Journaliststrejken drabbar många områden

Taggar: Teman: journalistik

Journaliststrejken drabbar många områden

FORU livet panele + Det är helt självklart, att den läsande allmänheten är den som först och mest direkt får känning av strejkens följder. Tidningen uteblir, nyhetsförmedlingen sinar, man blir hänvisad till radio och TV. Kanske man först nu märker hur väsentlig dagstidningen är som nyhetsförmedlare.

• Men strejken är också en fråga om pengar. För de strejkande själva och deras arbetsgivare, men även för många som står på sidan om konflikten. Bokarbetarna på tidningssidan hotas tex av tvångspermitteringar (som väl skulle ha kommit oberoende av samarbetsavtalet mellanbokarbetarförbundet och journalistförbundet), samma hot hänger i viss mån också över kontorspersonalen (ehuru dess avtal bör ge ett gott skydd), och i reklambranschen siar man även om friställningar, I fall konflikten blir långvarig.

Forum 10/72

Journaliststrejken är naturligtvis i främsta rummet en uppgörelse mellan Grafiska industrins arbetsgivareförbund och Finlands journalistförbund, mellan journalisterna och deras arbetsgivare. Men liksom alla strejker drabbar den även sådana som inte är inblandade i konflikten. Forums telefonpanel gör här ett försök att penetrera vissa sådana sektorer av närings- och samhälls e Centralkriminalen råkade få sig ett trippelmord på halsen och skulle gärna ha litat till tidningarnas hjälp, när det gäller att få tips från allmänheten. Härvid intar det tryckta ordet en särställning.

• Borta i Virkby undrar Lojo Kalks huvudkontor, hur bolagsstämman skall kunna sammankallas stadgeenligt, om strejken fortsätter in på nästa månad.

e För detaljhandeln är tidningsannonseringen en väsentlig del av den normala försäljningskampanjen, och den kan på intet sätt ersättas av andra annonsmedla. Särskilt kännbar är den uteblivna annonseringen I textilbranschen, som just nu kör fram sina vår- och sommarnyheter.

Vänd 1

Holger Stenroos

HS och annonserna

Vad betyder strejken för den grafiska industrin, i inkomstbortfall, i inbesparande löner?

Frågan går till viceh Paul Strandén på Grafiska industrins arbetsgivareförbund.

Hr Strandén är tämligen förtegen på den punkten. Några siffror över debet och kredit säger han sig inte ha till hands.

— Men verkan är selektiv, förklarar han. De tidningar som har ett starkt civiltryckeri, vilket bär upp även tidningssidan, har lättare att klara inkomstbortfallet, medan företag, som i huvudsak är tidningsföretag drabbas hårdare. Till exempel Helsingin Sanomat med dess enorma annonsstock.

Tvångspermitteringar en sista utväg …

Denna situation möter arbetsgivarparten med tvångspermirteringar av den personal — främst typograferna — som inte kan beredas arbete på grund av strejken. Dels är ju strejken s gs hundraprocentig, och dels har bokarbetarna och journalisterna ingått ett samarbetsavtal, enligt vilket typograferna inte befattar sig med strejkbelagt arbete. Så även om någon tidning till äventyrs skulle kunna mobilisera upp strejkbrytande journalister, så kommer tidningen ändå inte ut.

— Varsel om tvångspermitteringar har redan utgått i flera tidningshus, konstaterar hr Strandén. Varseltiden är två veckor. Varslet berör givetvis tidningssidan.

Arbetsgivareförbundet beslöt härom redan innan strejken bröt ut, för den händelse den skulle bryta ut, Företagen uppmanades att följa en så liberal linje som möjligt. Till en början borde man träffa avtal om arbetstidsförkortningar och ändring av semestertiderna, Först i sista hand skulle man tillgripa direkta tvångspermitteringar, på bestämd eller obestämd tid, säger hr Strandén.

«= Som blev den första

Härvidlag har företagen dock tydligen varit påvligare än påven själv.

— Den förhärskande linjen är att arbetsgivarna gått direkt på tvångspermittering, uppger bokarbetarförbundets ordföran 12

Toivo Laent de Erkki Nissilä. Permitteringsvarslen har kommit i rask takt, så att permitteringarna i allmänhet verkställs mellan den 23 och 26 maj, om strejken inte dessförinnan upphört. Tvångspermitteringarna berör mellan 4000 och 5 000 typografer, en del även på civilsidan.

Arbetslöshetsunderstöd

En tvångspermitterad bokarbetare ställs dock inte direkt på bar backe. Han kan anmäla sig till arbetslöshetsregistret och får efter en karenstid på 5 dagar arbetslöshetsunderstöd, som varierar mellan 17 och 30 mark om dagen, bland annat beroende på om vederbörande är familjeförsörjare eller inte.

Kontorspersonalen …

Arbetsgivarförbundets beslut om permitteringsvarsel gällde dock inte bara den tekniska personalen, typograferna, utan även all annan personal, som det kan tänkas bli svårt att få sysselsatt som en följd av strejken. Bland annat kontorspersonal på försäljningssidan, upplyser hr Strandén.

