Komjölk eller havremjölk i glaset?

av Nicholas Anderson Forum 2021-03, sida 34, 08.04.2021

Nicholas Anderson är oberoende rådgivare och konsult inom finans, infrastruktur och klimatförändring.

Komljölk elle navremjölk I glaset?

Jag reagerar alltid när jag ser massiv reklam för ett varumärke av ännu ett nytt lockande livsmede från Valio och Arla som flaggar för ”proteinkvarg”, och typ Oatlys ”Det är som mjölk, men gjort för människor”. En säker indikator på att de är relativt dyra livsmedel med massor av socker, fetter och vatten - inte speciellt hälsosamma för dig, men säkrar frisk profit för sina aktieägare.

Runt 23 procent av växthusgaserna, de hotfulla, härrör sig från mat vi odlar, skördar, processar och konsumerar - och från en massa onödigt avfall. Vi måste ändra våra ätvanor, för växthusgaser och livsmedelsspill kommer att öka markant om ingenting görs. Världens befolkning växer från 7 miljarder till 10 miljarder fram till 2050.

Vi kan emotse enorma dödssiffror relaterade till svält och konflikter som följd av klimatförändringen, och vi kommer troligen att lyckas ta livet av oss med stormar, översvämningar, torka och extrem hetta eller köld. Att ta itu med livsmedelsfrågan handlar inte bara om hälsoval eller klimatåtgärder: klimatändringen förstör redan nu vår livsmiljö.

Forskarna har räknat ut hur mycket livsmedel som produceras i hela världen, och hur mycket varje slag av livsmedel genererar växthusgaser. Det råder ingen oenighet gällande dessa siffror, eller om vad som borde göras för att minska växthusgaserna.

Det största problemet är att få miljarder vanliga människor att ändra sina matvanor. Förändringarna är inte stora, men nödvändiga, precis som social distansering, handtvätt och munskydd. Vi måste » Minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter med 25-50 procent.

• Odla och samla livsmedel från jord och vatten på mer hållbara sätt.

» Minska livsmedelsspill och överflödig konsumtion.

» Sluta använda odlingsmark för biobränslen.

Ohållbar ekvation. Ingen av dessa åtgärder kommer att minska vår matnjutning, I själva verket tvärtom: du kommer att upptäcka ett helt nytt och gott liv, befriad från kött- och mejerilobbande. Olyckligtvis är det många som inte bryr sig eller vill förstå detta. Dessa människor är emellertid viktiga - de sänker skeppet och tar oss alla medi djupet.

Låt oss se på de konsensussiffror som framlagts av talrika tillförlitliga vetenskapliga organisationer. För enkelhetens skull använder jag termen ”kcal” för ”kalorier per person och dygn”. Det är en valid term eftersom det handlar om vår dagliga föda som ger våra kroppar energi och mäts i kalorier.

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR $ 2021

Isnitt producerar världen i dag 5 940 kcal ätlig gröda per person. Vi använder och äter 2 520 kcal (42 procent), medan 1 740 kcal (29 procent) blir till djurfoder för kött- och mejeriprodukter, 810 kcal (14 procent) används för framställning av biobränsle, och 15 procent eller 870 kcal utgör spill under processen.

Boskapen inte endast konsumerar 1740 kcal av de ätliga grödorna, utan använder betesmarker och gräs för att konsumera ytterligare 3 810 kcal. Djurens värmespill och metanutsläpp står för en massiv förlust på 4 960 kcal. Det betyder att vi får futtiga 590 kcal från deras kött och mejeriprodukter, eller 6 procent av deras totala kceal-förbrukning. Detta är ineffektivt, i synnerhet då vi använder ätlig gröda och enorma jordområden som betesmark, som kunde användas för behövlig biodiversitet. Som en sidoanmärkning: merparten av denna input används för köttproduktion, medan mejeriprodukter svarar för endast cirka 15 procent i termer av proteininehåll.

Vi äter för mycket protein. Människans snittbehov av protein är 44 gram per dag i en hälsoriktig diet, men vi konsumerar i dag runt 80 gram i genomsnitt. Kött- och mejeribranschen hävdar oriktigt att de står för de största och bästa proteinkällorna. I själva verket är odlad gröda den största och bästa proteinkällan. Vi skulle ha betydligt större proteintillgång om vi inte utfodrade djur med gröda. Djur förstör protein när det används för kött- och mejeriprodukter. Mindre kött och mejeriprodukter betyder mer växtbaserat protein i vår diet, mindre växthusgaser och större biodiversitet på vår jord, och vi skulle alla vara betydligt friskare!

Den här kolumnen propagerar inte mot kött och mejeriprodukter. Forskarna kräver inte att dessa blir bannlysta, bara att konsumtionen minskar. Växtbaserad mat är en bättre källa till energi och protein än animalisk kost, och borde breddas i relativa termer. Emellertid har växtbaserad kost betydligt viktigare konsekvenser än hälsoaspekten. Vi får bredare biodiversitet, och mindre drivhusgaser, vilket betyder minskad svält och färre konflikter, så att vi kan trygga våra hem utan att hotas av stormar, översvämningar, torka och extrem hetta eller köld.

Och som ett avslutande tips rekommenderar er favoritkolumnist minskad konsumtion av hårdmarknadsförda processade livsmedel som innehåller en massa tillsatsämnen, fetter, och socker, och saknar deklaration om produkternas näringseffekter - eller vilken inverkan de har på planeten! Börja alltså använda hållbart odlad eller samlad växtföda, färska säsonggrönsaker, frukt, bär, svamp, odlad eller vildfisk, med mindre socker, fetter och vitt mjöl. De är också välsmakande och lätta att tillreda, och ger dig nästan säkert ett friskare längre liv. m