Koldioxidsnål teknik finns – vem betalar?

av Henric Borgström Forum 2010-12, sida 20-21, 21.12.2010

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2018

Koldioxidsnål teknik finns - vem betalar?

I Energi. Tack vare den snabba teknikutvecklingen finns möjligheter att radikalt skära ner på koldioxidutsläppen. Men frågan är vem som betalar de investeringar som behövs.

ENERGIKÄLLA.

Hushållen ide flesta länder slarvar fortfarande med att sortera sitt avfall, som blir allt viktigare som energikälla.

HENRIC BORGSTRÖM H ÖRESUND

X Julenär en prövningens tid för klimatet när det gäller utsläpp av koldioxid. Vi reser till släkten mer än annars, ökar energiförbrukningen i husen och äter väldigt mycket mer.

Tidningarna har numera listor över hur vi kan fira en klimatsmart men kanske lite tristare jul:

Slå in julklapparna i tidningspapper och använd papperssnören, skicka digitala julkort, ge bort upplevelser som teater- och biobiljetter i stället för prylar, köp inte en plastgran men använd den du redan eventuellt har på vinden, släck julbelysningen på natten och var extra klok med vad du äter.

Det är hur de hundratals miljoner människorna i de utvecklade länderna agerar som i mycket avgör nivån på utsläppen. Under industrins svåra krisår 2009 slogs alla rekord sedan mätningarna av koldioxiden började.

De stora klimatmötena, förra året i Köpenhamn, nu i Mexiko City, nästa år i Kapstaden må vara bra för att väcka opinionen. Att USA, Kina och Indien inte skriver på avtal, Kyotoprotokoll och allt vad det heter, beror på att de inte vill ha inblandning utifrån, särskilt inte om exakta procentsiffror som i hög grad är luftiga målsättningar i stil med slogan ‘minus 20 procent 2020? Särskilt USA och Kin har fått stå i skamvrån, trots att de är världens överlägset största köpare av miljöteknik. USA är dessutom ledande inom forskningen.

Fiasko eller genombrott på klimatmöten gör sig bra i tidningsrubriker. Men politikernas drömmar och visioner baseras inte på teknikens möjligheter. I stället är det alla pågående effektiviseringar, rationaliseringar, uppfinningar och innovationer samt människors ändrade levnadsvanor som tillsammans ger resultat.

Statlig styrning via lagar, skatter och subventioner påverkar i marginalen men betyder sannolikt avsevärt mindre än den alltid pågående teknikutvecklingen.

Kinas utsläpp ökar kraftigt. Det stora hotet anses vara Kinas och Indiens ekonomiska framsteg. Senaste siffran över de årliga utsläppen av koldioxid per capita uppges vara 24 ton i USA, 8 ton i Europa, därav något ton mindre i de nordiska länderna, 6 toniKina, 1,5 ton ilIndien. Det säger sig självt att om 800 av Kinas drygt 1,3 miljarder invånare snabbt kommer att ta steget in i marknadsekonomin med kraftigt höjd ekonomisk standard så medför det stor ökning av utsläppen.

Visst låter det förfärande att Kina sägs inviga ett nytt kolkraftverk i veckan. Men starka frågetecken kan också sättas för EU-parlamentets beslut att förlänga stödet fyra år till 2018 för olönsamma och starkt nedsmutsande gamla kolkraftverk.

Om Kina har cirka 270 gånger Finlands befolkning så innebär det omräknat att Finland skulle bygga ett nytt kolkraftverk ungefär vart femte år. Kineserna anser sin utbyggnad vara nödvändigt för att klara den snabba industrialiseringen. De bygger också nya kärnkraftverk, vattenkraftverk och mest bioenergi i världen.

Vi som besökte den i oktober avslutade världsutställningen i Shanghai slogs av det genomtänkta energisparandet i byggnader och infrastrukturen. Ett synligt exempel från vardagslivet är soldrivna självförsörjande lyktstolpar. Dessutom försökte flertalet länder i sina paviljonger övertrumfa varan dra med att visa upp ny energiteknik. (Se artikeli Forum 11/2010.)

