Jordgasen kommer — men ekonomin ännu oklar

Taggar: Teman: jordgas

Jordgasen kommer — men ekonomin ännu oklar

Jordgasen kommer inte av sig själv, den skall introduceras och dess användning skall planeras med hänsyn till för- och nackdelar. Det gäller riktig användnings- och anläggningsteknik. Jordgasen är sist och slutligen en ekonomisk fråga som inte betjänas av överoptimism.

Begreppsmässigt utgör jordgasen enligt Ra uh ala (1) en begränsad del av naturgasen som bl a också omfattar kärr- och gruvgaser och vulkaniska gaser, ja egentligen också den luft vi andas. Med jordgas förstås sålunda en gas som vanligen består av flera lågmolekylära kolväten och andra gaser som inte är kolväten. Den uppträder som underjordiska fyndigheter antingen som fri gas eller förenad med mineralolja eller löst i olja.

Tyvärr ställer inte den dominerande teotin för gasens och oljans tillkomst i utsikt några reella möjligheter för fyndigheter i vårt eget land. Våra sedimentära avlagringar är inte tillräckligt mäktiga. — Vi har däremot avtalat med Sovjetunionen om inköp av jordgas med metan som dominerande i sammansättningen, troligen någonting mellan 85 och 95 /o Leveransen kommer att inledas från början av år 1974.

Jordgasens egenskaper

Jämförd med bränsle i vätskeform kräver jordgasen per värmeenhet en betydligt större volym vilket innebär högre transport- och lagringskostnader i den mån lagring kommer i fråga. Å andra sidan fordrar jordgasen i sin leveransform ingen förbehandling utan är färdig för förbränningsprocessen. Brännarna är därför enkla. Däremot blir säkerhets- och alarmanordningarna mera komplicerade och kostar mera än motsvarande utrustning vid förbränning av olja.

Jordgasen är ren. Den är inte giftig, men kan vid läckage indirekt skada växtligheten i närheten av läckaget (1). På detta undantag när är jordgasen en mycket miljövänlig energikälla. Genom att den är lättare än luften avdunstar den efter ett läckage. Brand- och explosionsfara finns naturligtvis alltid vid en gasläcka. Kraven på låg svavelhalt som redan gasrören gör anspråk på understryker miljövänligheten.

Förutsättningarna för jordgasens ekonomiska överföring är tillräckligt stora gasmängder med så jämn belastning som möjligt, dvs hög belastningsfaktor, och långvarig stabilitet i fråga om beräknade gasmängder och driftförhållanden. Den varierande förbrukningen kommer att vara det största driftproblemet som närmast en ändamålsenlig tariffpolitik skall rå på (Lönnqvist (5).

Svenska synpunkter

Det kan ha sitt intresse för oss att ta del av de synpunkter man i Sverige anlägger på jordgasens framtid. Enligt Norhamm ar (2) går man i varje fall inte in för jordgas till varje pris. Det gäller sålunda primärt att konkurrera med olja med samtidig hänsyn till gasens egenskaper, framförallt dess renhet. Idag står alla alternativ öppna: antingen sovjetrysk gas över

Forum 10/72

Finland eller nordsjögas över Datimark eller ett både och eller ingen gas alls.

Det är närmast storstadsområdena i öster, väster och söder med Stockholm, Göteborg och Malmö som tyngdpunkter som skulle utgöra det kommande gasområdet, antingen som en enhet eller i två delar, en i öster och en i sydväst.

Det till 8 miljarder m?/år uppskattade gasbehovet år 1980 eller 10 9/0 av det dåvarande totala energibehovet i Sverige skulle fördela sig på följande sätt:

Storindustri 27,5 Yo Värmeverk 25 on Kraftverk 46 >” Gasverk 1,5 ”

Man kommer inte att vara oförberedd inför ett avgörande.. En statlig snabbutredning avgör denna månad (maj 1972) om förutsättningar finns för förhandlingar med någon tänkbar gasleverantör. Ytterligare tre utredningar har arbetat och kommer med sina förslag den närmaste tiden. Ja en ny kommitté har nyligen haft kontakt med både Finland och Sovjet och skall. ge sitt svar denna månad.

