Klassificering av fonder

av Kenneth Högholm Forum 2008-07-08, sida 49, 28.08.2008

Taggar: Teman: investeringar

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2808

Kenneth Högholm är professor i finansiell ekonomi på Hanken i Vasa.

Klassificering av fonder

Under de senaste årtiondena har arena] vi sett en kraftig ökning av fond marknaden, och placeringsfonderna har blivit en allt allmännare sparform bland såväl privatpersoner som sammanslutningar. Tillväxten har också medfört en explosion i antalet fonder, med olika inriktningar, avkastningsförväntningar och risknivåer. Informationen om fondernas placeringspolitik och riskexponering har ibland varit bristfällig och svårtillgänglig för gemene man, vilket försvårat placeringsbeslutet och valet av fonder.

Detta har skapat ett utrymme för olika institutioner att försöka identifiera den relevanta informationen och klassificera och rangordna fonderna på ett objektivt sätt. I dag finns det flera olika aktörer som klassificerar fonder, till exempel Morningstar, Lipper, Standard & Poor’s, Eufex, Citywire och Financial Times,

Fondklassificeringen har också snabbt vunnit popularitet bland investerare eftersom informationen är lättillgänglig och lätt att förstå. Undersökningar har påvisat att investerarnas beteende påverkas av fondklassificeringarna. Studier i till exempel USA har visat att fonder med högre klassificering relativt sett erhåller en betydligt större andel av fondkapitalet än fonder med lägre klassificering, Likaså finns en tendens till en överföring av fondkapital från/till fonder när deras klassificering sjunker/stiger. Detta har även fondbolagen noterat och använder i stor utsträckning klassificeringen i marknadsföringssyfte.

Men hur är det egentligen, kan man göra bättre investeringsbeslut genom att basera sin investeringsstrategi på fondklassificeringar?

Utgångspunkten för samtliga klassificeringssystem är att ge investerare information om fonderna baserat på historisk avkastning justerat för skillnader i risk och i kostnader. Ofta krävs också att fonden ska ha en tillräckligt lång historia för att bli klassificerad, samt att fonden inte bytt placeringsinriktning under evalueringsperioden. På basis av den historiska informationen rangordnas sedan fonderna och sätts in i olika klasser. Till exempel Morningstar klassifice- hi sto ri sk rar fonderna i fem grupper, dä 10 procent av fonderna place- information.

Klassificering a fonder bygger p rasiden högsta gruppen. I den nästhögsta gruppen placeras 22,5 procent, i tredje gruppen 35 procent, i fjärde gruppen 22,5 procent och i lägsta gruppen 10 procent av fonderna,

På en effektiv marknad ska det inte vara möjligt att erhålla överstora avkastningar genom att göra placeringsbeslut baserat på historisk information, Eftersom fondklassificeringen specifikt bygger på hur fonderna klarat sig historiskt borde det alltså inte heller finnas något mervärde i att välja fonder baserat på fondklassificeringen. Även de företag som klassificerar fonder är mycket noga med att påpeka det faktum att klassificeringen bygger på historisk information och att en framgångsrik historia inte betyder att även framtiden blir framgångsrik.

Det har förstås gjorts en hel del undersökningar om sambandet mellan fondklassificeringen och framtida prestationer, både vad beträffar stabiliteten i klassificeringen (det vill säga ifall fonderna även är framgångsrika i framtiden och bibehåller en hög klassificering) och den framtida avkastningen. Merparten av studierna påvisar ett mycket svagt samband mellan klassificeringen och framtida prestationer. Till exempel Garnier och Pujol (2007) undersökte avkastningsstabiliteten hos cirka 800 europeiska aktiefonder, och fann till exempel att av de fonder som ett år fick bästa klassificeringen var det endast 24 procent av fonderna som behöll klassificeringen året efter, och endast 5 procent som behöll klassificeringen efter fem år.

Likaså visar de flesta undersökningar att det inte finns någon signifikant skillnad i den framtida avkastningen för fonder i olika klasser, med ett undantag. Flera studier har påvisat att fonder med den lägsta klassificeringen tenderar att prestera sämre även i framtiden.

Så trots att fondbolagen väldigt gärna lyfter fram sina fonder med en hög klassificering ska man vid val av placeringsfond ta fondklassificeringen för vad den är, det vill säga ett mått som säger att fonden klarat sig bra historiskt, men som säger absolut ingenting om hur väl fonden kommer att klara sig i framtiden. Undvik fonder med den lägsta klassificeringen, men undvik framför allt att göra en massa onödiga fondbyten bara för att det sker förändringar i klassificeringen av fonderna. m