Klarar Island inflationskämpningen

av Björn Matthiasson Forum 1985-12, sida 34-36, 28.08.1985

Taggar: Orter: Island Teman: inflation

Klarar Island inflationsbekämpningen?

Islands ekonomi tog i fjol åter fart efter en svår recession förorsakad av minskade fiskefångster. Brytningen av indexbindningen mellan priser och löner bromsade också radikalt inflationen. Men utlandsskulden är i proportion den näst högsta inom OECD, och krav på återinförda indexklausuler hotar att åter sätta fart på inflationskarusellen. I alltinget är dock ölet och TV-monopolet de heta frågorna.

slands ekonomi har nu arbetat sig upp ur den recession den befann sig i åren 1982 och 1983. Bruttonationalprodukten ökade med 2,5 procent förra året tack vare ökad inhemsk efterfrågan och större fångster, särskilt under årets sista månader. Enligt den officiella prognosen väntas bruttonationalprodukten öka med 1 procent. Recessionen 1982—83 är den tredje svåraste av sju recessionsperiocer efter andra världskriget. Den främsta orsaken är de försämrade fångsterna, som brant sjönk under de två åren. Islands fiske baserar sig

Fisket är den isländska ekonomins ryggrad.

Alltingshuset i Reykjavik.

3 på två typer av fångster, dels torsk och kolja och dels lodda. Torskfisket försämrades på grund av rovfiske och måste begränsas med fångstkvoter åren 1983 och 1984 för att stammen skulle växa till sig. Också loddfångsten minskade och måste helt upphöra 1982 för att därpåföljande år återupptas i begränsad utsträckning. Inte förrän i slutet av 1984 ansågs loddstammen ha vuxit sig så stor, att en kraftig ökning av fångsterna kunde tillåtas. Detta blev i sin tur orsaken till den ökade bruttonationalprodukten.

Ökad efterfrågan

Under senare hälften av 1984 steg den inhemska efterfrågan brant, mest beroende på en 3 procents ökning i privatkonsumtionen under hela året. Detta står i motsats till prognosen i fjol höstas, enligt vilken inga förändringar var att vänta. Den offentliga konsumtionen förblev däremot så gott som oförändrad I realvärde. Totala fasta investeringar ökade med 7 procent i realvärde, eller betydligt mer än väntat beroende på en oförutsedd ökning i byggnadsverksamheten. Den totala inhemska efterfrågan exklusive lagerförändringar steg med 3,5 procent.

Ökad import

Denna ökning återspeglas i en betydande ökning av importen, d v s till ett värde av 13 procent enligt jämförbara valutakurser Varuexporten ökade med 8,5 procent, exporten av marinprodukter med 7 procent och exporten av ferrosilikon med 42 procent. Exporten av aluminium sjönk med 10 procent. Exporten av andra industriprodukter steg med 28 procent. Handelsbalansen visade ett underskott på 330 miljoner krönur (10,4 miljoner USD) år 1984 eller ca en halv procent av BNP. Tjänstebalansen visa de däremot ett kraftigt underskott, främst beroende på stora räntebetalningar på utländska lån. Underskottet i tjänstebalansen uppgick till 3 800 miljoner krånur, och uncerskottet i varu- och tjänstebalansen blev sålunda sammanlagt 4 130 miljoner krönur (130,4 miljoner USD) motsvarande 6 procent av BNP jämfört med 2,7 procent föregående år. Denna ökning i underskottet förklaras främst av lagerförändringar. Exportlagren gick år 1983 ner men ökade igen 1984. Då man tar dessa förändringar i betraktande, blir det löpande underskottet 4— 5 procent av BNP årligen.

Utländska lån

Största delen av underskottet har täckts med långfristiga utländska lån. Den nya utländska upplåningen uppgick till 7 511 miljoner krönur (237 miljoner USD) uträknat enligt medelkursen för året. Amorteringarna uppgick till 4 279 miljoner krönur (135 miljoner USD). Detta innebär & procent mindre ökning av skulden än föregående år och 45 procent mindre än 1982

Löneökningen kunde helt hänföras till den offentliga sektorn och finansinstitut. Privatsektorns utländska lån minskade däremot med 745 miljoner krönur (23,5 miljöner USD). I slutet av året uppgick de långfristiga utländska lånen till 52,3 miljarder krönur (1292 miljoner USD) motsvarande 61,9 procent av BNP jämfört med 60,6 procent föregående år. Förhållandet mellan skulden och BNP har stigit från 36,7 procent i slutet av 1981, delvis beroende på den starka dollarn och den reella nedgången i Islands BNP.