Också juridiska frågor har behandlats. Man har sålunda för avsikt att tillämpa koncession med strikt ansvar vilket betyder ersättningsskyldighet även vid icke vållande. Inteckningsrätt i gasledningar har planerats som säkerhet för ekonomiska förbindelser. Några särskilda säkerhetsföreskrifter har hittills inte utarbetats. Föreskrifterna för tryckkärl gäller också gasledningar.

Arbetet med beräkningsnormer för jordgasledningar har påbörjats i Sverige. Norhammar efterlyser ett nordiskt samarbete på basen av det arbete som redan har uträttats i Finland i normfrågan.

Jordgasens användningsmöjligheter

Jordgasen skall ersätta konventionella bränslen där gasens egenskaper talar till dess förmån och där den ekonomiskt konkurtérar med andra energiformer, främst tung olja. Det gäller att inom en förhållandevis kort tid komma till en rimlig utnyttjning av jordgasen på ett förnuftigt sätt med beaktande av gjorda utfästelser och kommande investeringar. Den industriella användningen står i förgrunden med förbrukning av gasen som bränsle inom metallurgin, cement-, glas- och keramikindustrin och träförädlingsindustrin och inom den kemiska industrin med gasen som råvara. Enligt Kirvelä (3) leder ekonomiska hänsyn till att jordgasens användning åtminstone till en början bör koncentreras till kraftverk och industrins ånganläggningar där gasen närmast ersätter tung brännolja,

Vänd 23

Osäkerhet om pris- och leveransvillkor fördröjer beslute + Så länge emellertid inte några exakta uppgifter om jordgasens pris- och leveransvillkor, närmast tarifformen, delgetts de kommande förbrukarna är det ytterst vanskligt att uttala sig om de olika tänkbara användningsformernas ekonomiska förutsättningar. Osäkerheten försvårar och fördröjer de nödvändiga beslut som skall sätta igång det hela. Det räcker inte med enbart optimism som kan föra vilse när det gäller att reellt utnyttja jordgasens möjligheter.

Jordgasen kommer nämligen inte av sig själv, den skall introduceras och dess användning skall planeras. Det gäller riktig användnings- och anläggningsteknik.

Vid samhällenas värmeförsörjning

Särskilda svårigheter bereder det att bedöma jordgasens möjligheter för samhällsförbrukning dvs för hushåll och uppvärmning. Här kommer ju gasen i många fall att konkurrera imed avancerade och ekonomiska användningsformer, elektricitet, elvärme och fjärrvärme. Gasens spelrum är inte stort.

I dethär sammanhanget är det skäl att varna för jämförelser med förhållandena på t ex den europeiska kontinenten där redan temperaturförhållandena gör att gasen kommer att ersätta relativt primitiva och sålunda oekonomiska uppvärmningssystem och sålunda kan betinga sig ett relativt högt pris. I avsikt att få en uppfattning av problemet har EKONO (3) behandlat ett modellfall, en ny stadsdel med 10 000 invånare och med olika alternativa uppvärmningslösningar: tung olja, lätt olja eller jordgas eller kombinationer av dessa. Själva uppvärmningssystemet har varierats från ett normalt fjärrvärmesystem för hela stadsdelen till ett gasnät utsträckt till varje hus. :

Utredningen konstaterar att jordgasens konkurrensmöjligheter på de typiska fjärrvärmeområdena är begränsade. Gasen måste konkurrera med priset på tung brännolja.

Ett kombinerat system med lätt olja för 50 9/9 av förbrukningstopparna och sålunda ca 10 9/9 av totalförbrukningen och med jordgas för ca 90 9/9 av totalförbrukningen förefaller att ge ett förmånligare resultat än ett system med enbart gas. Genom det dubbla bränslet ger det kombinerade systemet som biprodukt ökad säkerhet. Härvid förutsätts att jordgastariffen har en fast av förbrukningen oberoende del och att priset är lämpligt och möjliggör värmepannor för både olja och gas och oljereserv eller mao tål något ökade kapitalkostnader.

Slutligen konstateras att jordgasens möjligheter för värmeförsörjning bäst kommer till sin rätt där små förbrukare av lätt ölja ligger jämförelsevis långt från varandra.

I kraftverkssammanhang

Jordgasens renhet gör den till ett idealiskt bränsle för gasturbiner, och den avancerade jetmotortekniken i samverkan med rationell energihushållning möjliggör gasens användning i kraftverk och kraftverkskombinationer.

