Kärnkraft bästa alternativet

av Katarina Koivisto Forum 1990-02, sida 12-13, 08.02.1990

Taggar: Personer: Kalevi Numminen Teman: kärnkraft

Numminen, IVO:

KÄRNKRAFT BASTA ALTERNATIVET

Argumenten för kärnkraft är fortfarande desamma, kärnkraften är skonsam mot miljön, i Finland används den av en mycket välskolad personal och dessutom är kärnkraften ekonomisk. Ekonomin ensam räcker inte för att mofivera ett val av just kärnkraft, men sammantaget är argumenten för kärnkraft vägande.

et anser Kalevi Numminen, YD D: det statliga elbolaget Imatran Voima, IVO, ett bolag som i dag driver två kärnkraftverk i Finland och gärna skulle vara med och bygga ett nytt, ett femte. Kärnkraftsförespråkarna i Finland har de senaste månaderna visat stor aktivitet. Finland behöver ett nytt kraftverk med en kapacitet på mellan 500 och 1 000 Mwh senast om ungefär tio år och beslut om ett sådant borde fattas helst i år. men allra senast nästa år. På så sätt undviker man att kärnkraften blir en valfråga inför nästa riksdagsval, anser förespråkarna.

Text: Katarina Koivisto

Finländarna konsumerar i år ca 60 TWh el. och vår förbrukning är i stadigt stigande rmed mellan två och tre procent per år. Med nuvarande kraftverkskapacitet räknar handels- och industriministeriet med att vår elförsörjning är tryggad till 1994.

På Imatran Voima väntar man nu bara på ett beslut från regeringens sida att bygga ett nytt kärnkraftverk och på riksdagens välsignelse av beslutet. Tillsammans med Industrins Kraft, TVO som också driver två kärnkraftverk, har IVO på en fiftyfiftybas grundat bolaget Perusvoima för att bygga det femte kärnkraftverket. Och så fort ett klartecken från myndigheternas sida kommer är Perusvoima redo att sätta igång. berättar Kalevi Numminen.

Beredskap finns

Det mesta är så långt förberett det gärna kan vara. Både Lovisa där IVO driver sina kärnkraftverk och Euraåminne där TVO driver sina är beredda att ta emot ytterligare ett kraftverk. De bägge kraftbolagen å sin sida följer hela tiden med den tekniska utvecklingen på området och är beredda Å — Finland behöver ett nytt kärnkraftverk också om vi tack vare goda vattenår I Sverige kunnat ha en stor elimport de senaste åren, säger Imatran Voimas VD Kalevi Numminen.

211990 FORUN att starta Perusvoimas verksamhet på kort varsel. Kärnkraftverkstyp och effekt blir beroende av de offerter kraftbolaget får in.

Också utländska tillverkare av kärnkraftverk väntar på ett finländskt beslut. inom det senaste halvåret har såväl franska, svenska som sovjetiska tillverkare besökt Finland för att presentera sina reaktorer.

Elvärme ”enkel”

Av den el vi finländare konsumerar förser IVO oss med 40 procent. Elproduktionen är fortfarande företagets huvuduppgift också om det är en sektor som nu växer allt långsammare i takt med att vår elkonsumtion växer allt långsammare också den.

Fortfarande väljer i dag huvuddelen av alla nya småhus eluppvärmning, fastän de privata bostäderna utgör en mycket liten del, 7 procent, av IVOs totalförsäljning anses de ändå vara en viktig kundgrupp.

Att elvärmen har blivit så populär tror Numminen beror på bekvämlighetsskäl, elvärmen är lättinstallerad och säker, det går att lämna ett varmt hus tomt också en längre tid och det går att variera temperaturen mellan olika rum. För några år sedan fördes en kamp mellan IVO och oljebolaget Neste om just småhusbyggarna och deras val av uppvärmningsform.

— Vi är i samma situation som oljebolaget Neste, säger Kalevi Numminen. — På vår huvudsektor kan vi inte längre söka tillväxt utan den måste sökas någon annanstans, Elkonsumtionen ökar i alla fall ännu — det gör inte oljekonsumtionen.