Vilka möjligheter arbetsgivarna har att genomföra permitteringar här synes det råda delade meningar om. Hr Strandén hänvisar till någonting som kallas för partiell strejktolkning, men endast som en nödfallsutväg. Även här är det meningen att man så långt det går skall klara sig med arbetstidsförkortningar och semesterförflyttningar.

I de direktiv som har utgått från arbetsgivarförbundet betonas att permitteringsvarslet gäller samtliga personalgrupper. Uppsägningstiden bör dock iakttas, vilket alltså innebär ett varsel på minimum 14 dar.

«» + har tre månaders skydd?

Handels- och industritjänstemannaförbundets ordförande kontorsföreståndare Holger Stenroos på Helsingfors telefonförening tror inte att arbetsgivarna har möjligheter att tillgripa tvångspermittering av kontorspersonalen. Enligt det nya avtal som undertecknades den 6 maj kan arbetsgivaren först efter tre månader börja förkorta arbetstiden och etappvis

Forum 10/72

Ne

Paul Strandén Erkki Nissil sänka lönerna i relation härtill. Tvångspermittering förekommer överhuvudtaget inte i avtalet.

Uppsägningstiderna är enligt det nya avtalet 1 månad för dem som varit anställda kortare tid än 5 år och 2 månader för dem som varit anställda över 5 år.

Här står alltså uppgift mot uppgift, och det återstår att se vad som i praktiken kommer att ske. I alla fall torde arbetsgivarparten inom en del tidningsföretag redan ha känt sig för även på denna punkt. I värsta fall kan det bli efterspel inför arbetsdomstolen.

Reklambyråerna I blåsten

En bransch, som är mycket känslig för journaliststrejken är reklambranschen. Största delen av reklambyråernas arbete är inriktat på dags- och veckotidningarna.

Strejken drabbar reklambyråerna ganska hårt, om den blir långvarig. En mängd veckotidningar hann dock gå i tryck före strejken och så finns det ju vissa möjligheter att framflytta annonseringen och övergå till annat medium.

— Men detta förslår inte långt. Pågår strejken till månadens slut blir tvångspermitteringar aktuella, säger direktör Ole Stoltzenberg på Liikemainonta—McCann. De flesta byråer ämnar försöka klara sig utan tvångspermitteringar, men klimatet blir nog kärvt. Det är högsäsong för både rabattvaruhus och detaljister, vilket givetvis också skulle ha betytt högsäsong på reklambyråerna, om strejken hade kunnat undvikas.

VD på Taucher Reklam Päivö Ha n k ala bekräftar att situationen kommer att bli svår, om strejken blir långvarig. Änsålänge är inga tvångspermitteringar aktuella. Allt beror på hur länge strejken varar.

Lojo Kalks bolagsstämma

Vad betyder strejken för företagsvärldens vardag? Tag t ex möjligheterna att sammankalla en bolagsstämma. Lojo Kalk skall sammankalla sin bolagsstämma till den 15 juni. Bolagsordningen bestämmer, att denna skall annonseras i två huvudstadstidningar — den ena finsk- den andra svenskspråkig

Forum 10/72

Ole Stoltzenber — senast två veckor före stämman, upplyser viceh Karl-Erik Karasvirta.

— Vi lever i hoppet att strejken skall vara över till dess. Eljest får vi ”tänka på”. Det finns knappast någon annan möjlighet än att uppskjuta stämman.

Journaliststrejken har känts även i det avseendet att nyheten om buss- och långtradarstrejken nått de av strejken berörda mycket sent.

Tidningsreklamen väsentlig för detaljhandel — Journaliststrejken har med ens visat, vilken stor betydelse tidningsreklamen har för marknadsföringen, kommenterar detaljhandelsförbundets VD Pauli P aaermaa Många detaljhandlare är stora annonsörer, och för specialerbjudandena har tidningsreklamen varit hart när oumbärlig.

Det är förstås omöjligt att kunna uppskatta vad detta betyder i pengar, men en snabbgallup bland detaljhandlarna visar klart tidningsreklamens stora betydelse för marknadsföringen av produkterna.

Detta gäller just nu framförallt textilbranschen, som slår fram sina vår- och sommarnyheter.

Det är omöjligt att TV-reklamen skulle kunna ersätta tidningsreklamen, redan av det skälet att reklamtiderna är bokade långt på förhand.

En annan olägenhet av strejken är att man inte kommer åt att annonsera om lediga platser.

Polisen och Hyvingemorde — Det är synd att tidningarna inte utkommer nu, säger biträdande chefen för Centralkriminalen Toivo Laento. Hyvingemorden är ett typiskt fall, där tidningarnas och journalisternas medverkan hade behövts. TV räcker inte till. Temat bevakas inte och följs inte upp på samma sätt i TV-nyheterna som i dagspressen.

— Men ingenting så ont, att det inte för någonting gott med sig. När vi inte hela tiden har tidningarna och journalisterna över oss, så har vi ju arbetstro, förstås. Men nackdelarna är nog större än fördelarna. 13