Några av de största händelserna i Isands ekonomi gäller infitionen. Under de första månader 1983 översteg inflationen 120 procent på årsnivå. En ny regering, som stod höger om centern, tillträdde i maj och införde omedelbart en lagstiftning som skar av den automatiska kopplingen mellan löner och priser, dv s lönerna hade automatiskt höjts var tredje månad som svar på prishöjningarna. När denna koppling sattes ur funktion, drogs löne-prisspiralen snabbt ner och i mitten av 1984 hade den årliga inlationsprocenten sjunkit till 10—15, en låg siffra enligt isländskt mått på senare år. Hösten 1984 skedde vissa löneökningar, vilket ledde till en tjänstemannastrejk, som varade 27 dagar.

Lönelyft

Resultat av strejken var, att tjänstemännen fick en betydande löneökning och andra löntagare följde snabbt efter med liknande ökningar. Dessa avtal betydde omedelbara löneökningar på 12 procent och ökningar längre fram under avtalsperioden till september 1985, totalt ca 24—25 procent. Löneförhöjningarna efter strejken ledde till en ny 12 procents devalvering den 20 november 1984 och de följdes av en ny inflationsvåg. Levnadskostnadsindex steg med 13 procent från november till februari oc 12/1985 FORUN med 7 procent från februari till maj 1985. Inflationstakten väntas sjunka ytterligare under sommaren, men i höst väntas nya löneökningar eftersom de flesta löneavtal då går ut. Regeringen har meddelat, att den inte kommer att motsätta sig nya indexbundna löneavtal och det är fullt möjligt, att dessa automatiska kopplingar återinförs i nästa avtalsrond. Arbetsgivarna vill till varje pris undvika dem och förklarade sig, till fackföreningarnas stora häpnad, beredda att höja lönerna med mer än 20 procent under de följande femton månaderna mot ett icke indexbundet lönesavtal under denna period.

Sysselsättningen

Trots nedången I produktionen under recessionen och den kraftigt minskade inflationen har sysselsättningen på Island varit så gott som full under denna tid. Den genomsnittliga arbetslösheten var mindre än 1 procent 1983 och steg till 1,3 procent 1984. Arbetslösheten är störst i mindre städer i glest bebodda trakter utmed kusten, där det minskade fisket har känts av mest. Ingen märkbar arbetslöshet råder i Reykjavikormrådet, där nästan hälften av befolkningen bor.

Utsikterna för i år pekar på, att bruttonationalprodukten, som åter ökade förra året, fortsätter att öka under 1985. De officiella prognoserna är försiktiga och antyder, at bruttonationalprodukten kanske reellt ökar med bara 1 procent 1985. Denna uppskattning grundar sig på antagandet, att marinproduktionens volym, ekonomins viktigaste beståndsdel, ökar med endast 3,5 procen efter en 11 procents ökning 1984. Sådana här prognoser är svåra att göra och volymökningen kan lika väl bli mycket högre eller mycket lägre. Man antar, att exporten av varor och tjänster kan öka med 5,3 procen medan importen väntas öka något mindre eller med ca 4 procent. Utgående från detta torde dagens underskott minska något i förhållande till BNP och kan tänkas bli ca 5 procent jämfört med & procent år 1984. Inga större förändringar är att vänta i bytesförhållandet 1985 efter en förbättring på 1 procent i fjol. Ekonomin upplever alltså ingen större vinst eller förlust på grund a reellt Arbetslöshet

Betalningsbalans Export av varor och tjänster

Import äv varor och tjänster ändrade bytesförhållanden vilket tidigare har kunnat spela en viktig roll.

Öl, TV-monopol

Om den ekonomiska utvecklingen kan förefalla händelselös för resten av detta år, an detsamma inte sägas om den politiska situationen. Under vintern har alltinget tagit ställning till två frågor, som skarpt har delat partierna i olika läger. En är frågan om legaisering av öl, som varit bannlyst på Island i decennier. Den andra gäller avskaffandet av det statliga radio- och TV-monopolet. Lagförslagen lades fram i början av all ingets session förra hösten. Båda förslagen har fått majoriteten bakom sig, men motståndarna gör allt för att omintetgöra förslagen med förhalningstaktik. Båda lagförslagen har tagit mycket av den tid allinget borde ägna åt sitt ordinära arbete. De har också lett till, att regeringen ime i tid har kunnat framlägga sina lagförslag, och då de en gång har framlagts, har de blivit liggande hos olika kommittéer. Alltingets agstiftning har därför varit mycket obetydlig och statsministern har beslutat att förlänga alltingets session efter behov.

