Kina-samarbeteger marknader?

av Ragnhild Artimo Forum 1988-17, sida 08-09, 03.11.1988

Taggar: Personer: Bror Wahlroos Orter: Kina Teman: ekonomi

— Såna där kan vi tillverka i Finland också!

U-LAND I UTVECKLING:

Hinner Finland med Kina-tåget?

Kina är Finlands idag kanske mest lovande samarbetspartner anser kanslichef Bror Wanhlroos,

HIM, på goda grunder: Pacific

Rim-jätten skall ta steget från u-land till modern industristat och ekonomisk supermakt, och välkomnar kunskapsöverförin från länder ”utan belastning [Rat rubs 1 kn per capita skall fyrdubblas i Kina fram till år 2000, och efter år 2010 beräknas Kinas absoluta BNP vara den största i världen. För att nå det målet krävs kunskapssamarbete med längre hunna länder — behovet av framför allt tekniskt och industriellt kunnande är enormt — Det är uppenbart att Finland och Norden överhuvudtaget ligger väl till här genom politisk neutralitet och frånvaron av blocktillhörighet, säger kanslichef Bror Wanhlroos, handels- och industriministeriet, — Fortfarande förekommer i Kina negativa drag i landets inställning till USA, Japan och Sovjetunionen. Finland har dessutom positivt förtecken som ett av de första länder som erkände folkrepubliken Kina och som redan i början av 50-talet inledde normala handelsrelationer med landet.

Också Kina ”utan belastning”

Wahlroos framhåller att utgångsläget för finsk-kinesiska samarbetsprojekt är utomordentligt också på grund av att den kinesiska reformpolitiken är av relativt färskt datum, och dörrarna mot världen har varit öppna rätt kort tid: det betyder att Finland inte är handikappat gentemot andra, längre hunna samarbetsländer.

Wahlroos deklarerar sig vara befogat op imistisk beträffande samarbetsprognosen för Finland och Kina — Kina har två oerhörda fördelar järmört med Sovjetunionen. Planhushållningen hann aldrig avancera i Kina, kulturrevolutionen utgjorde redan i sig en tioårsparentes, och det inbyggda förändringsmotstånd som inns i Sovjetunionen belastar inte Kina — som inte har kadrar som för sin utkomst är beroende av upprätthållandet av ett massivt regleringssystem. Den andra och ännu vikigare faktorn är det hjärn- och kulturnätverk miljontals exilkineser i Asien och Amerika utgör. Merparten av dem är affärsmän av något slag och de är villiga och intresserade av att arbeta för Kina som ”utomkineser" — däremot finns inget motsvarande nätverk av exilryssar.

För Kina betyder dessa utomkineser ett nät av kanaler utåt som potentiellt kan aktiveras för handels- och tekniska förbindelser.

Multiplicera me en miljard!

Kineserna är Kinas resurs, också i Kina: med en befolkning på 1,18 miljarder idag motsvarande den sammanlagda befolkningen i USA, Sovjetunionen, Japan, EG och EFTA, är landet världens största enhetliga ekonomiska område. Enligt planerna

President Koivistos statsbesök i Kina I oktober tillsammans med utrikesministern, utrikeshandelsministern, och representanter för industrin var ägnat att främja det ekonomiska och industriella samarbetet mellan länderna. Åttio samarbetsprojekt har redan kommit igång.

Text: Ragnhild Artim skall befolkningsökningen i Kina stoppa vid 1,24 miljarder och sedan pressas nedåt. Den årliga ökningen de senaste åren har emellertid klart överskridit ”tillåtna” 5 miljoner.

— Kina är ännu idag ett u-land med en BNP per capita om ca 200 USD. Siffrorna varierar beroende på beräkningsgrunden. Enbart dollartalet är missvisande. Priserna är beräknade på ett sätt som inte täcker några som helst verkliga kostnader och bl a existerar praktiskt taget inga hyror — en avdelningschef på ett ministerium betaar för en lägenhet om 40 m? en månadshyra på ca 3,50 mk. En industriarbetare har en månadslön på 100 yuan — en ”jussi” är ca 1,20 mk, — industrilönen är alltså 120 mk, och en textilarbetare, läs sömmerska, år 80 yuan. En professorslön är 200 yuan.

