Kämpiga tider för Volvo Autos nye VD

av Bo Ingves Forum 1993-07, sida 22, 13.05.1993

Taggar: Bolag: Volvo Personer: Jan-Martin Börman

Jan-Martin Börmon,

Volvas VD från 1.6. anser alt prognose 50 000 sålda bilar i å ger ”en viss grund att ygga på”.

Kämpiga tider för Volvo Autos nye VD

Bo Ingves

Volvo Auto Oy Abs nye VD från den 1 juni, Jan-Martin Börman, 36, tar inte över rodret under alltför gynnsamma stjärnor. Den finska personbilsmarknaden har på några år rasat med närmare 130 000 bilar och av lastbilsmarknaden återstår idag endast dryg en femtedel jämfört med läget 1989.

trots sin relativt unga ål der är det i alla fall inge ny situation Jan-Martin Börman står inför. Han har sedan hösten 1988 varit direktör för Volvo Autos personbilsdivision och därmed fått följa med den finska bilhandelns nedgång s.a.s. från parkettplats. Han har varit Volvo Autos vice VD sedan oktober i fjol. Han fortsätter som ansvarig för personbilsförsäljningen också efter det att han tillträder som VD.

— Vi har på gång ett rationaliseringsprogram inom vårt återförsäljarnät. Målet är att få ett mindre antal, men i gengäld större försäljningspunkter som ger stordriftsfördelar. Antalet servicepunkter försöker vi däremot hålla på dagens nivå.

Inom Volvo Autos egen organisation har personalen minskat från ca 700 personer år 1990 till 500 personer i dag. Med några få undantag är återförsäljarna självständiga företagare, varför återförsäljarledet inte ingår i de här siffrorna.

Sedan 1989 har Volvo Auto Oy Abs omsättning sjunkit från 2,2 miljarder mark till fjolårets 1,4 miljarder mark. Rörelseförlusten i fjol var drygt 70 miljoner mark. Förlusten före skatter och reserveringar var över 310 miljoner mark.

Det finns inte mycket positivt att säga om personbilsmarknaden i dag. Som någo 2 av en positiv trend konstaterar Börman att den i alla fall tycks ha stabiliserat sig på en nivå kring 50 000 bilar för i år. Det ger en viss grund att bygga verksamheten på.

— Sänkningen av bilskatten innebär åtminstone att trycket på prishöjningar minskar. Enligt våra beräkningar kommer försäljningen i alla fall att börja gå upp 1 någon mån först 1994— 1995.

För Volvo Auto var det en bra sak att importen av Renault togs över 1989. Inkorporeringen av det nya märket i Volvos organisation har gått bra, och en betydande del av Volvo Autos försäljning är idag Renault. Totalt såldes i fjol drygt 4 300 Volvobilar och nästan 2 850 Renault. Det ger en sammanlagd marknadsandel på drygt JO procent, vilket är en förbättring med ett par procentenheter jämfört med året innan. Trots att Volvo i skenet av dessa siffror är en av vinnarna, gick totalförsäljningen i fjol ändå ner.

— I stället för att rusa iväg och direkt börja sälja Renault i våra butiker, arbetade vi först 8 månader på att ”sälja” Renault inom vår egen organisation. Tack vare Renault kan vi idag erbjuda ett helspännande urval personbilar till våra kunder. Dessutom har Renault dragit en helt ny kundtyp till våra butiker, säger Börman. 9

Observerat!

DI Heikki Kvisma

Sensorteknik tog pri € Priset Finländskt Ingenjörsarbete = tilldelades senaste vecka DI Heikki Kuisma, teknologiutvecklingschef vid Vaisala Technologies Inc. Oy, för hans insatser inom utvecklandet av sensorteknologi. Vaisalas sensorteknik har rönt uppmärksamhet globalt, och accelerationsgivarna (presenterade i Forum nr 16/91) har en vital funktion i bilar med avseende på körsäkerhet och komfort. De ger bilarna ”mer intelligens” genom att hypersnabbt och med oerhörd precision registrera avvikelser

Vaisalas sensorer revolutionerar bilteknologin. och förändringar som kräver korrigerande åtgärder — på sektorer som fjädring, låsningsfri bromsning, säkerhets system och motorkontroll.

Vaisala Technologies Inc (VTI) grundades 1991 som joint venture mellan Vaisala Oy, SITRA och amerikanska United Technologies Corp. för att utveckla och producera kiselsensorer baserade på kapacitiva mätprinciper, med inriktning på automotiva tillämpningar (biltillverkare och bilindustrins — underleverantörer, VTI:s största kund är General Motors till vilket bolag VTI sedan augusti levererat 40 000 accelerationssensorer.

Priset Finländskt Ingenjörsarbete utdelas årligen av Tekniska Föreningen i Finland (TFiF) och Tekniikan Akateemisten Liitto (TEK). RA

SAF för rymdsamarbet Ö SAF eller Space Agency Forum är det rykande färska internationella samarbetsorganet för rymdverksamhet. Det grundades i Rom då de 22 nationer som har rymdverksamhet på agendan höll sitt internationella möte där i april. SAF skall enligt konceptet intensifiera rymdsamarbetet inom forskning, kommersiella tillämpningar, utbildning och informationsarbete. Rymdbegreppet är brett i SAF-tappning: objektet för samarbetet är utöver ”ren” rymdforskning också jordens atmosfär och fjärranalys med satellit inriktad på miljö- och växtlighetsmonitoring.

Representanter för de ledande rymdnationerna — USA, Ryssland, Frankrike och Japan samt europeiska rymdorganisationen ESA — underströk vikten av den nya samarbetsor ganisationen och dess positiva inverkan på effektivt informationsutbyte och koordinering av resurser.

Vid mötet i Rom överenskom parterna om en årlig session som en central bit av verksamhetsmodellen — däremot har SAF inte egentliga operativa uppgifter, utan de existerande = rymdorganisationerna svarar för administrationen av samarbetsprogram startade på initiativ av SAF.

Finland representerades vid Rom-mötet av industrirådet

Yrjö Toivola som är ordförande för AVA, Delegationen för rymdärenden, samt teknologidirektör Kari Tilli vid TEKES.

RA

Foto: ESA