Kampen mot oljan: upprustning aktuell
av Ragnhild Artimo Forum 1980-10, sida 14-16, 04.06.1980
Kampen mot oljan upprustning aktuell :
Spåren efter den färskaste oljeolyckan, brasilianska Lloyd Bagés oljeläckage de första dagarna i maj, börjar vara uppstädade. Katastroffacit: okänt antal döda (ejdrar, tobisgrisslor, måsar m fl). Kostnader för materiella skador, arbete etc: ca 10 Mmk. Facit kunde ha varit värre — och skulle ha varit det, om olyckan inträffat på ett område där beredskapen är sämre. Beredskap inför oljekatastrofer kostar. Utrustningen är dyr. Skolningen av personal är dyr. Men kostnaderna för en oljekatastrof kan till alla delar överhuvudtage inte mätas i pengar.
e Det kunde ha varit värre. Det kunde också ha varit bättre. Om alla planerade utrustningsanskaffningar förverkligas kommer beredskapen att bli — nöjaktig.
— Med den materiel som sattes in I Lloyd Bagé-olyckans initialskede uppsamlades ca 100 ton olja på tio dygn, säger Sjöfartsstyrelsens generaldirektör Jan-Erik Jansson. — Enligt Östersjökonventionen borde vi ha beredskap att få upp 1000 ton på 10 dygn. Med nuvarande utrustning är det helt utopiskt.
Sverige, Norge och Danmark har satsal 70–100 miljoner mark var på oljebekämpningsutrustning. I år beviljade anslag på ca 24 miljoner mark medräknade kommer Finland upp till totalt ca 27 miljoner hittills. Knappast skulle heller dessa anslag ha avdelats om det inte varit för Antonio Gransciolyckan för ett drygt år sedan.
Mera båta — Sjöfartsstyrelsen har av Laivateollisuus Oy beställt ett 50 m långt oljebekämpningsfartyg för leverans nästa vår, säger generaldirektör Jansson, — Ca 13 miljoner mark av anslagen går till detta ändamål. Ett ”mustaschfartyg” på ca 18 m med utfällbara bommar och oljeinsugningsöppningar i sidorna är under utveckling, och vi kommer att be om offerter på två sådana fartyg och beställa dem för år 1981. Sovjetunionen har offererat ett 18 m långt oljebekämpningsfartyg med ”gap” i fören, och Sjöfartsstyrelsen kommer eventuellt att inköpa ett i experimentsyfte. Oljeuppsamling bland isflak erbjuder speciella problem, och en ismalningsanläggning är också under utveckling.
Sjöfartsstyrelsen har nyligen köpt talrika mindre båtar av ”Uisko”-typ, oc 1 vid inledandet av Lloyd Bagé-operationen inköptes omedelbart tio aluminiumbåtar — Fiskars Buster — med 20 hk Mercury utombordsmotorer. Fyra ca 12 m långa öppna båtar för oljebekämpning har också nyligen beställts, och levereras av tre olika varv.
Sjöfartsstyrelsen förhandlar med Neste om huruvida bolaget är villigt att satsa på oljebekämpningsutrustning utplacerad främst i Sköldvik och Nådendal. Beslut om saken väntas i sommar.
Gott betyg åt operationen
Jan-Erik Jansson framhåller att den nu nästan slutförda oljebekämpningsoperationen sköttes effektivt och smidigt, mycket tack vare fullt pådrag ända från början.
Ännu bättre hade det gått om informationen om utsläppet varit exakt och korrekt, vilket ju är fartygsbefälets uppgift. Som det nu var antydde de första uppgifterna att det var fråga om ett rätt obetydligt läckage av typen ballastvattenutpumpning — förbjudet Generaldirektör Jan-Erik Jansson
Boven i dramat — och sjöbevakningen.
även det, visserligen. Vi borde utveckla ett frågeformulär för oljeolyckor enligt amerikanska kustbevakningens modell; på basen av ett tjugotal standardiserade frågor kan den tjänsteman, helst placerad vid kustbevakningen, som tar emot anmälan om olyckan bilda sig en uppfattning om dess art och omfång, och vilka åtgärder som bör vidtas.