Gasturbiner med avfallsvärmepannor där de heta avloppsgasernas värmeinnehåll utnyttjas för ångalstring i kombination med industrins mottryckskraftverk är en lösning. I samband med samhällenas värmeförsörjning kan avloppsvärmet från gasturbiner användas i avfallsvärmepannor för hetvatten 2 produktion direkt för fjärrvärmesystemet eller för ångalstring i kombination med städernas stora kraftvärmeverk,

Kan jordgas anskaffas i större kvantiteter till konkurrenskraftigt pris också för kraftproduktion är det möjligt att använda gas i stora grundlastverk särskilt om de utrustas med kombinerade gasturbin-ångturbinsystem. Fördelarna är mindre kapitalbehov och något högre verkningsgrad jämfört med konventionella lösningar och en större miljövänlighet. Självkostnadsstrukturen för den elkraft ett gasdrivet storkraftverk producerar har samma karaktär som i fråga om ett kärnkraftverk. Beroende på gastariffens utformning och prisnivå kan ett sådant gaskraftverk tänkas konkurrera med ett motsvarande kärnkraftverk.

Som bränsle för industriella ändamål

Jordgasens användning som bränsle för industriella ändamål är rena vetenskapen särskilt i fråga om brännarnas utformning och användning. Alldeles kort kan med Huovilainen (4) sägas att man genom förbränning av jordgas tekniskt kan ersätta nästan med varje annat bränsle underhållen förbränningsprocess. Jordgasen har dessutom användningsområden där stenkol och olja inte har talan. Den är ren och kan anpassas smidigt. Ur gasförsäljarens synpunkt är industrin som helhet betraktad en god gasförbrukare, dvs en som förbrukar mycket och med så små variationer som möjligt eller helst såsom gasförsäljaren önskar det.

Goda gasförbrukare är bl a följande objekt med roterande ugnar: sulfatcellulosaindustrins mesaugnar för kemikalieåtervinning och kalkindustrins kalk-, lättgrus- och cementugnar. Goda förbrukare är också metall- och glasindustrins smältugnar och träförädlingsindustrins torkinrättningar. Samtliga nämnda ugnar och objekt går i tre skiften under långa perioder.

Metall-, keramik- och glasindustriernas värmebehandlingsugnar är något sämre förbrukare och processindustrins pannor mindre goda genom sitt obestämda behov, allt detta enligt gasförsäljarens subjektiva värderingar.

Beräknad utveckling av jordgasförbrukningen från början av år 1974 och fram till år 198 (enligt Linna (5)

I skedet: Imatra—Villmanstrand—Kouvola—Kotka ca 0,5—ca 1,4 miljarder mår

II skedet: Kouvola—Riihimäki—Helsingfors resp. Tammerfors ca 1,6 miljarder m?/år, varav

Lahtis, Heinola, Rilhimäkl a 01 ” ” söderut till Helsingfors » 1,0 in ” norrut till Tammerfors »” 0,5 ” ”

Totalt år 1980 oa 3,0 miljarder m?/år elle enligt Rekola (6) ca 4/0 av landets hela dåvarande energlförbrukning.

Forum 10/72

I det följande återges några plock ur jordgasens pluskonto enligt Huovilainen (4, 5). Cementindustrin kan räkna med upp till 5 9/o lägre bränsleförbrukning motsvarande ca 1 9/9 av cementets produktionskostrrader:medan ugnsmurningens livslängd samtidigt växer. När det gäller tegel, lerkärl och plattor kan den keramiska industrin vänta sig snabbare och jämnare torkning och sålunda kapacitetsökning. I fråga om finkeramiska produkter ställer redan 0,25 9/9 svaveldioxid till blåsbildning och färgfel varför jordgasens svavelfrihet förbättrar produkternas kvalitet och reducerar utskottsprocenten. Glasindustrins smältugnar kräver konstant temperatur som kan uppnås med jordgas som bränsle.

Då lågan skall vara kort och ickelysande t ex för torkningsoch värmebehandlingsugnar kommer i allmänhet endast gas i fråga. I de fall då värmeöverföringen för torkningsändamål så mycket som möjligt skall ske genom strålning och de heta rökgaserna lämpligen inte bör komma i kontakt med produkten är strålningsbrännare för jordgas lösningen, Stenkol eller olja kommer härvid inte i fråga.

S.B.

