Kompensation och ägarpolitik

av Mikael Ingberg Forum 2012-03, sida 38, 29.03.2012

Taggar: Teman: statsbolag

HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2012

Kompensation

Under de senaste 20-30 åren har det skett en avsevärd förändring i den ekonomiska verkligheten i vårt land. Förutom att Finland helt enkelt blivit förmögnare, har också mängden förmögna individer ökat avsevärt och —- tror jag åtminstone — sätten att bli förmögen har blivit fler. Den sociala och ekonomiska mobiliteten har ökat. Vi har kommit allt närmare det kapitalistiska ideal, som USA alltid stått som förebild för, där en duktig individ kan skapa sig en förmögenhet genom idogt arbete, sparsamhet, företagaranda och kanske också en viss hänsynslöshet. Det var ju denna amerikanska dröm som drev invandrarna till den nya kontinenten — beskriven bland annat i Vilhelm Mobergs romansvit om utvandrarna från Sverige, aktuell genom musikalen Kristina från Duvemåla,

Slutsatsen om att sätten att bli förmögen har ökat drar jag av det faktum, att vi under de senaste 2030 åren har fått en ny grupp förmögna, det vill säga företagsledare i större företag eller något som kunde kallas managerklassen. Det är inte enbart arvingar till tidigare generationers insamlade förmögenheter eller företagare och entreprenörer (”kapitalister”) som är förmögna, utan också allt fler ur denna nya grupp är företagsledare.

Typexemplet är den högsta ledningen, men också mellanledningen, i den finländska teknologiindustrins success-story Nokia. De options-, bonus- och andra incentiv- och belöningsprogram som konstruerades i Nokia har genererat många förmögenheter. Otvivelaktigt har programmen också haft en positiv inverkan på Nokias framgång. Det är idag väldigt få debattörer som anser att dessa program skulle ha varit av ondo, orättvisa eller orimliga.

Det verkar alltså som om det finländska samhället åtminsto Mikael Ingberg är ekonomie doktor och tidigare vd på Folkhälsan och Aktia.

och ägarpoliti liga till sin form, Om man vill rekrytera en vd, som på sitt gamla jobb har en förväntad, men ännu ej utbetalt bonus, är det självklart att detta måste kompenseras för (Finnairs vd Mika Vehviläinen). Om man vill säkerställa att ledningen inte låter sig lockas bort till konkurrenter i en krissituation, är det mycket vanligt att man bygger upp ett kompensationssystem för att säkerställa detta — ett dylikt system har för övrigt nyligen skapats i Outokumpu.

Att Finnairs styrelse lät bli att informera aktieägarna - alla aktieägare, förstås, inte enbart staten; Finnair är ju trots allt ett börsbolag — om dessa kompensationsarrangemang anser jag vara ett misstag. Men det är ju inte enbart denna corporate governancemiss, som den massiva kritiken har riktat sig mot.

I detta sammanhang kan det vara skäl att dra en parallell till debatten om options- och kompensationsprogrammen i Fortum för några år sedan. Förutom att optionsprogrammen i Fortum var oerhört rundhänta och oskickligt konstruerade, tror jag att kritiken då också fick näring av att Fortum är ett statsbolag liksom Finnair.

Statsbolagen är statsägda av någon speciell orsak, Enbart affärsmässiga värderingar, som accepteras styra Nokia, blandas i statsbolagen med politiska och samhälleliga värderingar. Och i denna värderingarnas tummelplats verkar också kompensationssystem för ledningen bedömas på ett annat sätt än i helt kommersiella företag.

Detta faktum — att statsbolagens värdegrund verkar påverka möjligheterna att skapa kompensationssystem för ledningen — leder lätt till att rekryteringen av ledare till statsbolagen försvåras. Denna slutsats understryker behovet av att noga överväga i vilka bolag och vilka branscher staten ska engagera sig i annan form än so nei stora drag skulle acceptera Enbart en passiv placerare.

dessa nya möjligheter till eko- affärsm ässi ga Typiskt för fallet Finnair är at nomisk framgång, dessa nya sa . den ansvariga ministern för staten sätt att bli rik. värderingar, som ägarstyrning för några veckor seMot denna bakgrund är de dan ansåg att staten borde göra si oerhört negativa reaktionerna på de belönings- och incen accepteras styra Nokia, blandas av med sitt majoritetsägande och sin beslutsfattarmakt i Finnair och nu tivsystem. som byggts uppinom statsb ol a gen me d minst sagt populistiskt — har beslu- .

Finnair något förvånande. a tat ge nästan hela styrelsen avsked på 1 sig är nämligen de kom- politiska och grått papper, det vill säga utnyttja si pensationer, som Finnair-di- mh. 3 I li ägarmakt till fullo.

rektörerna har erhållit varken Sa a . e ga Konsekvent ägarpolitik? Kansk särskilt rundhänta eller ovan- värderingar. inte. m