr, nedkylningstillägg i söder, tvättpåslag i speciellt smutsigt arbete, tantiem mm. Av totalinkomsten bildar dessa tillägg 30—40 procent. Då skatten utgör endast 15—20 procent av den egentliga lönen blir nettot anmärkningsvärt högt. Dessutom har man i vissa yrken närmast obegränsad representationsrätt.

Emellertid är levnadskostnaderna höga och de sociala förmånerna obetydliga. Den utbyggda socialvården, framför allt åldringsvärden, anses i Tokyo ha lett till en svår ekonomisk kris för huvudstaden. Borgmästaren Ryokichi Minobe har nyligen lagt fram en krisplan som innebär en 20procentig lönesänkning för alla administrativt anställda och för övriga löntagare nedfrysta löner,

Kanske något för Oy Finland Ab?

Arbetarsskyddet i Japan är försummat. Man fäster sig inte vid det, då inställningen till företaget är så uppoffrande. Bestående dövhet i samband med vissa yrken hör till det vanliga och accepteras som något naturligt.

Vid 55 års ålder beviljas pension i form av ett avgångsvederlag av storleksordningen 300 000 mk. Ingen löpande pension utbetalas.

FORUM 7/78

Tänka-på för Japan-exportörer

Ett företag som vill börja exportera till Japan ska först och främst grundligt klarlägga marknadssituationen, påpekar handelssekreterare Kari Vainio i Tokyo. Det kan hända att en produkt, som på de traditionella exportmarknaderna fått ett gott mottagande, i Japan möter betydande svårigheter, om man inte beaktat marknadens specialkrav.

y»” Köp- och konsumtionsvanorna i Japan avviker ännu markant från de västerländska. Exportören måste också stifta bekantskap med de krångliga japanska distributionslösningarna för att hitta det bästa alternativet. Inom vissa branscher måste exportörerna noggrant studera bestämmelserna om tex tilläggsämnen och tekniska standarder. Det är känt att de japanska hälso- och miljönormerna hör till de strängaste i världen. Produktgrupper som faller under dessa är bl a livsmedel, teknokemiska produkter, sjukhusanläggningar samt maskiner och anläggningar för livsmedelsindustrin.

Det är också skäl för företag, som exporterar till Japan, att komma ihåg att handeln med japanska partners grundar sig på personliga rela Litet om mat och pinnar

Ris serveras till alla rätter. Födan är milt kryddad och i allmänhet njutbar, ofta utsökt god. Svårigheten att äta med pinnar kommer man snabbt över.

Japansk specialitet är Tempura som består av ett tjugotal små fisk- och skaldjursrätter vilka tillreds medan matgästen ser på. Kocken anpassar mängden till konsumtionen så att man ostört kan uppträda som matvrak eller svältkonstnär.

Det kinesiska köket är välrepresenterat och rätterna likaså goda. Litet ovant är det att äta räkor med skalet på, i synnerhet om man först ser dem i ögonen, vilket inte kan undvikas.

FORUM 7/7 tioner. Man brukar säga att i Japan förmår det skriftliga kontraktet inte ersätta det ömsesidiga förtroendet mellan handelsparterna. Av den här orsaken kräver en effektiv exportinsats en viss investering för att upprätthålla kontakten med den japanska agenten, licenstillverkaren eller samarbetspartnern. Utan en kontinuerlig växelverkan bryts kontakten lätt till agenten och distributionsnätet. Den japanska marknadssituationen förändras ständigt och snabbt.

De utländska företag som klarat sig bäst på den hårda japanska marknaden har i regel i sin strategi använt andra metoder än direkt export: licentstillverkning, egen representation, eget försäljningskontor, delägarskap i japanskt företag, egen produktionsenhet osv.

Svenska företag har tex mycket aktivt grundat verksamhetspunkter i Japan under de senaste åren, i detta nu närmare hundra stycken. Vissa

Sake, det billiga japanska risvinet, ska drickas varmt. Man lär sig snabbt tycka om det, vilket är bättre för plånboken än för levern,

Konkurrenskraft och framtid

Japans styrka ligger i lojalitet, flit och tradition. Samhällets demokratisering har inte börjat än. Informationen nedifrån uppåt i företagen är god och beror på företagstroheten. Motivationen för genomförandet av projekt är utomordentlig beroende på att lösningarna framarbetas inifrån på bred bas.

Men yenens stigande värde och förhöjda kostnader har försämrat konkurrenskraften. Speciellt varvsindustrin har det svårt och den be finländska företag har också märkt hur viktigt detta är: Eurocan Enso, Finnair, Finnpap, Navire, Nokia, Föreningsbanken i Finland, TVWMarketing (papper- och kartongtillverkarnas samarbetsgrupp Tampella, Valmet och Wärtsilä) samt Valmet. Man försöker att vid sidan av den egna marknadsföringen också följa med hur de japanska företagen lyckas i tredje land. Japan är ju en viktig port till det östasiatiska marknadsområdet.

Japans hardelsbalans är kraftigt underbalanserad i förhållande till länder som har olja och råvaror (de tre största importråvarorna står för över 80 procent av hela importen) och överbalanserad när det gäller de västliga industriländerna.

Vänd gynnande «arbetslösheten är ett centralt problem. Råvaror och mat måste i stor utsträckning importeras och handelsbalansen tenderar att visa underskott.

Tredje världens konkurrens har lett till att Japan investerar i Australien, Syd-Korea och Taiwan och importerar därifrån. Ett klart närmande till Kina har på senare tid skett. Om detta leder till ett samarbete på bred bas med japansk know how, kinesiska råvaror och billig arbetskraft, återstår att se. Bedömda från våra nordliga breddgrader ur lekmannaperspektiv verkar dessa sammanlagda resurser närmast outtömliga.

11