Kärvt men ingen kris för åländsk sjöfart

Taggar: Personer: Justus Harberg Orter: Åland Teman: sjöfart

FORUM 4 - 7 13

Hela 15 enheter inom den åländska handelsflottan låg i mitten av januari upplagda.

Räknat i bruttoregisterton innebär det 205 462 av Ålands totala flotta om 626 490 bruttoregisterton. Inemot en tredjedel av tonnaget är ur spel.

Skall detta tolkas som en allvarlig kris?

Frågan går till talesmannen för ålandsredarna, verkställande direktören för Ålands redarförening Justus Harberg.

= — I fjol vid samma tid hade vi bara 6 enheter om 4 800 bruttoton upplagda, svarar Harberg. Sett i kalla siffror är läget i år onekligen ganska dystert. Och vad värre är, några direkta tecken till ljusning för sjöfartens del skymtar inte vid horisonten — åtminstone inte inom den allra närmaste framtiden.

— Men låt oss granska listan över upplagda fartyg, tillägger han (se tabellen i rutan).

Justus Harberg:

Kärvt men ingen kris för åländsk sjöfart

FR

Upplagt åländskt tonnage

Fortuna torrlastfartyg 450 brt Frigard torrlastfartyg 499 > Havny torrlastfartyg 498 ,, Helny torrlastfartyg 498 ,, Agneta torrlastfartyg 2675 ,, Margareta torrlastfartyg 2605 ,, Lancing tankfartyg 12303 ,, Sanny tankfartyg 25998 ,, Bonny tankfartyg 51486 ,, Hugo tankfartyg 52121 ,, Fanny tankfartyg 52 370 ,, Alandia passagerarfartyg 476 ,,

Roslagen passagerarfartyg 1613 ,, Rospiggen passagerarfartyg 658 ;, Viking 2 passagerarfartyg 1218 ,,

Vänd!

VD i Ålands redarförening Justus Harberg, till höger, tillsammans med redarföreningens ordförande Sven-Erik Johansson.

14

FORUM 4 - 76

VY v — Passagerarfartygen Alandia, Roslagen, Rospiggen och Viking 2 är säsongfartyg för vilka uppläggningen är helt naturlig.

— Fortuna och Prigard är inte byggda för att klara en hård isvinter och Havny och Helny är inte helt moderna.

— Tankfartygen Hugo och Fanny är inköpta sas på ”spekulation”. Man köper när utbudet är lämpligt och sätter in dem när bättre tider stundar.

— Kvar blir då fem enheter som lagts upp direkt på grund av dåliga tider och bristande sysselsättning. Dessa är torrlastfartygen Agneta och Margareta som nyss kommit till Mariehamn samt de tre tankfartygen Lancing, Sanny och Bonny.

— Svårare kriser än så har den åländska sjöfartsnäringen ridit ut. 1958 var det verkliga bottenåret då inte mindre än 58,8 procent av redarföreningens medlemstonnage var upplagt och bara ca 75 000 dwt i trafik.

Pressat läge på världsmarknaden

Tankerstrafiken i stiltje « Torrlastmarknaden la hamn, då det dyker upp ett annat moln på himmeln: de svenska tullmyndigheternas förslag om att slopa den skattefria försäljningen ombord på passagerarfartygen.

— Den skattefria försäljningen har idag en såpass stor betydelse för rederierna att en förändring härvidlag med ens skulle förändra hela konkurrenssituationen. Den skulle inte bara drabba passagerartrafiken, utan också godstransporterna och den sk nyexporten till Sverige och de övriga nordiska länderna, säger Harberg. Det är ju i allmänhet högvärdigt gods som transporteras i långtradare med passagerarfärjorna.

— Man får verkligen hoppas att förslaget blir ett ensidigt svenskt initiativ och att de finländska myndigheterna intar en mera realistisk och rederivänlig hållning.

— Redan nu finns ett tryck från länder som seglar under bekvämlighetsflagg också på passagerarsidan. Vi vet att bla grekiska redare varit ute och undersökt

Allt sedan oljekrisen satte in för något över två år sedan har läget på världsmarknaden varit pressat. Speciellt gäller detta tankfrakterna, där läget för de överstora tankfartygen varit rent ut sagt katastrofalt. Till all lycka har tonnage av den största klassen inte anskaffats till den åländska handelsflottan.

— Nu förefaller det som om också torrlastsektorn skulle vara på väg ner i en vågdal.

Passagerartrafiken hårt i klä — Inom passagerartrafiken har bilden under de senaste åren ändrats drastiskt. Kostnadstrycket är oerhört besvärligt, det blir knappast någonting över till att täcka amorteringar, räntor och avskrivningar. Vi har under .de senaste dagarna fått se, hur vissa linjer dragits in och ett passagerarfartyg sålts. — Nyligen lyckades vi avvärja hotet om att införa en passageraravgift i Marie SE marknaden om det finns utrymme för tex dagskryssningar mellan Finland och Sverige.

