Kasinospelet skördar offer
av Janne Salonen Forum 1992-02, sida 18, 20.02.1992
Nokia går in i E-rörelse okias köp av Metra-koncer nen tillhöriga konsument elektroniktillverkaren Finlux mot betalning av egna aktier är en affär med vidsträckta strategiska konsekvenser.
Den omedelbara konsekvensen är att Nokia, vars ägande tidigare har varit delat mellan KOP- och FBF-sfärerna, nu övergår till enbart FBF-sfären, och då är det specifikt Ehrnrooth-intressena som stärks eftersom Metra är ett bolag med starka Ehrnrooth-intressen, och eftersom ett annat Ehrnrooth-bolag, Kymmene, från tidigare är en av de största ägarna i Nokia.
Avsikten är att stärka ägarkontrollen över Nokia: avsaknaden av denna anses ha varit en starkt bidragande orsak till Nokias problem. Genom att bergsrådet Casimir Ehrnrooth på Nokias bolagsstämma i vår väntas bli vald till ny styrelseordförande för koncernen, kan man vänta sig att kontrollen till denna del kommer att skär Text: Janne Salone pas betydligt, och att det blir ägarna och inte den operativa ledningen som bestämmer över den strategiska utvecklingen. Man kan kanske också vänta sig flera samordningar mellan Metra och Nokia.
Det är att märka att Ehrnrooths ägarroll kan utövas eftersom detta stöds av mera tillbakadragna instutionella ägare, av typ försäkringsbolag och stiftelser, vilka ej själva önskar blanda sig i bolagens ledning, utan närmast föredrar att spela en passiv placerarroll — men samtidigt gärna ser att det finns någon annan som är intresserad av att göra detta, och samtidigt har kompetensen därtill.
En konsekvens för Nokias del är att koncernens konsumentelektronikdivision stärks, vilket gör att denna division, som har varit ett problembarn för koncernen, blir ett mera attraktivt objekt för uppköp eller samarbete från någon utländsk jättekoncerns sida. Det ligger även i Nokias intresse att helt eller delvis avstå från konsu mentelektroniken, eftersom Nokia knappast har de erfoderiiga krafterna att på egen hand jämbördigt kunna konkurrera med de japanska, koreanska och europeiska jättarna på området.
Därmed är det möjligt att Nokia med tiden omvandlas till ett holdingbolag, och en eller flera av de tidigare divisionerna ingår i koncernen som dotter- eller intressebolag där ägandet delas med någon utländsk partner.
Affären vittnar också om att den inflammerade stämning som tidigare rådde mellan banksfärerna nu har börjat lägga sig, och att man på båda hållen nu har börjat samarbeta i lugn och ro på ett sätt som gagnar båda sfärerna. Förmodligen är attityden till samarbete hos nye KOP-chefen Vuotilainen helt annan än den var hos företrädaren Jaakko Lassila. Även detta kan ha betydande följder inte minst för finansvärlden under de närmaste åren. eo
Kasinospelet skördar offe entti Kivinens avgång som cen tralpartiaffären Tukos chefdi rektör är endast ett exempel på de många efterräkningar till kasinospelet som har börjat förfalla till betalning. Tidigare har högkonjunkturens kasinospel och de förmögenheter som brändes därvid lett till bl.a. KOP-chefen Jaakko Lassilas avgång och till SCAB:s kollaps i Finlands Banks armar. Så Pentti Kivinen befinner sig i gott sällskap — och är knappast heller den siste att drabbas av kasinospelets förfallande efterräkningar.
Ingen har bestridit Kivinens skicklighet som operativ företagsledare, utan orsakerna till hans avgång finns i de misstag som begicks under kasinoboomens glada dagar.
Kasinospelets varv snurrade som snabbast just kring Tuko: börsoperatörer med sikte på snabba vinster började köpa in sig i de partiaffärer som är Tukos ägare, som det antogs med avsikt att få kontrollposter i centralpartiaffären. Leipurien Tukku var ett bolag kring vilket börsspekulationerna gick som hetast: bolagets huvud 18
Text: Janne Salone sakliga attraktion var att det var en stor aktieägare i Tuko, och till dem som samlade på sig Leipurien Tukkuaktier till nästan varje pris hörde
Hans Westerber framförallt Postbanken, eftersom denna bank precis då hade fått för sig att den också ville delta i börsspelet fortsättning på sid 23
Eero Isohann 2/1992 FORUN