Ansvarsfördelningen vid oljekatastrofer är generellt sett den, att Sjöfartsstyrelsen svarar för oljebekämpningen ute till havs och kommunernas brandkårer för operationen då oljan nått stränderna. Vid behov utökas oljebekämpningsmanskapet med beväringar och frivilliga, främst inom ramen för Räddningstjänstens 35 medlemsorganisationer, men de frivilliga kan göra sin största insats i det tröstlösa slutskedet då stränder skall putsas från olja. Kemisk oljebekämpning (som tillgrips endast 1 undantagsfall) och arbetet med länsar kräver specialkunskaper.
En mera detaljerad ansvarsfördelning för en operation av det här slaget är under behandling: en arbetsgrupp under ordförandeskap av överdirektör Heikki Muttilainen har den 23 maj till minister Koikkalainen överlämnat ett förslag till organisation, arbetsfördelning mm.
Förslag till IMCO godkän — I mitten av maj då bekämpningsarbetet ännu pågick lämnade Sjöfartsstyrelsen till IMCO, internationella sjöfartsorganisationen, ett förslag som går ut på att förbjuda fartygen att ha olja i förpiken som Lloyd Bagé hade. De ikraftvarande bestämmelserna förbjuder inte detta, men det normala är att ha ballastvatten eller på sin höjd dricksvatten i de utsatta tankarna förut. Lloyd Bagé hade kanske fått billig olja och lagrat den på detta exceptionella ställe, eller också ville man på detta sätt korrigera dålig konstruktion. Jag har inte hört om elt enda annat fall då olja placerats så idiotiskt, vid marina olyckor är ju fören den mest utsatta delen av fartyget, säger generaldirektör Jansson.
IMCOs sjösäkerhetskommitté möte beslöt den 24 maj i London att förbjuda användning av förpiktanken för olja. Beslutet är bindande för de 112 medlemsländerna.
FORUM 10/80
Beväringar på Brunnsparksstranden.
Önskelistan: ”upprustningsanslag”
Spekulationer i efterhand är fåfänga, men Jan-Erik Jansson konstaterar ändå, att Lloyd Bagé hade blivit en snyggare och billigare affär om man redan nu haft ett effektivt bekämpningsfartyg.
— Det är betydligt enklare att ta upp oljan ute till havs, än att skrapa den från strandstenar med murslevar, sägar han.
Det kräver också färre fågelliv, kan man utgå ifrån.
— Hela oljeproblematiken är ju relativt ny, och tyvärr är det nog så, att risken för en oljekatastrof inte förefaller verklig förrän en eller flera olyckor verkligen inträffar, och ökar motivationen att bevilja medel för den nödvändiga utrustningen.
Men det räcker inte med utrustning, också personell beredskap behövs.
— Å ena sidan måste oljebekämpningskurser i mera omfattande skala arrangeras för dem som inom ramen för den riksomfattande organisationen skall svara för arbetet, å andra sidan borde instruktion ordnas också för såväl frivilliga som invånare inom riskområden – längs kusterna.
— Naturvårdarna har här ett utmärkt tillfälle att i praktiken slå ett slag
Brandverket ledde arbetet.
för sin sak genom alt offra tid på oljebekämpningskurser. I Lloyd Bagéoperationen deltog för övrigt också naturvårdsfolk men en värdefull arbetsinsats.
Länsar för grov sjö behöv Åke Grönmark, ordförande för den av stadsstyrelsen tillsatta arbetsgruppen för koordination av oljebekämpning inom Helsingfors stad, och vicebrandchef vid Helsingfors brandverk tycker att bokslutet för oljeolyckan är rält tillfredsställande.
– En viktig faktor var ju att vi alarmerades under normal tjänstetid och hade möjlighet att inleda aktionen omedelbart, säger han. — Under en week-end hade det varit betydligt knepigare att mobilisera alla personella resurser. Vardera faserna av operationen —oljebekämpningen ute till havs och saneringen vid stränderna — inleddes givetvis genast för atl minimera skadorna. Bla på Rönnskär utanför Helsingfors lyckades man i stor omfaltning förebygga oljeskadorna genom att strö ut torv redan innan oljan hunnit iland. Den glasfiberull vi på försök använde som = absorbtionsmedel visade sig olämplig för oljeuppsamlingen — den sjönk.