1. Veikko T. Rauhala: Maakaasu — sen ominaisuudet ja käytön erikoispiirteet, särtryck LVI 1/71 Naturgassituationen i Sverige, Ekonos årsmöte 12. 4. 1972, föredrag (sammandrag)

Maakaasun tuomat uudet ratkaisut voima- ja lämpöhuollossamme, Ekonos årsmöte 12. 4. 1972, föredrag, (sammandrag) 4. Reino Huovilainen: Maakaasun teollisuussovellutukset, Ekonos årsmöte 12. 4. 1972, föredrag (utarbetat manuskript)

Mistä ja milla&ta rnaakaasua Suomeen, Maakaasun käyttömahdollisuuksia, Maakaasu tulossa Suomeen särtryck Tekniikka 1971:1 1970-luvun = energiahuolto, Helsingfors handelskammares publikation 1, 197 2. Ulf Norhammar 3. Kaarlo Kirvelä:

S. Nils V. Lönnqvist: Reino Huovilainen: Antti Linna 6. Pekka Rekola:

OBSERVATION

OBSERVATION OPERATIONAL WELL

GAS FILLED N POROUS ROCK 2 GAS/WATER INTERFACE

IMPERMEABLE CAP ROCK

WATER FILLED PORES

Fig. 1

Typisk form för jordgasförekomst, antiklin eller kupol! (enl. LVI 1/71).

Forum 10/7 ÖMSESIDIGA BOLAGET

INDUSTRIFÖRSÄKRING

RESULTATRÄKNING 1971

Kostnader

Ersättningar Direkt anskaffad försäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring —…… 28 422 985,13 annan olycksfallsförsäkring . - 32 222,30 brandförsäl soreraes 13 597 439,35 kombinera ’ försäkring 278 388,20 trafikförsäkring . … 2 584 779,71 bilförsäkring . g 2 750 290,72 ansvarighetsförsäkring 47 859 958,7 — 385134 Mottagen återförsäkring . 22 594 958,09 Ökning av ansvarsskulde 19 616 510, on 90 071 424,84 Aterförsäkrare . . orerar in - …s 13160 422,11 Provisioner och vinstandelar för mottagen återförsäkring 8 894 786,13 Driftskostnader sea sen rv - 10426 119,84 Skatter och publika avgifter 651 515,79 Kapitalkostnader ….. … 1122 938,— Extra kostnader or 944 775,40 Räkenskapsårets överskott . . 23 494,8 125 295 476,74 Intäkter Premier Direkt anskaffad försäkrin lagstadgad ol Ulsförsäkring 32 638 649,60 annan olycksfallsförsäkring . 155 062,45 brandförsäkring — oc… 16 163 148,— kombinerad försäkrin; 560 874,— trafikförsäkring —.. 3 002 469,05 bilförsäkring . 2565 737,91 ansvarighetsförsäkri 249 153,72 55 335 094,73

Mottagen återförsäkring —sosssssrsrrerssersrrsrrrr sera 41 146 671,6 frerförsäkrare .pitalavkastning a intäkter . 125 295 478,74 BALANSRÄKNING 31. 12. 1971 Aktiva Finansieringstillgångar Kassa, bank- och postgiroräkningar 18 452 726,20 19 857 749,7 ‘Tillgodohavanden hos försäkringsbola Övriga tillgodohavande Övriga försäkringsbolags andel a ansvarsskulde 8 067 703,43 46 378 179,41

Premiereserven …. - 831 000,—

Ersättningsreserven . 8055 000,— = 8 886 000,— Transitoriska aktiva - 1297 Investeringstillgångar 6 658,67

Obligationer och aktier . 12 286 296,75

Lån oo… 93 601 755,8 Övriga oe 4 537 386,75 110 425 439,39 Anläggningstillg: 13 321 687,7 191 987 965,20

Passiva

Främmande kapital

Skulder till försäkringsbola 2 2090 914,13 Övriga skulder 15 908 771,53 18 999 685,68 VärderingspOster osossssossersessaressrrrrrrrr rese sss sees s 1634 096,65 Ansvarsskuld Premiereserv .. 035 800,— Ersättningsreserv 140 740 000,— 155 775 800,— Transitoriska passiva 3 118 691,75 Eget kapital Grundfond Reservfond = …. Övriga egna medel . - 36 196,51 Räkenskapsärets övers! 23 494,63 12459 691,14 191 987 965,20 25