— BNP skall fyrdubblas till 800 USD per capita per år 2000, vilket är helt realistiskt, säger Wahlroos. — Alla tillskott är enorma, i och med att nya fabriker inte är ersättare ör gamla, utan helt ny industriell kapacitet. Också handeln utvecklas starkt och kommer egentligen först nu in i statistiken — medan naturahushållningen inte funnits med. I absoluta tal är BNP-ökningen enligt planerna 600 USD per capita per år 2000. Multiplicera det med en miljard — befolkningen — och det blir 800 miljarder USD! Om då t ex 10 procent avdelas för impor — Kunskapsexport till och industriettt samarbete med Kina kan inte alltid bygga på den nyaste tekniken, framhåller kanslichef Bror Wahlroos. — Behovet av ”lagom"” teknik sammanhänger också med ekonomins helhetsbild och landets lönenivå — långt driven automalisering är inte lika självklart lönande som I Europa. Kanslichet Wahlroos, handels- och industriministeriet, besökte i september Kina med kommissionen för vetenskapligt, industriellt och tekniskt samarbete — vid detta andra samarbetsmöte evaluerades ländernas samerbete, och nya projekt och deras finansiering diskuterades.

S av högteknologiprodukter betyder det hitech-import för 60 mrd USD per år. Det innebär att Kina blir en av de största avnämarna för sådana produkter.

Flera simultana utvecklingsskede Även om Kina statistiskt är ett u-land finns det stora regionala utvecklingsdifferenser. Den starka utveckling som karakteriserar hela landet har olika utgångsläge och målsättningar inom olika områden

Kanslichef Wahlroos drar paralleller mellan de industriella utvecklingsepokerna i finlano under gångna årtionden och i Kina idag — Man kan indela den finska industriella utvecklingen i fyra moderna faser. 1955-65 grundades industri och målet var att få över folk från jordbruket till industrin med fokus på industrin som näringsgren. 1965-75 låg tyngdpunkten på utvecklandet av olika industribranscher, vilka indelades I ”goda" — t ex elektronik — och ”dåliga” — t ex pappersindustrin, med avseende på deras utvecklingsutsikter. 1975-85 stod företaget i fokus — man hade nått insikten att det var företagen, inte branscherna, som var ”goda” eller ”dåliga”. Just nu står individen i fokus för industripolitiken — med Fol, management, marknadsföring och industriell demokrati. Alltså: från näringsgren, till industribransch, till företag, till individ. I Kina är alla fyra samtidiga tyngdpunktsom råden i utvecklingen — med olika prioriteringar i olika regioner. Där finns jordbruksregioner där alla slag av industri uppmuntras, oavsett räntabilitet, ROI och så vidare — en parallell till sysselsättningspolitiken hos oss på 50- och S0-talet. Vidare finns där delvis industrialiserade områden som är helt branschcentrerade — t ex sidendistrikten. Inom längre industrialiserade ”högförädlingsområden” börjar man inse vikten av att få fram goda företag. Slutligen har Kina fyra, fem Special Economic Zones, SEZ — de speciella ekonomiska zonerna som nått längst och som också i sin industripoli1ik har den mest självständiga beslutsprocessen.

Wehlroos konstaterar, att ett av Kinas stora problem idag är den ojämna utbild FORUN, 17/198 ningsgraden. Officiell statistik ger vid handen att en och en halv miljon arbetar med forskning och utveckling, men utbildningsförhållandena varierar regionalt, och kulturrevolutionen med stängda universitet i tio år och de främsta forskarna i jordbruksarbete — ij bästa fall — betydde ett allvarligt avbrott i kunskapsutvecklingen. Den intensifierade satsningen på utveckling förutsätter effektiverad utbildning — men också en ändrad lönestruktur, som stöder dessa strävanden.

Alla slag av kunnande

U-landet Kina med sina miljardmarknader behöver inte bara alla stag av varor och förnödenheter, utan också — och ännu mera — alla slag av kunnande för att sy igen gapet till dagens teknomakter.

För att jämna vägen för denna kunskapsimport satsar nationen bl a på massiv undervisning i engelska — idag studerar fler kineser än hela USA:s befolkning engelska.

Finland är engagerat i runt 80 samarbetsprojekt med Kina.

