Kolumn: Utdelning eller dividend?

Ordet ’dividend’ lever envist kvar i finlandssvenskan trots att språkvårdarna vill att vi i stället säger aktieutdelning, vinstutdelning eller bara utdelning – precis som man gör i Sverige. Särskilt frekvent har ordet dividend förekommit i medierna under vårvintern efter statsrådets famösa beslut om ändrad beskattning på – just det, vinstutdelningar.

Dividend eller vinstutdelning – spelar det egentligen så stor roll vad man säger? Ja, kanske inverkar det i viss mån på vilken betydelse vi läser in i ordet.

Att Nokia beslöt slopa sin vinstutdelning för fjolåret har väckt en del uppmärksamhet. Bolagets resultat för helåret 2012 var minus 0,84 euro per aktie. Överlag har folk visat förståelse för att Nokia i ett sådant läge behöver sina pengar till annat än att dela ut dem. Men förvånansvärt många har också uttryckt besvikelse, nästan känt sig stötta, över den uteblivna penningsumman. En känd privatplacerare sade enligt Kauppalehti att han i år beslöt att hoppa över Nokias bolagsstämma i protest mot den slopade utdelningen. Han menade att beslutet är imagemässigt olyckligt för Nokia och placerar bolaget i en föga smickrande skara av nollutdelare.

Också på bolagsstämman härom veckan låg besvikelsen i luften. I den halvmörka mässhallen berörde ett par aktieägare i förebrående ton den uteblivna utdelningen, och styrelseordförande Risto Siilasmaa fick än en gång motivera beslutet.

”Vi vill ha möjlighet att investera i innovationer och satsa på forskning. Vi vill skapa ägarvärde på lång sikt. Vi vill få fullmakt att köpa upp egna aktier om så skulle behövas”, sade Siilasmaa bland annat.

I flera årtionden var Nokia en pålitlig utdelningsmaskin och ännu för ett år sedan betalade bolaget 0,20 euro per aktie. Men också det var bara hälften av vad man hade betalat de tre föregående åren. Och 2008 betalade Nokia hela 0,53 euro per aktie. Därför är det inte konstigt om många vant sig vid Nokias utdelning som ett årligt tillskott till den privata ekonomin och per automatik räknat in det i sin budget. Detta samtidigt som många finländska småsparare de senaste åren passat på att tanka stora mängder billiga Nokiaaktier.

Själv har jag aldrig hunnit vänja mig vid någon årlig present från Nokia, och har därför svårt att förstå hur man kan förvänta sig vinstutdelning av ett bolag när det inte har gjort någon vinst. En nollutdelning hör väl till de risker man får ta som placerare. (Det finns förstås situationer där ett bolag kan ge ägarna utdelning också efter ett minusår, till exempel om bolaget vill signalera en väldigt stark framtidstro och kassan så tillåter).

Vilken inställning man har i frågan kanske påverkas av vilka ord man använder. Precis som ordet dividend ger finskans ’osinko’ inga ledtrådar om vad begreppet står för. Talar man i stället om vinstutdelning är det uppenbart vad det är för slags pengar som bolaget delar ut.

Eller inte delar ut.

Patrik Harald // Följ skribenten på Twitter: @Patrik_Harald