Kompasser ger kursen för lönande verksamhet
av Sixten Johansson Forum 1979-12, sida 28-29, 29.08.1979
y Mången framgångsrik verksamhet har en brokig historia och har ofta startat med bara en idé och brinnande iver. I Suuntos fall var det lantmäteriingenjör Tuomas Vohlonen som i början av 30-talet tillsammans med försvarsmakten började utveckla en marschkompass för arméns behov. Vohlonen experimenterade också med andra typer, men då han avled vid krigsutbrottet förblev marschkompassen — som för övrigt används av armén än idag — den första egentliga försäljningsartikeln.
Exporten startar med sex kompasse Änkan Vohlonen hade hittills inte deltagit i företagets angelägenheter särdeles aktivt, och i hennes regi låg Suunto Oy mer eller mindre i dvala, vilket i början av 50-talet också ledde till beslut om försäljning. Fabriken köptes av två kemiingenjörer, Paavo Kajanne och Aarne Mahnala, som egentligen sökte utrymmen för att börja tillverka skidvalla. Men då köpet också omfattade maskinerna, fortsatte kompasstillverkningen vid sidan av det nygrundade företaget för skidvalla, Oy Redox. Sedermera övertogs Redox helt av Mahnala, och Kajanne fortsatte med = Suunto. Ingenjörernas språkkunskaper sporrade till försiktiga exportförsök, och det första partiet marschkompasser levererades till USA. Affären var anspråkslös, ett halvt dussin kompasser till ett värde av kanske 500 mk i dagens mynt. Men öppningen var gjord och exporten kom igång, om än mycket långsamt. En person att särskilt handha exportförsäljningen knöts till företaget först år 1967. Då hade ma 28
Kompasser ger kursen för lönande verksamhet
När Jacques Cousteau och hans dykarteam utforskar havsdjupen tar de kurs med Suunto Oy:s kompasser. Är kompasserna så tillförlitliga, ger de också sin tillverkare rätt kurs. Så verkar det åtminstone i Suuntos fall. Ända sedan företaget gick in för aktiv produktutveckling och exportförsäljning har det hållit rak kurs på ca 10—15 procen tillväxt per år.
Då Republikens President förlänade Suunto sitt exportpris år 1972 gick 70 procent av produktionen på export. Idag är man uppe i nästan 90 procent, och i full färd med att fördubbla sina fabriksutrymmen för att säkra den framtida tillväxten. En säckfull nya idéer och gynnsam efterfrågan bereder dessutom trygghet för att kursen kommer att hållas.
redan uppnått en exportandel på ca 30 procent, som dock värdemässigt var blygsam pga den anspråkslösa omsättningen, ca tio procent av dagens (10 Mmk budgeterat för i år).
Klar ledstjärna
Sedan slutet av sextiotalet, då nuvarande VD Raimo Raitmaa kom med i bilden har man energiskt gått in för att förbättra produktionsförhållandena. En ny fabrik byggdes i Esbo och produktionen rationaliserades för att frigöra större resurser för produktutveckling och aktiv exportförsäljning.
— Vår ledstjärna har hela tiden varit hög kvalitet, ständigt effektiverad produktutveckling (i detta nu ca 6 procent av omsättningen) och allt aktivare ansträngningar utomlands, säger Raimo Raitmaa. — Då vi erhöll presidentens exportpris år 1972 red vi på den högkonjunktur som rådde överallt, och då konjunkturbarometern mycket snart därefter sjönk bearbetade vi samma ovannämnda faktorer, fast ännu intensivare, Satsningen visade sig riktig, recessionen grep oss egentligen inte alls, men utan dessa åtgärder hade den antagligen slagit till rätt kraf — Snuuntos linje heter hög kvalitet, effektivare produktutveckling och aktiva exportansträngningar, säger VD Raimo Raitmaa.
FORUM 12/7 tigt.
Utvidgning frigör resurser
Den utvidgning på 1100 m? ny fabriksyta och 525 m? kontors- och sociala utrymmen som snart står redo att tas i bruk kommer att råda bot på den utrymmesbrist Suunto igen en tid stått inför, och hela produktionen kan föras under samma tak. Hittills har bla produktutvecklingen och lager fungerat i hyrda lokaliteter.
— Dethär frigör åter resurser, säger Raitmaa, och härifrån framöver räknar vi med att kunna växa med samma hastighet som förr. Många nya produktförslag väntar på sitt förverkligande, och idéer har vi så långt vi kan se framåt.
