Kan man arbeta i paradiset?

Taggar: Orter: Frankrike

32

FORUM 19 » 76

Kan man arbeta i paradiset?

Nu finns en möjlighet att i ett slag lösa alla lokaliseringsstrider om var våra högskolor ska placeras. Det är bara att välja en plats som exakt lika mycket diskriminerar alla vår städer!

I Valbonne i södra Frankrike, nära Nizza, nära det azurblå Medelhavet, nära gnistrande vita alptoppar (kan vi breda på värre?), håller man långsamt på att bygga upp ett internationellt forskningscentrum, där man med förtjusnin välkomnar dylika institutioner.

Varför inte i samma. veva också flytta dit både Teknisk högskolan och Hanken?

I det jungfruliga landskapet strax Intill Rivieran växer det småningom upp allt flera förskningsInstitut I den internationella aktivlitetsparkens kärna ”Sophia Antipolis”, Kraven på byggnadernas utseende är mycket höga I’denna minutiöst planerade sköna nya värld.

ye” Dylika dagdrömmar börjar man lätt att hänge sig åt när man stiftar bekantskap med denna ”internationella aktivitetspark” som med sikte på år 2000 bjuder ut mark åt forskningsinstitut, internationella huvudkontor och ”ren” teknologisk industri, typ elektronik.

I ett av Europas bästa klimat med nästan subtropisk växtlighet, går en vacker dalgång ”Den lyckliga dalen” — även i framtiden grön- och fritidsområde — omgiven av skogsbevuxna kullar dä låga landskapsvänliga byggnader småningom skall klättra upp, hus för arbete, hus för bostäder och hus för fritid.

Drömmen om livskvalitet

Ett nytt sätt att leva, ett nytt sätt att arbeta, är grundaren Pierre Lafittes utgångspunkt. Valbonne förefaller att vara inkarnationen av en dröm fransmänne har — för aldrig hör man ordet livskvalitet, qualité de vie, uttalas så ofta och hängivet som i Frankrike. Kroppen och själen ska båda få sitt i detta de högutbildade människornas och de rena industriernas specialplanerade och statsgynnade paradis.

De enda vars sysselsättning och trivsel man kanske inte ägnat lika mycket omtanke åt är de framstående forskarnas och chefernas hemmafruar. Men de ä givetvis en perifer grupp i detta tekno- .

logiska undersamhälle.

Ingen arbetar i Nizza!

De kritiska reflektionerna är naturligtvis bara ”surt sa räven”. För vem skulle inte vilja bo och arbeta här! M. Mestre, teknisk direktör vid IBM i Nizza, det första storföretag som etablerade sig här med en enorm futuristisk husskapelse som inrymmer ett forskningscentrum för telekommunikationer, berättade att man i det första planeringsskedet bredde ut Frankrikes karta och diskuterade var centret skulle kunna placeras. ”Varför inte Nizza” kastade någon skrattande fram, och först var det verkligen ett skämt. Ingen arbetar i Nizza, det är den allmänna inställningen, dit far man bara för att ha semester. |

Alla röstade emellertid halvt på skoj för Nizza. Och man började upptäcka fördelarna. Lika dyrt som Paris kanske, men för samma pris: vad får man inte! (se ovan). Nu har man avstressade anställda med harmoniska familjer — och visst arbetas det.

Fördelar och nackdelar

Amiral Marcel Duval, chef för projektet, som sitter i Paris och drar i alla trådar, säger att man inte ska titta bara på omgivningarna. Det finns också andra fördelar e närhet till internationell flygplats + goda telekommunikatione « datacentru e mycket god arbetskraft.

Några nackdelar kan han också nämna: e en viss exklusivitet

FORUM 19 : 7 + Nizzas universitet är än så länge ungt och outveckla e ingen ingenjörsskolning (här finns dock planer: högskolan Ecole des Mines i Paris flyttar nästa år datasystemsidan till Nizza).

Ecole des Mines

Förstudierna till hela projektet är just gjörda vid Ecole des Mines, ett universitet vars auktoritet det är svårt att här föreställa sig. Framför allt förvirrar det blygsamma namnet: skola för gruvingenjörer. I själva verket är det Frankrikes mest berömda högskola och iögonenfallande många av topparna inom det franska näringslivet och den offentliga sektorn är utdimitterade därifrån.