Nyval i höst?

Dessutom visar regeringen tecken på att tröttna i sin nuvarande sammansättning. Framstegspartiet, ett lantbrukarparti, till vilket statsministern hör, har på sistone kraftigt förlorat sitt understöd bland väljarna, medan de oavhängigas parti, den andra och större koalitionspartnern, i stort sett har behällit sin popularitet. Socialdemokraterna har gått starkt framåt under de senaste månaderna efter valet av en ny, karismatisk ledare, Jön Baldvin Hannibalsson. Oavhängighetspartiets ledare Thorsteinn Pålsson valdes till partiledare för över ett år sedan, men har ännu inte blivit regeringsmedlem, mycket beroende på att ingen av partiets viktigare ministrar har varit villig att låta honom överta sin post.

Dessa politiska tendenser gör det svårt för regeringen att fungera i oförändrad sammansättning över hösten, särskilt som ett nytt löneavtal, som kunde leda till en ny inflationsvåg, skulle bli en black om foten för regeringen. Många ministrar förutspår redan nu nya val i oktober.

Björn Matthiasson Sedlabanki Islands 9

HOTELL PRESIDENTTI FÖR VÄNLIG

Hd

Medlem av hotellkedjan Cumulas och Golden Tulip World Wide Hotels

FÖRUN 12/198 ke 4

MTANKSAM SERVICE

Jå singfors. Restaurang Four Seasons - Carvery - stekbordet och gourmetme- nyer. Herbaario lobbybar - stämningsfulla pianokvällar. Nattklubben Pressa " “ee: dans och rulettspel. Öch mycket mera - bastu, swimming pool, konferenslo47 kaler och egen bussförbindelse mellan flygplatsen och hotellet. Allt detta med den speciella Presidenttikänslan som får dig att vilja komma tillbaka igen till Finland - och till Presidentti.

A > T Hotell Presidentti erbjuder bekväma rum och exklusiva sviter mitt i Hel HOTELL

Bg PRESIDENTTI

Södra Järnvägsgatan 4, SF-00100 Helsingfors, Finland. Tel. (9)0-6911 Telex 121 95 35

Nordiskt DlI-organ?

Högskoleingenjörer i alla nordiska länder — förenen eder! Det anser representanter för de nationella nordiska högskoleingenjörsförbunden. Ett samnordiskt organ kan bättre föra denna högutbildade yrkesgrupps talan då det gäller löner och arbetstider.

ingenjörernas och = Arkitekternas

Centraltörbund, — diplomingenjörernas rättigheter. På nordisk nivå är det Nordiska Akademikerrådet som för gruppens talan. Räcker inte det — Inte idag, säger DI Peter Löfberg, viceordförande för HAC. — Högskoleingenjörernas ställning i arbetslivet är relativt sett svagare — och ofta mera odefinierad — än många andra akademikergruppers. | den allmänna debatten om spelregler och villkor har diplomingenjörerna hamnat i skuggan av andra högutbildade yrkeskategorier.

Löfberg anser också att debatten i Fin and beträffande bla de högutbildades arbetstid har varit trög. — Ett samnordisk högskoleingenjörsorgan har bättre möjligheter än de nationelja förbunden att höja denna akademikergrupps profil och arbeta för bättre villkor — i alla nordiska länder.

I juni samlades representanterna för de em nordiska organisationerna — Ingenjorforbundet i Danmark, Norske Sivilingeniorers Forening, Sveriges Civilingenjörsförbund, Verkfraedingafelag Islands och Högskoleingenjörernas och Arkiekternas Centralförbund HAC, tillsammans representerande cirka 100 000 högskoleingenjörer — till sitt årliga möte, som denna gång hölls i Helsingfors. Temat för mötet var högskoleingenjörernas arbetstid. Mötet sammanställde en resolution om frågan, som Forum också publicerar.

Vid pressinformationen efter mötet tillkännagav representanterna för förbunden också planerna på ett samnordisk organ.

