Kläm åt privat hälsovård!
av Henry Clay Ericsson Forum 2015-03, sida 23, 26.03.2015
Skicka dina kommentarer tilladressen: feedbackOforum. dam åt privat hälsovård!
HENRY CLAY ERICSSON Skär den privat vården guld med täljkniv? Skor den sig otillbörligt på personal som utbildats på samhällets bekostnad? Borde den klämmas åt med speciella licensavgifter? Se där några temataien färsk debatt mellan läkare, klienter och nationalekonomer på Forums affärsnätverk Linkedin. Den färgstarka diskussionen fördes denna gång på det engelska språket, med fläktar av brittiska och amerikanska tankegångar.
AFFÄRSNÄTVERKET
Tjänar privatläkare för mycket? En hyfsat erfa- f ren läkare tjänar enligt statistiken 7 237 euro i månaden, vilket knappast kan anses överdrivet. Det kanske finns en multipel på privatsidan, men den gick inte att utreda. Att jämföra priset på en privat behandling med en kommunal ger ingen bra ledtråd, på grund av subventionssystemet. Läkaren i vår debatt verkade dock mycket nöjd med sin kompensation. Den var hög nog för att ha lockat honom tillbaka från Sverige. Och hög nog för att förhindra återutvandring till Norge.
Plockar privatläkare russinen ur kakan? Läkaren i vår debatt föredrog att jobba inom den privata sektorn. En stark orsak var möjligheten att välja bland kunderna, och vraka alltför krävande och välfärdsfixerade sådana. Att låta privata tjänsteleverantörer välja sina favoritklienter ansågs inte vara ett moraliskt dilemma.
Tjänar privata vårdföretag för mycket? I den första privatiseringsvågen fick de nya utländska ägarna ett rykte om att skära rått i kostnadsbilden genom att nitiskt väg blöjor och samtidigt lyfta ut vinsterna till fjärran skatteparadis. Numera skönjas dock en motreaktion, där vårdföretagen sätter en ära i att vara goda medborgare och skattebetalare i länderna där de verkar. Den svenska debatten om att sätta ett tak på vinstnivån inom vården verkar dock inte ha tagit skruv i Finland.
Vad kostar det att utbilda en läkare? Debat törerna grävde piggt fram blandade fakta. Effektivast är tydligen universitetet i Åbo, som bakar en läkare för futtiga 62 000 euro.
Medeltalet i Finland verkar ligga på hela 173 000 euro. En nybliven amerikansk läkare lär ha studieskulder på 190 000 dollar att beta av under sin karriär. Brittiska universitet bränner i medeltal 200 000 pund på varje nykläckt läkare. Billigt är det inte.
Borde privata vårdföretag åläggas en licensavgift? Är det då rovdrift av ett privat vårdföretag att gratis rekrytera en dylik guldkalv, som götts på samhällets bekostnad? Borde företagen åläggas en rimlig licensavgift för att dra nytta av läkare som utbildats med skattemedel? Ja, tycker de nationalekonomiskt lagda. Nej, varför skulle just medi cinare straffas, undrar andra. Varför då inte föreslå en barnavårdslicens för framgångsrika daghem, och en programmerarskatt för Rovio, Supercell och dess gelikar?
Borde FPA-stöd till privat vård skrotas? När klienten väl tagit det avgörande beslutet att hoppa av den offentliga vårdkön för att erhålla en förhoppningsvis snabbare och bättre privat vård spelar det formella FPA-bidraget på några tior absolut ingen roll. Spola den tungrodda och kostsamma byråkratin kring dessa minimala allmosor, ansåg flera av debattörerna.
Har företags- och studenthälsovården överlevt sig själv? På den gamla tiden då folk hade jobb för livet och brukspatronen tog ett långsiktigt ansvar för sin personals välmående kan det ha varit motiverat med hälsovård till företagets anställda. Yrkessjukdomar som asbestos och stenlunga kunde då kureras av läkare med specialkunskaper. I dagens läge med korta in/ut snuttjobb på tusentals standardiserade kontor finns det inget behov för företagshälsovård. De anställda kan mer rationellt besöka hälsocentralen på sin boningsort. Subventionerna kan då kapas och dubbelarbete elimineras. Då blir det mer jämlikt med patienter som inte har något jobb att falla tillbaka på. Raset från anställd till pensionär blir också mindre dramatiskt. Samma gäller studenthälsovården, inte finns det något rimligt skäl att ge bättre vård åt dem som har en studiebok i näven än åt de redan missgynnade som blivit utan studieplats. Varför dylika dubbla strukturer inte debatterats synligt i den stora ”reformen” om hälsovård var något som man undrade över på Linkedin.
Sammanställt den 9 mars 2015.