Export till åttio länder
Suuntos produktion står i detta nu på fyra ungefär jämnstarka ben: båtkompasser, nålkompasser, pejlingskompasser samt höjd- och lutningsmätare, Dessa bildar ett sortiment av cirka tjugo olika grundtyper, både för proffs- och fritidsbruk, som ytterligare kan varieras efter behov och specifika användningsområden.
Alla produkter är exportprodukter, och av hela produktionen exporteras numera över 80 procent. USA, EGoch EFTA-länderna, Australien, Japan och Skandinavien är största avnämare av de finländska kompasserna, men inalles är Suuntos exportländer omkring åttio (!).
I Finland är Suunto den enda kompasstillverkaren, men på världsmarknaden har man också medtävlare att räkna med. Det finns ett tiotal konkurrenter, främst i Skandinavien, USA, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
— Då det gäller orienteringskompasser finns det däremot egentligen bara två mera betydande tillverkare — om man ser på kvantiteterna — det svenska Silva och vårt eget företag, säger Raitmaa litet stolt. — Men också vad Silva beträffar känner vi oss inte på något sätt i underläge på deras marknader, vår andel har stadigt vuxit trots att orienteringskompasserna ännu idag — enligt vårt antagande — utgör en betydligt större del av produktionen hos Silva än hos oss. Men man kan
FORUM 12/7 också samarbeta med en konkurrent. I Kanada tex representeras Suuntos höjd- och lutningsmätare samt pejlingskompasser just av Silva.
Undermåliga plagiat
Kvalitetsprodukter med gott rykte är begärligt föremål för plagiat, och olika Suunto-efterapningar har då och då dykt upp.
— Hittills har de plagiat som vi påträffat varit rena reklamen för Suunto, berättar Raimo Raitmaa. — De visar ju bara att våra produkter är värda att efterapas, men de kvalitetsresultat plagiaten uppnått har varit så undermåliga att de inte berett oss större bekymmer.
Om = Suunto-kompassernas höga kvalitetsnivå råder inget tvivel. Bla i en objektiv test av de vanligaste terrängkompasserna på marknaden som amerikanska tidskriften ”Wilderness Camping Magazine” utförde placerade sig Suunto som klar etta, och med betyget ”det enda tänkbara valet”.
Större spännvidd i utvecklingsarbetet
Nyligen övergick Suunto Oy:s aktiestock till Amylon Oy, ett holdingbolag, som även äger ett halvt dussin andra företag, bla Hämeen Peruna Oy. I Suuntos verksamhet innebär affären enligt VD Raitmaa inga förändringar utom att möjligheterna till produktutveckling genom de ökade resurserna ytterligare förbättras.
— Det betyder att vi har längre spännvidd i utvecklingsarbetet om vi t ex stöter på en ny, stor och verkligt betydande produkt, som kräver en utvecklingssatsning av helt annan klass än vad våra resurser hittills skulle ha medgett, säger han. — Den tidigare nämnda tillväxtkalkylen är med andra ord rätt försiktig, och utgår från att vi skulle fortsätta i samma spår som tidigare. För tillfället har vi också planer på nya produktlinjer, som inte hör till vårt nuvarande urval, men som kan förknippas till det tekniska kunnande vi sitter inne med. Vad det blir vill vi ännu inte yttra oss om.
Vita fläckar på exportkartan
En dylik expansionstakt förutsätter givetvis tro på god efterfrågan, men
Några av Suuntos populära kompasstyper: överst en båtkompass, i mitten en dykarkompass, nertill en orienteringskompass med stegräknare.
några avsättningsproblem är man inte heller rädd för. Då största delen av produkterna är fritidsbetonade, innebär den allmänt ökade fritiden en ökad efterfrågan. Dessutom är man ständigt på jakt efter nya marknader, bla i länder som nu kraftigt höjer sin levnadsstandard, och de östeuropeiska länderna är ännu en relativt vit fläck på Suuntos exportkarta, I Sovjetunionen tex har man först på senare tid upptäckt orienteringen som idrottsgren, och den vägen hoppas Suunto kunna få in en fot där.
— Överlag finns det stora möjligheter i Östeuropa, anser VD Raimo Raitmaa. — Problemet är närmast att finna de rätta försäljningskanalerna.
29