Klimatförändringen utmanar jordbruket
av Ragnhild Artimo Forum 2008-10, sida 45, 30.10.2008
Taggar: Teman: klimatförändring
FORUM FÖR EKOMÖMI OCH TEKNIK NR 18 2008
Klimatförändringen utmanar jordbruket
RAGNHILD ARTIMO Klimatförändringen är en av de faktorer som driver upp livsmedelspriserna, som globalt har stigit med 52 procent från år 2007 till 2008. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO lever g23 miljoner människor under hungergränsen. De stora prishöjningarna det gångna året har utökat denna grupp med 75 miljoner. Försämrade skördar av tidigare framgångsrika odlingsväxter innebär ökande försörjningsproblem som snabbt blir kritiska i världens fat I KORTHE nnheter i ytla om bibehå emperalur, a
I > LÅGENERGILAMPOR har få teftersom de le om d svarar nui man beaktar “Det kostar väldigt mycket att transportera bara ett kilogram material till månen, mellan 50 000 och 100 000 dollar, beroende på vem man frågar” säger Houssam Toutanji, University of Alabama, somi stället utvecklat vattenlös betong som tillverkas av måndamm. Newscientist.com, 17.10.2008.
tigaste områden. Detta ställer nya krav på livsmedelsproduktionen: allt flera ska försörjas med odlingsarealer som inte kan utvidgas i mot dra sidan olika odlingsväxters egenskaper. Fonden ska isamarbete med agrikulturella forskningsinstitut i Brasilien, Indien och Sydafrika finansiera screeningprojekt för att upprätta databanker över egenskaper hos odlingsväxter som ger klimatberedskap. Främst satsas på arter som används som baslivsmedel i tättbefolkade u-länder: ris, majs och vete, men också korn, jams, durra, hirs, batat och kassava samt olika ärt- och bönslag.
Målet är att systematisera den information som finns i fröbankerna och göra den tillgänglig för odlare i alla länder. De odlingsväxter som används i dag är resultatet av årtusenden av växelverkan mellan miljö, klimat och jordbruk.
svarande grad. Tillräcklig diversitet är en förutsättning för att anpassa livsmedelsproduktionentill klimatförändringen. Utmaningen är att skanna fram och vidareutveckla sådana egenskaper hos odlingsväxter som behövs för att klara klimatfaktorer som torka, saltare odlingsjord samt skadeinsekter och växtsjukdomar. GLOBAL CROP DIVERSITY TRUST, som på Sval bard byggt en fröbank med världens alla odlingsväxter, har tagit initiativet till en kartläggning av å enasidan befintliga fröbankers artutbud, å an VETENSKAPLIGA FAKT rapporter varje timme =. i; tll en väderdatasatelllt ‘Sensorer för vindstyrka
L Radioantenner
Väderbojär översvämmar haven
Forskare har placerat ut tusentals friflytande och förankrade bojar i världshaven, där de ständigt samlar väderdata som radieras för snabba analyser.
Sensorer för luftfuktighet
Sensor mäter det solljus som når havsyta — Radarreflektor uppmärksammas av passerande fartyg
Tre meter bred havsboj
Undervattensensorer lg | sänder dem till en
IH Sensorer för vattnets — satellit kemiska sammansättning och vattentemperatur Mi Sensorer för tem Vattentät avdelning
I Dator samlar data från sensorer oc vVindflöjel
Blinkande gult ljus
Solpaneler generera peratur och lufttryck elkraft
IH Mätare för havsströms hastighet
IH Sedimentfålj amlar upp
II Sensorer för vågfrekvens och våghöjd
Förtöjningskedjor tlll bojankare
Typer av väderbojar Kompakt våg- och Båtformad 6 meters boj; 10 meters diskusboj; havsdataboj klarar svåra stormar EE] hamnar ibland upp EH 2,4 meters 3 meters och ned i stormar cg kustboj havsboj (em ===] 180 cm lång 12 meters diskusboj; EF | AM människa stabilare men dyrare [ NN - i att underhålla 2008 MCT/Bulla
Källa: U.S. National Oceanlc and Atmospheric Administratiom’s National Data Buoy Center
Graphic: Kwency Norman, Sun Sentinel