Klart förbättrad lönsamhet
av Thor Forsskåhl Forum 1980-12, sida 37, 27.08.1980
ICF-undersökning:
Klart fö rbä ittrad lönsamhet
Den finska industrins lönsamhet förbättrades klart under 1979, visar en undersökning om industrins penningströmmar och kapitalstruktur som Industrins Centralförbund gjort. Fortsättningsvis är dock inkomstbildningen otillräcklig, för försäljningsintäkterna täcker bara till 97 procent kostnaderna för lånens skötsel, dvs räntor och amorteringar.
I och för sig steg självfinansieringsgraden från 5,3 procent 1978 till 8 procent 1979.
e ICF:s undersökning omfattade 181 företag, och detta motsvarar ca 55 procent av omsättningen inom hela fabriksindustrin. Skilt finns också skogsindustrin redovisad, som hade en något högre självfinansieringsgrad på 10,1 procent, och Smi-företag som hade 7,7 procent. Ökningen har varit påtaglig jämfört med 1978, men i förhållande till basåret 1974 ligger man långt efter ännu. Företagens soliditet ökade något senaste år. Förhållandet mellan främmande kapital och eget kapital var 3,05 mot 3,29 under 1978.
Omsättningen ökade för de granskade företagen med 15,3 procent för 1979 och det genomsnittliga driftsbidraget var 14,4 procent. För skogsindustrin var driftsbidraget 17,7 procent, och enligt inofficiella uppskattningar torde metallindustrin komma upp till ca 20 procent.
Enligt bergsrådet Stig H Hästö borde företagen under innevarande år öka sin omsättning med 18—20 procent för att hålla samma volym som 1979. Driftsbidragets målsättning borde ligga kring 25 procent, för att man påtagligt skulle förbättra företagens lönsamhet och sanera deras ekonomiska struktur efter de många svaga åren. Med tanke på Finlands internationella konkurrenskraft och att industrin har som mål att avsevärt utjämna skillnaderna i levnadsstandard mellan Finland och Sverige fram till år 2000, är det nödvändigt att industrin ges möjligheter till tillväxt, att förbättra sin lönsamhet, och öka sin produktivitet. Enligt ICF förutsätter en
FORUM 12/8 årlig tillväxt i nationalprodukten om 4 procent att industrinproduktionen ökar med 5,2 procent, och att kapitalet och arbetskraften i stort sett ökar i förhållande 4:1.
Enligt en undersökning gjord under ledning av professor Eero Aartto vid Kauppakorkeakoulu är lönsamheten i finska företag i regel bättre än i svenska. Man undersökte sammanlagt fjorton branscher, och i bara två var lönsamheten sämre, nämligen textilindustrin och massa- och pappersindustrin. Däremot var de finska företagens finansieringsstruktur i regel klart sämre, och man har en högre skuldsättning i förhållande till förmågan att skapa inkomster än i Sverige.
Enligt finansministeriets senaste konjunkturöversikt torde vår bruttonationalprodukt vara ca 5,5 procent högre under det första kvartalet i år jämfört med senaste år. FBF uppskattade den till samma siffra för hela året i våras, medan ETLA uppskattade den till 6 procent.
Investeringstakten har varit klart högre i är än föregående år och väntas vara god också nästa år genom att statsmakten med sina åtgärder strävat till en utjämning. Den ökade investeringsviljan har lett till att affärsbankernas kreditgivning ökat med bortåt 20 procent enligt Finlands Bank, och följaktligen har bankernas skuld till centralbanken ökat. För att tygla detta har FB reagerat i två omgångar med att skära ned lånekvoten från I miljard till 700 miljoner mark. Sysselsättningsläge har påtagligt förbättrats och arbetslösheten var i juni under 100000 personer. Inflationstakten ser ut att ligga kring [1 procent, vilket i stort sett motsvarar medelnivån i våra konkurrentländer, men vår handelsbalans kommer att visa ett betydande underskott i år, och var under första halvåret redan 2,2 miljarder mark.
Det allmänna ekonomiska uppsvinget har också märkts på Helsingfors Fondbörs, konstaterar chefdirektör Filip Petterson. Kurserna har i medeltal de senaste par åren stigit med 30 procent. I år torde dock ökningen vara klart mindre.
Enligt en konjunkturprognos som utarbetats vid Philadelphia-universitet för tidskriften Business Week ser 1981 ganska skapligt ut för Norden. Man räknar med att BNP skall öka i Finland med 4 procent, och efterfrågan vara god både på konsumtions- och kapitalvaror. Detta tyder ju också de planerade investeringarna på. Men för att de skall kunna förverkligas krävs återhållsamhet i statsbudgeten för 1981. Däremot får man antagligen räkna med en inflation av i stort samma storleksordning som i år även om statsminister Mauno Koivisto Nyligen sade att en av regeringens huvuduppgifter kommer att var att motarbeta inflationen och bevara ett stabilt penningvärde. Ett betydande underskott i bytesbalansen är också att räkna med på grund av ökade importpriser framförallt på energi och recessionen. Thor Forsskåhl 37