Kina öppnar sina gränser

av Sigyn Alenius Forum 1981-04, sida 08-09, 04.03.1981

Taggar: Orter: Kina Teman: handel

Kina öppnar sina gränser

Kina öppnar sina gränser. Nya västerländska tankar blandas in i det kinesiska byggets fyra grundelement. De s k fyra moderniseringarna — lantbruket, industrin, försvaret och forskningen — som tillsammans ska göra Kina till en stormakt — står kvar på de röda plakaten. Men där står också att människan är fri att öka sin arbetsinsats oc gör hon det så får hon pengar. Ekonomi är viktigare i Kina i dag än ideologi, för att citera nya regeringschefen

Zhao Ziyang.

6 Kina vill fram och Kina vill upp. Makt är bl a ekonomi. Det har inte gått tillräckligt snabbt med socialismens beprövade medel. Därför tas nu också marknadsekonomiska element med som redskap. Systemet som det har fungerat har inte medfört den snabbare takt i utveckling och tillväxt, som är de nya ledarnas ambition. Därför reformerna och de nya tankarna.

En följd av dem är att vi västerlänningar är välkomna. Vi är inte främlingar i Kina i dag, men däremot gäster med en potential av nyttighet och idéer. Kina vill kort sagt gärna få kontakt med oss och mycket mera handel.

Kinesiska behöver vi inte kunna när vi kommer. Vägskyltarna är textade på begriplig engelska genom skogen av fernårsplanerad statshandel blandad med nya marknadsekonomiska element. Men vi skall komma själva. Landet i mitten heter Kina på kinesiska — att Peking med sina 10 miljoner, Kina med sin miljard människor ligger i centrum, det har varken den i dag så belackade kulturrevolutionen eller de fyra åren som har gått sedan Mao dog ändrat. Kina känner sitt värde och vet sin potential.

Trygghet i socialismen

Socialismen som ersatte det gamla feodalsystemet har gett den väldig nationen trygghet. Det finns mat. tak över huvudet och kläder — låt vara utan lyx. men tillräckligt. Meningen är inte heller att kasta socialismen över bord. Statens äganderätt är tvärtom det grundelement som dagens Kina med hela sin ekonomiska pragmatism står på.

Det som hände var, att systmet med sina låsta planer och sina fastsatta produktionsmängder visade sig för lite flexibelt. Växtimpulsen saknades. Vill man växa snabbt behövs mera än bara trygghet. Det behövs incitament till personlig insats och fantasi. Därför ser sig Kina i dag om efter element av dynamik och stimulans i västvärldens system som kan byggas in i det kinesiska. Men utan att välta grundstommen över ända. Tro inte att de nya ledarnas mål är en västerländsk kapitalism modell USA eller Västtyskland.

Målet är bara att komma fram snabbare och till den ändan ge den socialistiska ekonomin en överbyggnad. Den som har presterat det kvantum som planerna föreskriver får i dag frihet att jobba mera, och för egen räkning. Den som gör en extra insats får extralön. I lantbrukskollektivet kan den som vill, få 20 kvadratmeter för att odla dem själv. Till familjens ökade konsum-bruk eller till försäljning efter fritt val. I statsbutiken finns också en avdelning som sälje varor som prisbestäms av konkurrens och efterfrågan. De fria varorna är 10—30 procent dyrare än de statsreglerade. Det gäller både närbutiken där man köper Mao-overaller och kollektivet som säljer fria grönsaker.

Starten har gått bra, men de nya ledarna kör fram mycket försiktigt. Inte skynda så snabbt att alltsammans ramlar ihop. Hur ska vi undgå att den fria prisbildningen leder till inflation, frågade en ung studerande vid Shanghai universitet som läste historia och ekonomi.

Kapitalism bättre än socialism?

Hur kan man hindra löner att utvecklas okontrollerat? Tror du på kapitalism som ett bättre system än socialism, frågade han. Bara att fråga skulle ha varit otänkbart för några år sen. Ungdomar lär sig begärligt engelska i dag — per radiokurser och små handböcker, format Mao’s lilla röda som man inte har så mycket tid för just nu. Behovet att förstå är uppenbart. Också behovet att få kommentarer och kritik. Vår ekonomi funkar inte — alltsammans står och stampar i byråkratisk lera, sa en kvinnlig studerande i Kanton som läste politik. Ekonomiska olyckor talar de unga om.

Teknologi och know-how är högst på listan för önskeimport. Det är det som behövs för en snabbare utveckling. Pengarna att köpa för vill Kina helst skaffa själv. Lån har erbjudits från många håll — USA. Västtyskland. Japan.

— Lån skapar beroende sa en av föreläsarna på Shanghai-universitetet — det blev citerat i Folkets Dagblad, motsvarighet till Moskvas Pravda. Största exortpotentialen ligger i vår olja. sade regeringens minister för utrikeshandel Wang Dung i ett samtal om hans arbetsområde. I dag exporterar Kina inte

FORUM 4/8 — Här finns väldiga chanser för finländska exportörer och de bör utnyttjas, säger vår Pekingambassadör Pentti Suomela, som också anser att vi gör klokt i att skynda oss.

Vi behöver inte kunna kinesiska när vi satser på export till Kina. Åtminstone ungdomarna lär sig begärligt engelska idag genom radiokurser och handböcker.

mera än IQ miljoner ton om året (av en total utvinning på 100 miljoner ton). Olja finns i väldiga mängder, bla off-shore. men tekniska experter och erforderligt maskineri kostar också pengar tillfogade Wang Dung.

Att Kina månad efter månad trots edarnas försiktighet ökar i betydelse som avnämarland för väststaterna är emellertid ofrånkomligt.