Tobisgrisslan hota 9 Professor Göran Bergman konstaterar att oljeolyckans följder för fågelbeståndet inte var så överväldigande som de kunnat vara — Numerärt var ejdrarna mest utsatta genom att de var mitt uppe i häckningsbestyr, säger han. – Några siffror finns inte tillgängliga, men enligt uppskattning kan cirka 30 procent av ejderbeståndet ha dött. Alfåglarna drabbades i mycket liten utsträckning genom att de störda av oljebekämpningsbåtarna drog sig från olycksområdet. Vadare och måsar har klarat katastrofen rätt bra.
— Mest utsatt har tobisgrisslan varit, berättar professor Bergman. — Bestån FORUM 10/8 det reducerades illa redan genom en oljekatastrof på svenska västkusten för drygt ett år sedan, och den olyckan i kombination med Lloyd Bagé-utsläppet har av allt att döma ungefär halverat beståndet. Det tar ett par decennie innan beståndet normaliserats igen. Om avdagatagandet av oljeskadade fåglar säger Göran Bergman att traktens jägare gjorde sitt bästa — och ibland lite för bra. Och tillägger att skadorna kanske blivit mindre om bekämpningsmanskapet haft klara direktiv att undvika att gå upp på holmarn och skrämma upp ruvande fåglar. RA 2 =
Oy Rolate Ab har utvecklat en inhemsk oljesamlare som introducerades denna vår, och fick sitt elddop under bekämpningsarbetet efter Lloyd Bagé-utsläppet. Optimalt kan Rolate-80, som samlaren heter, ta upp 300 ton oljeblandat vatten per timme. Samlaren är av rostfritt stål och kan tillverkas också i större storlek — prototypen väger 2,4 ton och kan alltså helikoptertransporteras. Rolate har offererat den nya samlaren till bl a Sjöfartsstyrelsen.
— Bäst kunde vi bekämpa oljan med torv och med länsar, också oljeuppsugande sådana; säger Grönmark. —- Vi hade lämpliga länsar för den minimala sjögången under operationen, men med tanke på bekämpning i grov sjö behöver vi nog länsar av en annan kaliber. Standardiserade länskopplingar är något som absolut behövs vid sådana här aktioner. Alla de länsar Helsingfors stad förfogar över kan hopkopplas och anslutas sinsemellan, men av någon anledning finns det ännu ingen standard för dessa utrustningar.
Båtar anser Grönmark att man har i tillräckligt antal, detsamma gäller också flygmateriel – Första dagen användes kustbe Vän vakningens helikopter, de följande dagarna gjorde Helikopteripalvelu spaningsflygningar. Det var tillräckligt.
Fackfolk och frivilliga
Grönmark konstaterar, att de personella resurserna på basen av erfarenheterna från denna olycka är tillräckliga, då ju brandverkets, hamnverkets och byggnadskontorets renhållningsavdelnings egen personal kompletteras med i främsta hand beväringar men också i någon mån frivilliga.
Brandchef Kaj Nurmi vid Kyrkslätt brandverk leder efterbekämpningsarbetet — sanering av stränderna — i Kyrkslätt. Maj har varit en arbetsam månad för brandmännen där.
— Från alarmdagen den andra maj jobbade vi tjänstetid, kvällar och veckoslut i tre veckor så gott som oavbrutet, säger han. — Det var nödvändigt, och vi är inte så förfärligt många här. Saneringsarbetet kommer att fortgå länge ännu. Naturligtvis är det inte möjligt att börja tvätta varje strandsten med white
Brandchef Kaj Nurmi, Kyrkslät spirit, och det är meningen att representanter för Sjöfartsstyrelsen skall inspektera de sanerade stränderna och besluta om eventuella vidare årgärder. Bara i Kyrkslätt har vi 145 km stränder, öar och holmar inte inberäknade.
De yttre skären börjar nu vara putsade.
Brandchef Nurmi berättar att kommunens byggnadskontor ett veckoslut avlönade ca 150 skolelever att sanera stränderna på Porkala udde, Stora Svartö och Edesholmen och att försöket utföll rätt positivt -— och från början av juni är ett trettiotal skolungdomar anställda för det fortsatta saneringsarbetet. Bla scouter deltog också i saneringsarbetet som frivilliga.
