Kärvare arbetsmarknad inom finansbranschen

Finansbranschen är inte längre bara glans och tjocka bonuskuvert. Men det betyder inte att den håller på att gå under.

Ett av fondförvaltningsbolagen i Helsingfors sökte under våren efter nya förvaltare. Bolaget överöstes av ansökningar och många av dem var från finländare vars föregående arbetsgivare fanns i London, Zürich eller Genève. Det säger något om stämningarna på arbetsmarknaden inom finansbranschen.

”Antalet högkvalificerade jobb inom branschen har minskat drastiskt under det senaste året”, säger en person på bolaget som rekryterade förvaltare.

”Ingen tutar ut att den har blivit av med sitt jobb. Men jag kan nämna flera av mina studievänner som sökt sig bort från finanssektorn under det senaste året, antingen på grund av att det inte finns lämpliga jobb eller för att branschen inte längre är den tillväxtbransch den en gång var”, tillägger han.

Också Daniel Pasternack, grundare till Eufex Bank, säger att många arbetsplatser har försvunnit från marknaden. Även om de stora bankerna fortfarande är förhållandevis lönsamma – dock inte lika lönsamma som före finanskrisen – tampas många mindre banker och fondbolag med lönsamhetsproblem. Finansbranschens centralförbund ser ökad utländsk konkurrens som en orsak. Pasternack spårar orsakerna till det svaga marknads­läget.

”Speciellt under den här våren har det skett en del omstruktureringar i branschen och visst har bolagen också skurit ned bland personalen”, säger Daniel Pasternack.

Ingen självbevarelsedrift

Peter Ramsay, vd på bankirfirman FIM sedan åtta månader tillbaka, håller med om att marknadsläget är utmanade. Men enligt honom har man på FIM inte varit tvungen att aktivt minska antalet anställda.

”Det har förekommit naturlig rotation och vissa personer har sökt sig bort, men det är mycket marginellt”, säger han.

Finansbranschen fick på allvar luft under vingarna under 80-talet, i takt med att finansmarknaden avreglerades och automatiserades. Internationellt sett har branschen vuxit snabbt, med bara några få magra år vid millennieskiftet då teknologibubblan sprack.

Enligt Ramsay ledde avregleringen till att det togs överstora risker.

”Man överskattade bankernas självbevarelsedrift, vilket ledde till allt för högt risk­tagande och det här utmynnade sedan i finanskrisen.”

Peter Ramsay påpekar också att branschen har genomgått – och fortfarande genomgår – en strukturomvandling på flera plan där bland annat förmedlingen av aktier inte längre sker vid mäklardesken utan över nätet, vilket innebär att finansbolagen inte kan kamma in lika mycket i transaktionskostnader som tidigare.

Mindre vinstkaka

Finanskrisen som fick sin början hösten 2008 var startskottet på en ny räcka magra år som inte verkar ta slut på länge.

Det har blivit allt svårare att göra vinst i finansbranschen. Reglering har sett till att aktörerna inte har samma möjligheter till skuldfinansiering som tidigare. Det har blivit svårare att sälja högriskprodukter som har haft en hög lönsamhet. Och aktiemarknadens utveckling under de senaste åren har inte heller imponerat.

Samtidigt måste aktörerna i branschen dras med höga fasta kostnader, huvudsakligen för IT-system och löner.

Fortfarande pop bland studenter

Men bland ekonomistuderande hör finansiell ekonomi fortfarande till de populäraste huvudämnena. På Hanken väljer upp till en fjärdedel av de studerande finansiell ekonomi som huvudämne. Tillsammans med marknadsföring är det högskolans populäraste huvudämne.

”Intresset för finansiell ekonomi som huvudämne har inte påverkats av finanskrisen. Under de senaste åren har intresset till och med ökat något”, berättar Timo Korkeamäki, professor i finansiell ekonomi på Hanken.

Han tror att det beror dels på att nedgången i branschen i Finland inte har varit lika stark som till exempel i London, och på att det fortfarande finns efterfrågan på folk med finansiell expertis på andra håll i näringslivet.

Bland toppstudenterna hör bankerna i London fortfarande till de attraktivaste arbetsgivarna. Men Korkeamäki tycker sig också kunna skönja en viss trend att många av toppjobben inom branschen flyttas till Schweiz och Hong Kong.

Enligt Korkeamäki är det inget problem för de bästa studerandena att hitta jobb. De åker till London och Schweiz i samma grad som förut, om inte till och med i större utsträckning än tidigare.

Ökad konkurrens

Även om finansbolagen just nu inte nödvändigtvis är så attraktiva arbetsplatser som de en gång varit finns det ett klart behov av personer med utbildning inom finansiering och investering.

”Det finns hur mycket jobb som helst för duktiga ’fin&invare’ (personer som studerat finansiering och investering) i mindre bolag. Många av de här bolagen har aldrig ens frågat sig vad deras avkastning på eget kapital är. På den nivån skulle det finnas hur mycket helst att göra”, säger en person inom finansbranschen som Forum talat med.

Under våren har vi sett Occupy Wall Street-fenomen lite här och där. Goldman Sachs, den inom finansbranschen topprankade investeringsbanken, har blivit ett skällsord och många talar om marknadsekonomins död. Men Timo Korkeamäki, Daniel Pasternack och Peter Ramsay tror på att finansbranschen kommer att återhämta sig.

”Jag har svårt att se ett samhälle utan banker och finansieringsverksamhet. Vissa människor har överloppspengar som de vill investera och det finns alltid företag som behöver finansiering. Någon måste förmedla de här transaktionerna”, säger Pasternack.

Timo Korkeamäki ser inte heller svackan i branschen som bevis på något paradigmskifte.

”Finanskriser efterföljs alltid av striktare reglering, men för aktörerna i branscherna innebär det inte bara hot utan också möjligheter att hitta strategiska sätt att klara sig i konkurrensen.”

Under våren har bland annat Outokumpu, Huhtamäki och Citycon sökt finansiering direkt från marknaden genom att emittera företagsobligationer (corporate bonds). Ramsay tror att den här trenden fortsätter.

”Det finns klara tecken på att en marknad för företagsobligationer kommer att uppstå i Europa och bland annat här finns det intressanta möjligheter.”

Men han tillägger att det gäller att ha tåla­mod. Överlag kommer anpassningsfasen till ett normalare läge att ta tid. Men Peter Ramsay tycker fortsättningsvis att det roligt att jobba i branschen.

”Men en viss äventyrslystnad krävs det ju nog för tillfället.”

Lena Barner-Rasmussen, text