— Här finns väldiga chanser också för Finland och de bör utnyttjas, säger Finlands Pekingambassadör Pentti Suomela.

— Vi gör klokt i att skynda oss, anser ambassadör Suomela. Svenskarna är ute med svensk grundlighet: marknadsundersökningar och utforskning av behov och önskemål. Danskarna gör kraftiga försäljningsframstötar bla på mässor och utställningar. Norrmännen har just

FORUM 4/8 avslutat ett know-how-avtal i oljeborrningsteknik med Peking. Oljan är ett av de områden där vi kan och bör hålla oss framme — flera oljeborrningsplattformer kommer att beställas. Vi kan och bör vara med. Hela transportsektorn är en stor marknad: lastbilar, fartyg, traktorer. också produktionsmaskiner är ett område där vi kan konkurrera. Pappersmaskiner t ex och skogshanteringsapparatur.

Kina har ett väldigt skogsplanteringsprogram i gång — bara 12 procent av landets yta är i dag skogsklädd, resten av skogarna har skövlats. Men 25 procent skall planteras före år -2000 och ännu mera efter sekelskiftet.

Handeln med Finland betecknade minister Wang Dung som mycket tillfredsställande. Allt har gått friktionsfritt och bra, säger han. Mest köper Kina papper — der har landet ett väldigt behov av — papper är bristvara och vi är glada över pappersaffärerna med Finland. Priserna har varit konkurrenskraftiga fast avståndet är långt. Däremot är massan dyrare i Finland än i Kanada och USA, tillfogade han.

Chefredaktören för Folkets Dagblad och för den officiella nyhetsbyrån Xinhua bekräftar båda: Folkets Dagblads 7 miljonersupplaga består i huvudsak av finländskt papper. Kvaliteten är bra och enligt uppgift kommer snart bladet med ny order.

Papper och sojabönor

Papper från Finland och sojabönor från Kina har varit den finländsk-kinesiska handelns grundmönster i åratal. Nu arbetas det på bägge sidor för att bredda varuutbudet. För den finländska exporten finns en väldig potential anser ambassadör Suomela — utöver maskiner och transportmaterial också konstfiber. konstgödningsämnen och tekniska specialapparater.

Kina erbjuder oss metaller — bla tenn och andra legeringsmetaller — vidare grönsaker, äpplen. burkfrukt, fotbollar. sängkläder och skjortor. Samhandeln Finland Kina är inte stor idag, men den kan växa om vi gör en mera aktiv insats. anser ambassadör Suomela. Under de första tio månaderna år 1980 har den omfattat bara omkring 200 miljoner mark i vardera riktningen. Kina är klart inställd på att öka sin samhandel -—utrikeshandeln som helhet har hittills varil ytterligt begränsad. i sin helhet inte ens så stor som Finlands.

Ambassadör Suomela rekommenderar en framstöt utmed fyra huvudlinjer. För det första: Mycket mera mässdeltagande. Det är visserligen dyrt att komma till mässor i Kina, men i det långa loppet lönar det sig, tror ambassadör Suomela. Kineserna är mässintresserade.

Kantonmässorna känner vi i Finland, men det finns åtskilliga andra. Kanton mässorna har fö den sista tiden fått mycket större betydelse för intresserade exportörer. Tidigare var det mest kinesiska exportvaror som ställdes ut i Kanton. Nu är dessa mässor i minst lika hög grad utlandets skådefönster i Kina. Importörerna finns med bland mässpubliken.

Pris- och kvalitetsmedvetna Kineserna är väl underrättade om både priser och kvaliteter. De är ett skickhgt affärsfolk och de vet en hel del om modern teknik. Att Kina utför många processer för hand som vi i väster gör maskinellt betyder inte att de inte känner tekniken. Det är fråga om pengar.

Nummer två i ambassadör Suomelas fyra-punktsprogram är marknadsundersökningar som bör vara grundliga, noggranna och göras helt ute på lokalplanet i provinserna. Att känna Peking är ingalunda nog. Kina är en värld — det är viktigt att äka ut till resten av landet. Kina har i samband med den ekonomiska förnyelsen indelats i flera ekonomiska zoner som har självbestämmanderätt. Det gäller att på ort och ställe göra sig bekant både med de lokala behoven. och med de nya regler som gäller för zonerna, med de mandat som har delegerats till provinsledningen. Decentralisering är ett ied i den nya ekonomiska politiken.

Som nummer tre nämner ambassadör Suomela fartyg. Hela transportsektorn är viktig. men fartygsområdet ger oss i Finland särskilda chanser. Kineserna vill som de flesta andra helst frakta på egn ölar. De är i färd med att bygga upp en handelsflotta. Kan vi inte älta oss in på fraktmarknaden — och det förefaller svårt — så kan vi däremot göra en raftinsats för att leverera de önskade kinesiska kölarna.

Slutligen har vi som nummer fyra området joint ventures, där det gäller för oss att ta reda på vilka områden det kan bli fråga om och hur samarbetet ska bedrivas. Kineserna har sina helt givna önskemål på den punkten.

Att utforska de kinesiska önskemålen, hela den kinesiska mentaliteten. är överhuvud ett område av stor betydelse, understryker ambassadör Suomela. Kineserna är skickliga och ofta ganska hårdkokta förhandlare. Finans är ett inbyggt sjätte sinne hos dem. Deras metod är som regel alt ställa vissa minimikrav vad angår kvalitet. Checka upp dem på ett brett internationellt varuutbud och sedan välja billigaste anbud.

Med sitt gåtfulla leende och sin aldrig svikande hövlighet och behärskning kan kineserna kanske för oss verka svåra att nå. OK — då gäller det att ta större steg till kontakt och närmande.

Sigyn Aleniu 9