Kartor — och ännu mer

av Håkan Nylund Forum 1985-04, sida 06-07, 06.03.1985

Taggar: Teman: teknologi

FRUN 40 FRUN

Av HÅKAN NYLUND

FINNMA — mycket mer än kartor åt utlandet

BH — I all teknisk verksamhet hänger kapaciteten och efterfrågan ihop, förklarar Lars-Olav Sebbas. Finns det inte kapacitet, så finns det inte heller efterfrågan — och vice versa. På 1800-talet ansåg man att det bara behövdes en byggnadsingenjör i landet som kunde sköta de statliga arbetena!

Den här tankegången kan man också se som en viss strategisk linje bakom Finnmaps utveckling. Den löper från två smalare segment, byggnadskonstruktion och kommunalteknisk planering, till dagens konsultbyrå med en verksamhet som sträcker sig över byggnads; konstruktions- och samhällsplanering samt «kartläggning. Finnmap i dagens form är resultatet av en fusion av ingenjörsbyrån Kaista & Sebbas och det gamla Finnmap, tidigare Oy Kunnallistekniikka Ab. Kaista & Sebbas övertog redan 1979 majoriteten i Finnmap, men bolagen slogs samman under samma namn först 1984.

Kartorna är inte störst

Kartläggningsverksamheten, som företagsnamnet pekar mot, är dock inte den tyngsta biten av verksamheten, även om den kanske är den synligaste för den stora allmänheten. — Kartläggningen svarar för ca 30 procent av faktureringen, medan byggnadskonstruktionsarbetet, där vi fortfarande använder namnet Kaista & Sebbas står för ca 55 procent och samhällsplanering för omkring 15, förklarar LarsOlav Sebbas. Finnmap/Kunnallistekniikka började år 1951 med som namnet säger kommunalteknisk planering, men kom snabbt in på kartläggning eftersom grundaren, Kalevi Eranti, var lantmäteringenjör. Det är ju rätt typiskt för konsultbranschen att man får uppdrag som omvärlden tror att man går iland med.

Kartläggning är dock en verksamhet som den offentliga sektorn — 16 statliga verk plus kommunerna — allt mer tagit över, och detta tillsammans med det faktum att kartläggning i Finland är ett säsongarbete som görs på somrarna förde ut bolaget på exportmarknaderna i Afrika och arabstaterna.

Kaista & Sebbas startade för sin del år 1959 som Pentti Kaista & Co Oy som ingenjörsbyrå inom byggnadskonstruktion och höll sig inom denna sektor tills företagsköpen i slutet av 70-talet, även om bolags === ——— — 6

Konsultbranschen, och där speciellt de konsulterande ingenjörsbyråerna som är den största sektorn i branschen, visar tecken på mognad. Branschens fakturering har inte vuxit särskilt starkt under de senaste åren, och nyheter om företagsköp har duggat tätt.

Ett företag som hållit farten uppe är Finnmap Oy, som idag är det tredje största i branschen mätt enligt både fakturering, personalstyrka och export. Finnmaps VD Lars-Olav Sebbas — också ny ordförande för TFiF — hör inte till dem som tycker att Finland är färdigt och framtidsutsikterna därmed gråa. — Nu börjar folk kräva högre nivå på tekniska lösningar. Tidigare har det inte funnits ledig kapacitet, och man har därför fått nöja sig med dålig lösningar.

formen av skatteskäl varierade. Verksamheten sträcker sig över hela byggnadsbranschens skala från bostadshus till tunga industrianläggningar och samhällets infrastruktur, från projektering till administrering och koordinering av projekten. — Vi konstruerar byggnader av alla slag, stort och smått, men kanske med en viss specialisering på element och spännbetongteknik, förklarar VD Sebbas.

Exportsamarbete ledde till köp

Också Kaista & Sebbas sökte sig ut på exportmarknaderna, och började där samarbeta med Finnmap. När Finnmaps grundare och ägare Kalevi Eranti ville sälja sitt företag var det därför naturligt att aktierna erbjöds samarbetspartnern, som nappade på anbudet.

På exportmarknaderna erbjuder Finnmap inte bara byggnads- och kartläggningstjänster, utan också service inom sektorn emellan, samhällsplanering. — Vår kapacitet sträcker sig från regionplaner ända ner till stadsplaner inklusive kommunal teknisk planering, säger Lars-Olav Sebbas, och tar som exempel det 90-tal städer i Libyen och Saudi-Arabien som Finnmap planerar. Den här verksamheten är helt utlandsinriktad, eftersom planeringen i Finland sköts av samhället. På så sätt är planeringen visserligen under demokratisk kontroll, men jag anser att vi fått betala ett högt pris i form av trög utveckling. Konsulter som ofta löser likartade problem får en bättre teknik att hantera dem.

Trenden inom konsultbranschen har under de senaste åren varit att växa genom företagsköp, och Finnmap har också utöver köpet av det ursprungliga Finnmap följ den linjen. I Sverige har man köpt Byggkonsult Karle Ab och i Finland Mittamiehet Oy och Monikartta Oy som sysslar med utstakning och mätning på byggnadsplatser respektive kartläggning och mätning. Det senaste nyförvärvet är ingenjörsbyrån Duocon Oy, som arbetar med processteknik, automation och elplanering. Lars-Olav Sebbas förklarar bolagets breda register med den internationella verksamhetens krav.