De stora männen

Rektorn för Ecole des Mines är nyssnämnda idékläckare till det internationella aktivitetscentret i Valbonne, Pierre Lafitte, som också är född i detta område, en synnerligen viktig omständighet. Det finns i Frankrike en inflytelserik politiker bakom alla de högst prioriterade u-områdena. I Massif Central är det förre premiärministern Jacques Chirac, i Akvitanien är det Jacques Chaban -Delmas. Det här är något som fö fransmännen faller sig helt naturligt, att landskapets store son i första hand ser till hemtraktens utveckling.

Är Nizza u-område?

Men är då detta blomstrande område vid Medelhavet ett u-område? Amiral Duval: Cöte PAzur har hittills levt uteslutande av turism. Det betyder brist på arbetskraft under högsäsong, och arbetslöshet under lågsäsong. Det behövs kompletterande aktiviteter, och framför allt jobb också för högutbildade. Projektet är också ett led i strävandena att decentralisera anhopningen av intellektuella till Parisregionen.

Det område som är reserverat för det minutiöst planerade projektet är stort, 2400 hektar (av vilka hälften bevaras som naturpark) och med forskningscentra koncentrerade i mitten till det sk Sophia Antipolis. Sophia kommer av det grekiska ordet för visdom, Antipolis är det grekiska namnet på grannstaden Antibes.

Landutnyttjandet på området är mycket lågt (i genomsnitt 0.3). I Sophia Antipolis kan man överhuvudtaget inte köpa mindre än hektar, i den övriga aktivitetsparken mellan 0.5 och 15 hektar. Intresset för industriområdet har inte hittills varit lika stort som för forskningssidan, men senaste år fanns där dock redan 1 600 arbetsplatser.

33

Hård markanskaffning

Hur har det varit möjligt att reservera ett så stort sammanhängande landområde i en trakt där tomterna är dyra och eftertraktade? Amiral Duval medger att det inte varit så lätt. Regeringen har vissa rättigheter att för det första frysa ned markpriserna (det är en domstol eller ”rättvisan” som bestämmer priset). Och dels har det skett expropriering. Denna rättighet har staten inte generellt, utan tillämpar vid behov lagar som gäller urbanisering, bevarande av skogsområde och miljövård. :

Amiralen säger skrattande att han ha sin karriär bakom sig och inte lider av . :.

att behöva spela buse. Och bakom de vänliga silverhåriga gentlemannen ana man en barsk soldat. I dag är Valbonn mest skog och kullar, men en och anna färdig byggnad sticker redan fram. Kom- mer planerna att lyckas? Någon frans man sade ironiskt så här: ”Vi planera stort och utopiskt, och genomför seda allt på intuition och genom imprövisa tion”.

Många tidigare försök har misslyckats.

Nu är man bättre förebredd: finansern är ordnade, organisationen är långt ut vecklad. Ett är säkert: det vore intres sant att leva år 2000 och få ta sig en tit på den internationella aktivitetsparken sådan den verkligen blev.

Utländska investeringar i Frankrike

Utnyttja fransk litteraturservice

En mängd utländska företag har dragit nytta av de förmånliga franska etableringsvillkoren. Mellan 1968 och 1971 steg de icke-franska investeringarna från 914 till 3581 miljoner franc.

Under samma tid steg de amerikanska investeringarna (vilka är inkluderade i ovannämnda siffror) från 351 till 1303 miljoner franc och förde USA till andra plats efter de samlade EEC-länderna. Utländska företag är speciellt aktiva i jordbruksmaskiner (52.5 2/6) av hela försäljningen), olja (51 9/0), elektrisk och elektronisk utrustning (32.5 9/0), metaller utom järn (17.5 /o0), kemikalier (249/0) och precisionsmaskiner (23.3 2/9).

Följande broschyrer kan erhållas gratis från DATARs kontor i Stockholm:

Investment Incentives in France

Investment and Export Financing

Summary of French Company Law

Summary of French Labor and Social Security Laws Summary of French Tax System

Doing Business in France

Etablering i Frankrike

Adress: DATAR, Franska Ambassaden, Handelsavdelningen, Storgatan 11, 114 44 Stockholm.