Potential inom avfallshantering. Störst potential för besparingar har sannolikt avfallshanteringen som nu intar en alltmer framskjuten plats. Det är visserligen föga glamo röst att arbeta med sopor. Industrin har redan börjat ta hand om sitt avfall och säljer i stort sett allt som har något värde. Hushålleni de flesta länder är slarviga med avfallet, men en snabb förbättring pågår.

Biogasen som ofta produceras av matavfall står inför ett genombrott i allt fler länder. I Sverige gjordes dock misstaget att alltför snabbt tvinga fram åtminstone en pump miljövänligt drivmedel på bensinmackarna, detta när produktionen av biogas inte hunnit byggas ut. Det medförde att den mer lättransporterade etanolen intog platsen på flertalet mackar. Biogasen hamnade i skuggan. Trots att den är ännu mer miljövänlig har den svårt att vinna terräng som drivmedel.

Kritik mot etanol. Satsningen på etanol har stött på kritik eftersom den påstås bidra till svält och avskogningen i framför allt Sydamerika. Men nu pågår ett intensivt utvecklingsarbete för att utvinna etanol ur avfall i skogsbruket med mycket goda resultat bland annat i några nordsvenska skogsindustrier. Elbilar kräver fortfarande omfattande stöttning från statsmakterna. Batterierna måste klara minst dubbel livslängd, bensinstationerna måste bygga ut anläggningar fö snabba byten av batterier, kupéerna måste bli uppvärmda i elbilarna, de måste också bli betydligt mer krocksäkra, alltså tyngre vilket betyder ökad energiförbrukning.

En beräkning visar att om 80 procent av Sveriges bilar går över till eldrift kräver de cirka 10-15 TWh årligen, vilket motsvarar produktionen av två kärnkraftaggregat.

Fler byter värmesystem. Fjärrvärme är mycket effektiv vid uppvärmning av hus i tätorter. 70 procent av svenska bostäder och lokaler i dessa har nu fjärrvärme, vilket påstås vara den högsta andelen i världen.

Ett problem är dock den bristande konkurrensen med normalt en enda leverantör i näten. Efter de senaste två kalla vintrarna med höga energipriser är viljan att gå över till bergvärme, jord- och luftvärmepumpar samt solceller mycket stor, vilka också gynnas av skatteförmåner.

En undersökning visade nyligen att 17 procent av dem som inte bytt värmesystem de senaste tre åren vill byta till eller komplet tera med mer miljövänlig energi.

Kärnkraften som det senaste halvseklet var den främsta bromsen mot ökade utsläpp av koldioxid byggs nu ut i ett fåtal län der. Problemet här är den gigantiska investeringskostnaden. När den väl är tagen blir vinsterna stora, både ekonomiskt och för miljön.

Ett fatalt misstag var stängningen av de två relativt små aggregaten i Barsebäck norr om Malmö 1999 och 2005 på vardera 600 MW. Detta sedan socialdemokraterna som tidigare stått i spetsen för kärnkraftutbyggnaden svängt för att få över miljöpartiet som parlamentariskt stöd i önskan att behålla regeringsmakten.

Under de kalla vinterdagarna i november och början av december har Sverige tvingats importera ungefär lika mycket elkraft, därav cirka hälften från kol- och oljekraftverk i Danmark och Tyskland. En kraftig ökning av kapaciteten i de kvarvarande tio aggregaten på tre olika verk genomförs nu.

Koldioxidsnål teknologi finns i stor utsträckning och den utvecklas med full kraft. Problemen är främst två: Den ska vara tillräckligt lönsam för att ersätta gamla anläggningar och maskiner. Det större problemet är den önskvärda överföringen till utvecklingsländer som inte har råd att betala. Industrin har alla möjligheter att leverera miljövänlig utrustning, men frågan är var de finns som vill och kan betala.