Utgiven i Forum nr 2012-12

Jobb i mittsegmentet i fara

av Rita Asplund Forum 2012-12, sida 18, 18.12.2012

EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2012

Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.

Jobb i mittsegmentet i fara

De snabba framstegen inom ne | datatekniken har påverkat d flesta jobben. Konsekvenserna har dock varit högst olika. I många jobb har datatekniken blivit ett ovärderligt hjälpmedel. I andra har den helt tagit över och jobben därmed försvunnit. I vissa fall har den nya tekniken medfört att arbetsuppgifterna kan utföras i stort sett var som helst. Med ökad globalisering har många jobb därför utlokaliserats till låglöneländer.

De datatekniska framstegen har med andra ord resulterat i märkbara omstruktureringar på en nivå som tidigare varit relativt skyddad från effekterna av den teknologiska utvecklingen, Man talar ibland om den tredje vågen, som således direkt berör enskilda jobb och arbetsuppgifter.

Den första vågen tekniska framsteg orsakade betydande omstruktureringar på branschnivå. Den andra vågen drog fram över företag och arbetsställen: de sominte lyckades följa medi den tekniska utvecklingen slogs ut samtidigt som tekniskt framgångrika företag växte och nya skapades. Fenomenet beskrevs som kreativ förnyelse (creative destruction).

Ännu på 90-talet visade den empiriska forskningen att de tekniska framstegen ökade efterfrågan på välutbildad arbetskraft medan behovet av lågutbildad arbetskraft sjönk dramatiskt. De tekniska nyvinningarna behövde kompletteras med de högutbildades arbetsinsatser men hade föga användning för lågutbildade. På engelska talade man on skill-biased technological change.

I början av 2000-talet visade emellertid nya forskningsresultat att efterfrågan på arbetskraft hade ändrat karaktär. De välbetalda jobben med höga utbildningskrav fortsatte visserligen att växa i snabb takt. Men därutöver sågs en klar ökning också i andelen lågavlönade jobb med relativt anspråkslösa utbildningskrav. Andelen mellanliggande jobb uppvisade däremot en klar minskning.

Utvecklingen förklarades me ”Jobbtillväxten har polariserats med tyngdpunkten lagd på högoch låglönejobb. Detta har skett på bekostnad av mittjobben; att merparten av de rutinmässiga jobben är medellönejobb och att just dessa drabbats hårdast av den snabba datatekniska utvecklingen. Jobbtillväxten har polariserats med tyngdpunkten lagd på hög- och låglönejobb. Detta har skett på bekostnad av ”mittjobben!

Olika grad av polarisering har dokumenterats för ett stort antal europeiska ekonomier, inklusive Finland, En närmare analys av den privata sektorn i Finland visar emellertid att polariseringstrenden är tydligare inom tjänstesektorn än i industribranschen,

Klart är dock att jobbstrukturerna genomgår en betydande förändring också i Finland, Detta medför i sin tur strukturella förändringar i den sysselsatta arbetsstyrkan. Många måste hitta ett annat jobb, vilket kan ha betydande konsekvenser för lönen, på gott och ont.

Omstruktureringarna I Jobben och personalstyrkan avspeglas givetvis också i löneutvecklingen inom företag, branscher och, i sista hand, på makronivån. Löneutvecklingen mäts vanligtvis med Statistikcentralens förtjänstnivåindex, som traditionellt också utgjort en centralutgångspunkt för löneförhandlingarna, Förtjänstnivåindexet förutsätts mäta löntagarnas genomsnittliga löneutveckling på årsnivå.

Men i takt med att jobben och arbetsstyrkan omstruktureras så har förtjänstnivåindexet kommit att alltmer mäta också sådan löneutveckling som härrör från strukturella förändringar på arbetsmarknaden, Förtjänstnivåindexet kan därför inte längre ses som ett tillfredsställande mått på det som indexet förutsätts mäta: den genomsnittliga löneutvecklingen för dem som jobbar för samma arbetsgivare och med samma uppgifter också därpå följande år.

Om indexet skall användas som mått på löneutveckligen i ekonomin och dess olika sektorer - och som bas för löneförhandlingarna - borde det först putsas från sin strukturella del.

Denna del är dessutom ingalunda konstant över tiden utan varierar starkt med konjunkturerna. Någon lätt uppgift är det alltså inte fråga om.

Utgiven i Forum nr 2012-12

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."