— Skogskunnande är naturligtvis det mest självklara området, säger Wahlroos. — Kina står inför en massiv modernisering av pappers- och kartongmaskiner. Det betyder inte automatiskt att landet är en avstjälpningsplats för världens alla gamla pappersmaskiner — även om ”utdaterad” pappersteknik från industriländer tekniskt kunde lämpa sig för Kina, är maskinerna ofa för stora. Den kinesiska pappersindustrin är mycket småskalig och genomsnittsårsproduktionen för att kinesiskt pappersbruk 30 000 ton, och skall höjas till 100 000 inom några år — vilket också är lågt, i global skaa.

Kinas befolkning uppgår idag till 1,18 mrd (2) och ökar ännu med över 50 miljoner i året. Arealen är 9,5 miljoner km?. Huvudstaden Beijing (= Peking) har ca & miljo ner invånare. x

Kina är sedan 1980 medlem i Världsbanken och har fått stora utvecklingslån för bl a jordbruks; industri- och energiprojekt. Joint ventures (finns över 10 000) och annat teknologiskt samarbete gynnas med skattelättnader. Projekt som ger export, ersätter import och inkluderar högteknologi prioriteras.

x Problem att beakta: inflationen, arbetskraftens rätt låga produktivitet och — korruptionen (guanrxie). Och det faktum att Kina-projekt kräver tid och pengar.

Finlands export till Kina 1987 uppgick till 690 Mmk och importen från Kina till 450 Mmk. Senaste år fördubblades bl a värdet av cellulosa- och viskosfiberleveranserna. Färska projekt: Tampella levererar en kartongmaskin för 100 Mmk och Puolirmatka bygger ett hotell i Beijing för 200 Mmk. k

Läs läxan på förhand: färska och utförliga fakta om Kina ger Petri Karjalainens undersökning China-Business Climate & Joint Ventures som kan beställas från Utrikeshandelsförbundet. Finnair jämnar vägen för Beljing-resenärer med en finskspråkig handledning och ett ”ticklexikon” för t ex taxifärder.

Råvarufrågan är ett centralt problem för pappersindustrin. Skogar finns egentligen bara i norra Kina — därför blir det nödvändigt att | papperstillverkning utnyttja också andra råmaterial, t ex sockerrörsavfall. Däremot råder inte brist på energiråvara — ina har oerhörda kolreserver och även ola.

— Förutom de mest självklara finländska kunskapsområdena har vi specialkunnande som kan komma till användning i mera överraskande sammanhang. Ett exempel är Beijings dricksvattenförsörjning. dag kommer 50 procent av det från enorma reservoarer 70 km norr om Beijing. De fryser till för fyra månader varje vinter och betyder att vattenförsörjningen nästan hal fortsättning på sid T!

Valmet Pappersmaskiner Ab och den kinesiska pappersmaskinfabriken Xian slöt | oktober i Beijing avtal om samägande av fabriken i Xian från början av nästa år. För Valmet säkerställer detta samtöretag en stabil grund på den kinesiska marknaden — och på längre sikt i hela Fjärran Östern. Det finska finansieringsbolaget Finnfund är med som tredje part i företaget.

Kina är världens fjärde största pappersproducent. Dess årsproduktion är 10 miljoner ton. Landets papperskonsumtion växer snabbast i hela världen. Samföretaget Xian-Valmet Paper Machinery Works kommer att utvidga fabrikens nuvarande produktområde att omfatta också bredare och snabbare maskiner än förut. De nuvarande maskinernas bredd är 1,7—4 m, och hastighetsomrädet är 120— 300 m i minuten. I och med breddningen av

Valmet pappersmaskiner - made in Chin urvalet är det möjligt att utsträcka marknadsområdet också utanför Kina

Xian”Valmet är redan då verksamheten inleds den ledande tillverkaren av pappersmaskiner i Kina. Dess andel på det egna marknadssegmentet är cirka 40 Ys av marknaden i hela landet. Fabriken levererar årligen cirka tio kompletta ny pappersmaskiner. I fabrikens produkturval ingår också bl a massatorkar och maskiner och anläggningar för cellulosaindustrin.

Fabriken har startat sin verksamhet I den forna kejserliga huvudstaden Xian i början på 1960-talet. Mellersta Kina är det industriellt mest utvecklade området i landet. Fabriken har en god orderstock, som sträcker sig ända till slutet av 1989. Antalet anställda som övergår i det nya företagets tjänst är 1900. €