Sverige lockar med bättre förmåne — Ett annat speciellt problem är personalfrågorna ombord. Allt sedan kriget har vi haft en stark konkurrent om vårt fartygsbefäl i vårt västra grannland. Trots stora ansträngningar är vi ännu inte i stånd att totalt sett erbjuda lika goda förmåner som de svenska rederierna. Ungefär 400 ålänningar — de flesta i befälsställning — beräknas nu ha anställning i Sverige. Detta av ca 2700 befattningar totalt på åländska fartyg. — Skall våra rederier kunna bekosta samma förmåner som de svenska borde vi på något sätt kunna finansiera anskaffning av mera lönsamt tonnage i rask takt, betonar Harberg.

GE rederiets chef, sjöfartsrådet Edgar Erikson flankeras av de två sydkoreaner som var på Åland och gjorde upp om den åländska fartygsbeställningen. Det är första gången som ett åländskt rederi beställt nybyggen utom Europa. I bakgrunden ses ett porträtt av framlidne sjöfartsrådet Gustaf Erikson. Han med i tiden världens största segelfartygsflotta.

FORUM 4 : 7 1 e Fri försäljning på färjorna » Nyanskaffningar från Kore Ålandsflottan moderniserar

Trots det kärva föret har rederinäringen på Åland ändå lyckats modernisera flottan en hel del. I fjol anskaffades 12 nya enheter medan 6 avyttrades. Det innebar ett tillskott om sex enheter om sammanlagt 105 851 ton.

Av tonnaget är 85,1 procent yngre än 20 år medan motsvarande siffra för 1974 var 78,6 procent. Medelåldern per bruttoregisterton var vid årsskiftet 10,4 år. Ett remarkabelt nybyggnadskontrakt undertecknades den sista januari i år mellan Rederiaktiebolaget Gustaf Erikson och ett sydkoreanskt varv. Ordern gällde två 14200 dwt skogsproduktfartyg. Fartygen är i första hand avsedda för transport av skogsprodukter men kan också användas som ”multipurpose” fartyg, dvs frakta containers, malm, spannmål etc.

För detta ändamål har tanktaken i lastrummen förstärkts för både grabb lossning och containerhantering och dessutom har mellandäcken konstruerats löstagbara för att erhålla en större lastdödvikt vid tunga enhetslaster. Fartygen levereras i augusti 1977 respektive januari 1978.

Hur länge står vi ut — För många rederier är säkert frågan om längden av den ekonomiska vågdalen vi befinner oss i av livsviktig betydelse, avslutar Harberg. Inte minst gäller detta de åländska fartygen, varav ungefär hälften är sysselsatta i trafik mellan främmande länder. Det fordras stora reserver för att hålla fartyg i drift om intäkterna understiger eller knappt täcker driftskostnaderna. Också upplagda fartyg medför kostnader. - &

Justus Harberg, 51, har skaffat sin sjömansutbildning den ”långa vägen”. Som 13 åring gick han till sjöss år 1939. Efter att ha avlagt sjökaptensexamen vid Ålands sjöfartsläroverk seglade han befäl i 8 år. Efter förberedande självstudier inskrevs han 1958 i Svenska handelshögskolan och avlade två år senare diplomekonomexamen. Från den 1 oktober 1967 har han verkat som ombudsman för Ålands redarförening.

Vänd Ålandstonnaget 1975

Sammandrag av förändringar

Anskaffade 12 st + 86 901 bri + 151 370 dwt Avyttrade 6 st — 29619 brt — 45519 dwt + 6 st + 57 282 brt + 105851 dwt

Tonnagets fördelning på olika fartygstyper

Tankfartyg 16 st 482 822 brt TA 2/0 870 983 dwt Kylfartyg 15 st 16476 brt 2,6 “/o 23531 dwt Övriga lastfartyg 31 st 77 117 brt 12,3 Yo 117 755 dwt lastfartyg totalt 62 st 576 415 brt 92,0 Yo 1012 269 dwt Bilfärjor och passagerarfartyg 14 st 50 075 brt 8,0 2/0 11 631 dwt 76 st 626 490 brt — 100,0 9/0 1023 900 dwt Samtliga medlemsfartyg är motordrivna. Åldersfördelning av tonnaget under — 5 år 1 st 100 523 brt 16,1 2/0 5&—- 9år 26 st 258 918 bri 41,3 /o 10 — 14 år 15 st 98 547 brt 15,7 2/0 15 — 19 år 11 st 75114 brt 12,0 2/0 20 — 24 år 7 st 54 097 brt 8,6 /o 25 — 29 år 3 st 32 804 brt 5,2 2/0 30 — 35 år 2 st 6011 brt 1,0 2/0 36 — 40 år 1 st 476 brt 0,1 /o 76 st 626 490 bri 100,0 2/ 16