— Svårigheterna med att klara internationella projekt ligger i att kunna hitta de kanske 20 nyckelpersoner som behövs för ett projekt. Genom att vi har ett brett register kan vi täcka de delområden som behövs och ta fram nyckelpersonerna.

Internationellt sett stor byrå

Sebbas tillämpar också tankegången om att kapacitet ger efter frågan som förklaring för företagets exportframgång. — Internationellt sett är vi en stor byrå, och i branschen tenderar uppdragen att söka sig till dem som har kapacitet att klara av dem, Dessutom har Finland ett gott namn utomlands. Som ett relativt färskt industriland har vi också fördelen att nyligen ha gått igenom de utvecklingsfaser som klienterna nu står inför.

Relationen mellan hemmamarknaden och utlandsverksamheten hos Finnmap är ca 60/40 i faktureringen och 70/30 sett enligt personalen. Utlandsverksamheten, som stöds av kontor i Libyen, Oman och Saudi-Arabien syns alltså i proportion mer i bruttoomsättningen, och bolaget ligger som klar trea i exportfaktureringen efter Jaakko Pöyry Oy och Ekono. Ordningsföljden är densamma då man ser till total fak turering och personalstyrkan. Finnmaps tillväxt har dock varit snabb under en tid då branschens totaltillväxt inte varit det. I fjol steg faktureringen för moderbolaget till ca 82 Mmk jämfört med 61,2 Mmk år 1983. Koncernens fakturering var i fjol ca 92 Mmk, och i år räknar VD Lars-Olav Sebbas med att faktureringen klart övergår 100 Mmk. — Lönsamheten påverkas givetvis av att den snabba tillväxten slukar mycket, men resultatet var hyggligt. Finnmap ägs 50/50 av Sebbas och styrelseordföranden Pentti Kaista med familjer.

Tillväxten har också varit stark på personalsidan, och styrkan har under 80-talet ökat med ca 50 per år till dagens ca 500. Fyra femtedelar av de anställda har utbildning fråm studentexamen uppåt, drygt 120 av dem på högskolenivå. Enligt LarsOlav Sebbas skolar man mycket långt personalen själv. — De flesta börjar redan under studietiden hos oss, och kan därmed redan i studierna inrikta sig på det som är gångbart i yrkeslivet. Projekten är så varierande att vi får fram personal med bred erfarenhet, även om vi i viss mån fått lov att rekrytera specialister utomlands.

Fram för bättre teknis lösningar : Lars-Olav Sebbas hör inte till dem som

Finnmaps VD Lars-Olav Sebbas är också ny ordförande för Tekniska Föreningen i Finland.

Finnmaps kunnande i samhällsplanering har gett bolaget kontrakt i bl a Libyen. På hemma: marknaden är däremot planeringen helt i samhällets händer.

anser att Finland börjar vara färdigt och att utsikterna därmed börjar försämras för branschen. Enligt hans uppfattning finns det nu behov — och kapacitet — för bättre planering. — Personligen tror jag att tekniken kommer i ropet igen genom att folk börjar kräva en bättre nivå på tekniska lösningar för boende, miljö och samhällstjänster. Det är onödigt och ett slöseri med resurser att mänskor skall vantrivas i dåligt planerade förorter eller sitta fast i trafiken på väg till jobbet när man kan råda bot på problemen med bättre planering och lösningar.

— Mycket av bristerna beror på missförstånd och bristande diskussion, hävdar Sebbas. Man ser frågeställningarna och problemen i ett alltför smalt perspektiv, eftersom ingen kan presentera en ”detaljerad helhet". Ingenjörerna måste gå ut och tala med folk om vilka lösningar de vill ha, men eftersom det är fråga om komplicerade orsakssammanhang måste det göras professionellt.

Sebbas skyller dock inte enbart på bristande kommunikation, utan hänvisar också till den brist på planeringskapacitet som funnits. — Eftersom det inte funnits ledig kapacitet har man fått nöja sig med dåliga tekniska utredningar som bas för beslutsfattandet både inom den offentliga sektorn och näringslivet, säger han. Politikerna har fått fatta beslut på känslobas i brist på fakta, och industrin har inte trott på kalkylerna eftersom de varit så dåliga. Det har betytt att goda investeringar blivit ogjorda, framförallt sådana som kunnat ge avkastning på lång sikt. Nu då konkurrensen hårdnat måste kalkylerna vara exaktare och marginalerna hålla.

Statliga käppar i hjule — Det finns alltså mycket att göra för teknikern här hemma och ännu mera utomlands, så jag ser ingen anledning att se negativt på utvecklingen för branschen, understryker Sebbas. Ett tråkigt drag är emellertid den diskontinuitet i utvecklingen som staten kan förosaka genom att t ex praktiskt taget slå på ett investeringsstopp för någon bransch eller något område. Detta ställer till stora svårigheter för oss, eftersom det är besvärligt att omplacera stora planeringsgrupper på ett meningsfullt sätt i andra projekt.

En annan statlig aktivitet som Sebbas ställer sig kritisk till är den konkurrens om konsultuppdragen som kommer från statliga eller statsstödda institutioner — både inhemska och utländska. — Det är oerhört frustrerande att t ex konkurrera om ett kartläggningsprojekt med franska statens lantmäteristyrelse, när man vet att den inte på långa nejder behöver få täckning för sina kostnader och därför kan gå ut med 50 procent lägre priser!