— De nordiska ländernas framtida välstånd måste centralt bygga på satsning på högteknologisk industri, konstaterad Gert Albert Hansen, ordförande för Ingenjartorbundet i Danmark. — Högskoleingenjörerna utgör här en nyckelgrupp.

Förhandlingschef Hans Farde, Norsk | Finland försvarar HAC, Högskole FINLAND

Oy Sandman-Nupnau Ab

Flänsvägen 7

SF-00880 HELSINGFORS

FINLAND Tel. 90-755410 36

Sivilingenierers Forening, konstaterade att arbetstidsfrågan är en av de centrala utmaningarna för ett samnordiskt ingenjörsorgan; den ökande andelen kvinnliga ingenjörer gör problemet högaktuellt. Civilingenjör Thorarinn K Olafsson, Verkfraedingafelag Islands, berättade att de isländska högskoleingenjörerna har avtalsstadgad rätt till övertidsersättning, men at man är missnöjd med arbetstiden och också den allmänna lönenivån.

Ombudsman Sten O Andersson, Sveriges Civilingenjörsförbund, framhöll, att de nordiska förbunden har mycket att vinna, även nationellt, på ett intensifierat samarbete. I Sverige är en av de aktuella frågorna löneskillnaderna mellan den offentliga och privata sektorn — låga löner på den offentliga sektorn bromsar den rörlighet, som skulle vara fruktbar för civilingenjörernas professionella utveckling.

De nordiska högskoleingenjörsorganisationerna har nu samarbetat i tolv år kring professionella, ekonomiska och andra frågor som gäller denna högutbildade yrkesgrupps arbetsvillkor. Planerna för ett permanent samnordiskt organ är nu uppskisserade; de mera detaljerade formerna för arbetet skall utarbetas under de närmaste månaderna. De nationella förbunden kommer separat att ta ställning till förslaget före nästa gemensamma möte.

Ragnhild Artimo &

Högskoleingenjörerna arbetstid

Vid sitt möte i Helsingfors i juni sammanställde de nordiska högskoleingenjörsorganisationerna nedanstående resolution om arbetstidsfrågan.

en allmänna utvecklingen i arbetsliD vet i hela Västeuropa håller på att le da till en klar förkortning av arbetstiden. I de nordiska länderna har man funnit det önskvärt att möjliggöra ytterligare tillgodogörande av utbildningsmöjligheter och kulturtjänster under fritiden.

De nordiska högskoleingenjörsorganisationerna, Ingeniorforbundet i Danmark, Norske Sivilingeniorers Forening, Sveriges Civilingenjörsförbund, Verkfraedingafelag Islands och Högskoleingenjörernas och Arkitekternas Centralförbund HAC, har tillsammans konstaterat att en eventuell förkortning av arbetstiden måste genomföras kontrollerat och lika för all personalgrupper, utan att samtidigt försämra företagens konkurrenskraft. Problemet ligger ändå i högskoleingenjörernas starka bundenhet i arbetet, samt arbetstidsreglernas oklarhet. Många har inte ens fått sin ordinarie arbetstid definierad. Eftersom högskoleingenjörer I alla nordiska länder är i en nyckelställning i företagen, skall den eventuella arbetstidsförkortningen genomföras flexibelt.

De nordiska högskoleingenjörsorganisationerna är eniga om att € gen genomsnittliga arbetstiden för hög skoleingenjörer skall följa allmänna utvecklingslinjer + varje individs arbetstid skall definieras e förlängningen av arbetstiden utanför den ordinarie arbetstiden skall flexibelt kunna ersättas även för högutbildade, antingen i pengar och/eller fritid.

De nordiska högskoleingenjörsorganisationerna, som representerar cirka 100 000 medlemmar, vädjar till arbetsgivarparterna i Norden för att garantera lika möjligheter till fritid för högutbildade som för andra personalgrupper i alla nordiska länder. LJ

SPECIALIST PÅ STÖTDÄMPARE SÄLJS I NORDEN

SVERIGE

AB Karnag

NORGE

Jurid Scandinavia A/S Box 843 Strömsveien 91 S-18108 LIDINGÖ N-1473 SKÅRER SVERIGE NORGE

Tel. -08-7680200 Tel. -2-704250

DANMARK

PNO Transporikamponanter A!S Danmarksvej 11 Hörgslundi 19 D:8650 SKANDERBORG IS-210 GARDABE DANMAFIK ISLAND

Tel. -06-522600 Tel. -91-35181-42054

ISLAND

Bilasmidurinn si 12/1985 FRUN,