FORUM 4 - 76

Vikinglinjen körde över två miljone — Vikinglinjen befordrade 1975 2221 000 passagerare 305 000 personbilar, 7100 bussar och 61 500 långtradare. Jämfört med 1974 var det ökning på ca 15 2/0 på passagerarsidan, 8 ?/o på personbilssidan och status quo på långtradarsektorn, berättar K-G Eriksson.

we — Vikinglinjen har i dagarna tagit i bruk ett databokningssystem som är mycket långt utvecklat jämfört med vad som finns inom resevärlden i Finland idag. Det är fråga om ett on-line system med huvuddatorn i Stockholm och bokningar görs på drygt 40 terminaler på Vikinglinjens kontor i Helsingfors, Tammerfors, Nådendal, Åbo, Mariehamn, Stockholm, Kapellskär, Västerås och Uppsala.

Det nya bokningssystemet som kallas Vikres kan förutom normala båtfaciliteter som bilplats, hyttplats, matsalsplats även boka faciliteter i land som hotellrum, semesterstugor och paketarrangemang.

Vikinglinjen har idag en flotta på 10 bil- och passagerarfartyg som trafikerar linjerna — Nådendal -Mariehamn—Kapellskär, Åbo—Mariehamn—Stockholm och Helsingfors—Stockholm.

Prinsessan — Baronessan ett riktigt folkrederi

Hur nyskapas ett rederi? Man kan t ex göra såhär: en väderbiten sjökapten — Bror Hu sell — och en sjöfarande bonde Thorbjörn Jansson (tre gånger runt Kap Horn) — placeras vid samma bord. Snart nog är samtalet inne på sjöfart, rederinäring och passagerartransporter.

En handskakning och beslutet är fattat. Ungefär så gick det till när Ålandslinjen grundades 1971.

Den första båten — Prinsessan — plockades fram. Nu var det bara pengarna som fattades. Men Bror Husell och Thorbjörn Jansson hade faktiskt inte särskilt svårt att tända sina landsmän. På mindre än två veckor hade man fått ihop de pengar som behövdes. Inte mindre än 1720 ville bli aktieägare i det nya rederiet, mao ett riktigt folkrederi.

Lite senare gick man ut med en nyemission på 3 miljoner mark. Entusiasmen var stor, aktietäckningen gick över förväntan och hela 6,6 miljoner skrapades ihop.

Det var dags att anskaffa den andra båten till rederiet. Det blev Baronessan. Efter diverse turer med bla den stora ”Freeport”, som 1973 sattes in på Helsingfors—Stockholm rutten och chartrandet av ”Drottningen” har rederiet nu kvar sina två ursprungliga båtar.

— Vi är ett litet rederi om man ser till antalet fartyg, men stora om man räknar antalet passagerare. I fjol reste ca 700 000 mänskor med oss till och från Åland, berättar verkställande direktör Gunnar Lundberg.

— Vår satsning ligger i dagturer, kryssningar och paketresor. Prinsessan är byggd 1957 i Helsingör och tar 1000 passagerare. Bäddplatsernas antal är 420. Baronessan åter är byggd 1961 i Aalborg och tar 997 passagerare. Bäddarnas antal är 220.

Kongresshotelle uy» Ålands konferenshotell, Arkipelag, kommer i vår och sommar att vara flitigt utnyttjat, berättar - hotellchefen Håkan Lindberg.

De större evenemangen inleds med en europeisk viruskonferens i maj. Till denna väntas en sådan celebritet som nobelpristagaren David Baltimore.

I juni hissar Internationella Kap Hornklubben flaggan utanför hotellet. Minst 800 personer garvat hårtvädersfolk väntas ställa upp.

Under säsongen kommer en massa firmor att utnyttja utrymmena för skolningstillfälten. Anmälda redan nu är bl a Volkswagen, Oy Ford Ab och Rank Xerox.

Arkipelag står väl rustat att ta emot gästerna. Konferenslokaler: Kaptenssalen kan hysa 150 personer, Styrmansrummet, Båtsmansrummet och Matrosrummet rymmer alla tre 30 personer och Jungmansrummet kan ta emot 18 personer.

Dansrestaurangen har plats för 210, VIK-IN restaurangen 210 platser och nattklubben 270 platser.

Två bastur i anslutning till inomhuspoolen — utomhus finns en 16 meters pool och en mindre för barn — sörjer för skön avkoppling. Vidare motionsrum, bordtennis och Casino.

Långtradarterminalen i Marieham = I & | dä 4

Transmar är det ledande transportföretaget på Åland — till stor del tack vare bilfärjetrafikens utveckling. Företaget har daglig kontakt med bla Åbo och Helsingfors. En gång per dag avgår från Mariehamn ett långtradarset med potatischips. Bilden visar företagets terminal i Mariehamn.