Vad händer med oljesäckarna — Här i Kyrkslätt har vi med lastbilar transporterat dem till lokala uppsamlingsplatser, därifrån de skall vidare till en uppsamlingsstation i Böle för att — troligen — slutligen brännas på Byholmen i höst.
Ragnhild Artimo C 16
Tröstlöst arbete
Det är i detta skede — då saneringsarbetet alltjämt fortsätter på många håll — omöjligt att göra ett överslag av hur många manår oljebekämpnings- och saneringsarbetet efter Lloyd Bagé-utsläppet krävt. Men oavsett hur många timmar operationen krävt är ett säkert: det har varit mycket långa timmar.
e — Det var onekligen ett tröstlöst arbete, säger Britt-Louise Paul, utbildningssekreterare på Finlands Röda Kors, Helsingfors och Nylands distrikt. Hon och sonen Stefan deltog som frivilliga i en förstahjälpgrupp i saneringsarbetet ute i Kyrkslätt under en week-end.
- Tidigt på morgonen gick det bra, då det var kallt och oljan var stel, man kunde plocka upp de tjocka oljeklumparna med behandskade händer. Men då solen hunnit värma, och oljan blev nästan flytande, var det rätt kämpigt att få upp den mellan strandstenarna. De enda vertyg som kunde användas för ändamålet var faktiskt murslevarna.
Britt-Louise Paul efterlyser instruktion för de frivilliga - Då skulle man ha kunnat undvika elementära misstag som att sprida ut oljan ytterligare med stövlarna. Också allmänna principer för arbetstekniken skulle ha varit nyttiga.
Instruktionskurser i oljebekämpning skulle säkert vara en god idé för folk som bor i risktrakter, längs kusterna, säger fru Paul. — Vi var nog en aning förvånande över atl så ytterst få av den bofasta befolkningen och villaägarna deltog i arbetet. En några timmars instruktionskurs kanske skulle resultera i mera initiativrikedom.
Frivilliga utnyttjas inte Finlands Röda Kors är koordinator för Räddningstjänsten. Jag haren känsla av att de frivillig ga
Redskap: murslev och tålamod.
personella resurserna inte utnyttjas så väl som det vore möjligt, säger Pentti Louhi, FRK beredskapschef. — Räddningstjänsten inkluderar 35 frivilliga organisationer och förfogar över nära 20 000 räddningstjänstfrivilliga i hela landet. Dessa borde mänskligt sett kunna utnyttjas för efterbekämpningsarbetel — saneringen. Och kvinnoorganisationerna har rutin att ordna med proviantering för dem som deltar i operationen.
Oljebekämpningsteknik ingår för närvarande inte it ex förstahjälpkurserna. Det är Medicinalstyrelsen och Folkpensionsanstalten som beviljar medel för detta undervisningsarbete, och dessa instanser bestämmer också vad undervisningen skall inkludera…
Utbildningen i bakvatten?
Befolkningsskyddsorganisationen arrangerar kurser i sk civilförsvar — skulle man inte kunna tänka sig att organisationen skulle utbilda intresserade också i oljebekämpning, åtminstone arrangera kurser för invånarna längs kusterna — Befolkningsskyddsorganisationen svarar för utbildning för undantagstillstånd, inte för oljeolyckor, konstaterar utbildningschef Erkki Mäntyvaara. — Detta i enlighet med inrikesministeriets direktiv -— ministeriet godkänner nämligen vårt utbildningsprogram. Skolning i oljebekämpning underlyder främst Finlands Brandvärnsförbund.
—- Största problemet är bristen på anslag, säger utbildningschef Harry Frelander vid Finlands Brandvärnsförbund. —- Vår skolningsbudget för i år är en miljon mark, som borde förslå till utbildning av 15 000 sk avtalsbrandkårister, men i praktiken räcker endast för utbildning av 6 000. Vi arrangerar i år 250 kurser av vilka 20 är oljebekämpningskurser. Av de olycksanmälningar som inkommer tll brandkårerna är endast ca 6 procent oljeolyckor, vilket är bakgrunden till den rätt anspråkslösa satsningen på denna sektor.
Härav följer med önskvärd tydlighet att oljebekämpningsutbildning för frivilliga inte heller är Brandvärnsförbundets ”bord”… Ragnhild Artimo
FORUM 10/80