Inte bara kärnkraft

Elproduktion är inte heller bara kärnkraft, också om 35 procent av IVOs el produceras med hjälp av den. Vattenkraften står för 24 procent, de fossila bränslena för 10 procent och elimporten var i fjol såpass stor som 31 procent av den sammanlagda elanskaffningen hos bolaget.

— Importen varierar mycket från år till år. Sverige och Norge som har mycket vattenkraft har upplevt några vattenrika år, och då har det blivit billigare för oss att importera el därifrån än att hålla igång våra egna kraftverk. Vi har ett gemensamt nordiskt elnät, så Sverige kan i sin tur importera finländsk el om vi har ett billigt överskott här. förklarar Numminen.

Samma princip som för den nordiska elanskaffningen gäller också elproduktionen inom Finland. Alla kraftverk, såväl stora som små lokala, är anslutna till samma distributionsnät. Oberoende av vem som äger en anläggning, går kraftverk som kan pro FÖRUN, 2/199 ducera el förmånligast, när produktionsbehovet ökar körs det billigaste stående alternativet igång o s v, vilket garanterar konsumenten förmånlig el.

Liberal lagstiftning

Finland har vad Numminen vill betrakta som en av de liberalaste lagstiftningarna kring elproduktion i världen. I princip får vem som helst med ett tillräckligt tekniskt kunnande starta ett kraftverk. Vattenrika år och förmånlig svensk el t ex har för IVOs del betytt att kolkraftverket i Ingå ifjol stod mycket.

Men några egentliga alternativ till fossila bränslen, kärnkraftverk och vatten som elproducenter kan Kalevi Numminen inte se, Solen lyser inte i Finland när elbehovet är som störst, så den kan vi inte använda som energikälla. Annat är det med t ex Florida i USA där en stor del av elenergin går åt till luftkonditionering i för varma hus och till isproduktion. Inte heller vindkraften kan bli något alternativ i större skala, vi ligger för långt på sidan om de stora vindstråken.

Engineering uppåt Vid sidan av energiproduktion är det som nu växer inom Imatran Voima konsult- och tekniska tjänster inom IVO-engineering. Trots att energin utgör 90 procent av företagets verksamhet, växer just ingenjörstjänsterna t ex med en årstakt på 20 procent. Räknat i personal är redan en stor del sysselsatt inom ingenjörssektorn som är en arbetskraftsintensiv gren, när däremot kraftverken kräver en ganska liten personal.

Försäljning av tekniskt kunnande och konsulttjänster kräver mycket hjärnor, uttrycker Numminen det.

Hurda reaktor

D? kärnkraftverk Sovjetunionen nu erbjuder Finland är av en typ som kallas VVER-1000. Det är ett kraftverk som bygger på tryckvattenteknik precis som de bägge fungerande enheterna i Lovisa. Effekten på det nya kärnkraftverket skulle vara 1000 MWh. Samma typ av reaktor fungerar också på 16 olika orter i Sovjetunionen.

Också det kraftverk fransk-tyska NIP har erbjudit bygger på tryckvattentekniken. ABB Atom däremot har presenterat ett alternativ som bygger på en kokvattenreaktor. AAB Atom har lagt fram flere bud, på alternativ mellan 800 och 1000 MWhs reaktorer. Eftersom ABB Atom levererat reaktorerna till Industrins Kraft i Olkiluoto håller ABB Atom i första hand kontakt med TVO. KK 0

Men el är alltså fortfarande TVOs huvudsakliga — verksamhetsområde. Import har företaget haft också från Sovjetunionen, men Numminen poängterar att importen aldrig får överstiga den inhemska reservkapaciteten: då råkar man illa ut om leveranserna plötsligt av någon anledning bryts. Så för Finlands del gäller det att snart bygga ett nytt kraftverk för grundkraft.

Förhoppningsvis ett kärnkraftverk, säger Kalevi Numminen. L im in IN

L [I 1981 198 4 Z

ELPRODUKTIONEN

Z Zl J 13