Utgiven i Forum nr 2016-04

Jobbet och webbsökningen

av Jan Sten Forum 2016-04, sida 25, 28.04.2016

Skicka dina kommentarer till adressen: feedbackQforum.A

Jobbet och webbsökningen

Var är nycklarna nu igen, de låg ju nyss här på bordet? Den frågan har väl uttalats i de flesta familjer någon gång, kanske till och med lite för ofta om vissa familjemedlemmar tillfrågas. Besserwissern vet förstås att nycklarna är där de senast lades efter användning, så det är ju bara att leta precis där. Men när det gäller att leta jobb eller göra sökningar på webbenär det inte lika lätt att veta vad som är rätt sökprocess. Diskussionsinläggen i Affärsnätverket Forum tyder åtminstone på det.

AFFÄRSNÄTVERKET

JAN STEN

Sjuttontusen nålar I höstacken, Att hitta ett jobbi Finland är inte det lättaste för tillfället, sägs det. Men på TE-tjänsternas webbsidor fanns det i april 2016 hela 17 201 annonser om lediga arbetstillfällen.

Meni fall vi ska tro på Sitras färska undersökning så spelar det här ingen roll för de flestakommer ändåinte att hitta sitt nästa arbete den här vägen. De kommer istället att få sina jobb via personliga kontakter.

Arbetsgivare tycks också gilla det tillvägagångssättet, åtminstone är det svårt att hitta företagare som berättar om hur lätt det är att hitta rätt personer via den offentliga arbetsförmedlingen.

Nej, kanske är det som så att framtida sökhistoriska utgrävningar kommer att visa att det bästa sättet att inte få ett jobb är att svar påenjobbannons som ligger ute på TE-tjänsternas webbsidor.

Algoritmer. Söker jobb gör vi ju vanligen inte varje dag, men webbsökningar görs ändå i massor. Emellanåt undrar man hur det gjordes innan man kunde låta Google eller motsvarande utföra en del av slitet.

Framtida sökhistoriska utgrävningar inom det här området kommer inte heller att utmynna i några trevliga reflektioner, ifall vi ska förlita oss på våra glada debattörer. Utgrävningarna kommer nämligen att visa att vi i något skede gav upp det egna initiativet och började förlita oss på algoritmer som gör jobbet åt oss istället.

Det påminner faktiskt om vår tilltro till de offentliga institutioner som vi har förväntat oss att ska förmedla ypperliga jobbuppslag åt oss på väldigt kort tid. Vi har nämligen också försett dem med våra sökord och sedan väntat på resultatet: det ultimata jobberbjudandet som är skräddarsytt just för mig.

Smyggooglande. Det intressanta med att gräva ide här två formerna av sökhistorik är att båda innehåller en del konstigheter.

För det första: information som finns om oss själva på nätet. Handen på hjärtat, visst har du googlat dig själv? Kanske till och med dina kompisar? Inget konstigt med det, men om en möjlig arbetsgivare googlat dig uta din tillåtelse blir det problem. En presumtiv arbetsgivare förväntas nämligen i första hand förlita sig på personlig information som du själv ställt till förfogande via din meritförteckning eller på annat sätt. Annars bryter den potentiella arbetsgivaren mot lagen. Det är alltså så att vem som helst får googla vem som helst när som helst förutom i de fall när det gäller en jobbsökande. Framtida sökhistoriska utgrävningar kommer att visa att det här påbudet endast fungerade teorin.

Maskininlärning, Den andra intressanta konstigheten med sökhistorik har att göra med sökresultaten. Ju fler sökningar vi gör, desto mer lär sig algoritmerna om vårt beteende.

Varför fungerar inte de offentliga arbetsförmedlingstjänsterna på samma sätt? Varför är det inte så att ju flera ansökningar jag gör, desto mer lär sig den här tjänsten om mig som person? Tack vare dylik information kunde tjänsten erbjuda snabbare och mer exakta sökresultat än vid den föregående ansökningsrundan. Nej, av någon anledning tycks det inte fungera så utan snarare tvärtom.

Kanske framtida sökhistoriska utgrävningar kan svara på var det gick fel: varför dog den dinosaurieliknande offentliga arbetsförmedlingstjänsten ut? Jag önskar att man kunde googla fram svaret redan nu istället för att tvingas måsta vänta och låta naturen ha sin gilla gång.

Skriftly samlar innehållet från de finlandssvenska tidskrifterna.

Skriftly ger läsarna mångsidiga möjligheter att hitta, följa och läsa innehåll som berör och intresserar dem, tvärs igenom tidningslandskapet, för en låg månatlig summa.

SKRIFTL skriftly.fi

Utgiven i Forum nr 2016-04

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."