Konjunkturen : Finlands handel med Östeuropa

Taggar: Teman: ekonomi

Konjunkturen

Finlands handel med Östeurop ÖSTEUROPA EXKLUSIVE SOVJETUNIONEN bildar ett omfattande och delvis högt industrialiserat handelsområde. Dessa länder — Albanien, Bulgarien, Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien, Ungern och Öst-Tyskland — har en sammanlagd folkmängd som något överstiger EFTA:s. Den ekonomiska utvecklingen har efter kriget varit snabb i samtliga dessa länder. Trots detta har Finlands handel med dem stampat på stället i värdesiffror räknat och rent av minskat i volym. Nedanstående tabell återger Finlands export till och import från Östeuropa i miljoner dollar åren 1960—1967.

Export Import 1960 46 63 1961 57 67 1962 48 67 1963 49 56 1964 64 67 1965 66 69 1966 61 67 1967 52 67

En omständighet som haft en hämmande inverkan på den finländska handeln med Östeuropa är att de östeuropeiska valutorna inte är fritt konvertibla. Handeln har till följd härav tvingats in i bilaterala banor. På grund av stagnationen i handeln med Östeuropa har dess relativa betydelse i Finlands totala handel minskat med ett par procentenheter mellan 1960 och 1967. Finlands andel i Västeuropas handel med de östeuropeiska länderna exklusive Sovjetunionen har också gått ner från 4—5 procent till 2—3 procent 1967.

DEN FINLÄNDSK-SOVJETISKA HANDELN, som också bedrivs på bilateral basis, har inte undergått någon absolut eller relativ minskning såsom har skett i vår handel med Östeuropa. Orsaken till detta är speciella arrangemang på såväl finländsk som sovjetisk sida med syfte att hålla uppe handelsomsättningen. Sådana arrangemang har underlättats av den omständigheten, att Finland ur sovjetisk synpunkt är en mycket liten marknad.

Det kan vara intressant att jämföra den ovan skisserade rr Ae utvecklingen med motsvaran- = I de data för Sverige. Såsom Oviiga a av diagrammen framgår, har = | Hee Hd av Sveriges handel med andra Boviatunionen d östeuropeiska länder än So OO 20 vjetunionen särskilt under de r 1 allra senaste åren VUXIt j & sm Sm Mm sc vÄ” mycket snabbt, medan han deln med Sovjetunionen inte har ökat tillnärmelsevis i samm takt. Utvecklingen har med andra ord varit den motsatta i jämförelse med Finland.

FÖRUTOM HANDELNS BILATERALA KARAKTÄR har de östeuropeiska utrikeshandelsmonopolens stelbenhet begrän 2 1. Sveriges export till Osteuropa Mk vr öster lä ioa uropeiska de 2, Sveriges Import från Ustouropa Mk sat varuutbytet. I ett planeringshushåll är det svårt att ta i betraktande de nyckfulla förändringarna i utlandets efterfrågan och utbud. Trots att utrikeshandelsmonopolen skall verka enligt kommersiella principer, är de nästan alltid underställda planeringsmyndigheterna, och deras möjligheter att ta egna initiativ är därför ganska kringskurna.

Ytterligare en begränsande faktor är dén, att också handeln mellan de östeuropeiska länderna och Sovjetunionen inbördes sker nästan helt på bilateral basis. De liksom utomstående stater måste alltså balansera handeln med varje länd för sig, medan det i väst är tillräckligt, att bandeln är i jämvikt med sarmtliga andra (multilaterala) länder tagna som en helhet. Visserligen inrättades med verkan från och med ingången av 1964 ett multilateralt betalningssystem i samband med Rådet för Ömsesidigt Ekonomiskt Bistånd (efter de ryska begynnelsebokstäverna SEV, i väster populärt men oriktigt vanligen KOMEKON), men signifikanta överföringar av fordringar mellan medlemsländerna har hittills inte ägt rum. Orsaken är också i detta fall den, att den stela planeringsapparaten gör detta svårt i praktiken.

UNDER RÅDANDE FÖRHÅLLANDEN är ett litet land som Finland, vilket dessutom har en betydande östhandel, hänvisat till att balansera sin handel med Östeuropa. Eftersom de östeuropeiska länderna inte ännu har ett effektivt multilateralt betalningssystem sinsemellan, är Finland tvunget att balansera handeln med vart land skilt för sig. Den enda möjligheten att utvidga handeln utöver reciprocitetens gränser är att ge eller ta kredit, men en sådan utvidgning av handeln leder ju senare till en motsvarande minskning, när krediten skall återbetalas.

EN FRAMTIDA ÖKNING av den finländska handeln med Östeuropa blir sålunda beroende på en större grad av handelsliberalisering mellan öst och väst. Vissa förutsättningar föreligger redan nu för en expansion. Sålunda har de östeuropeiska ländernas produktion ökat så starkt, att deras leveransförmåga också för export har förbättrats. Dessutom har stormakternas inställning till handel mellan länder med marknadsekonomi och länder med statsdirigerad ekonomi uppmjukats.

Investeringsminskning i Sverige

Investeringarna inom den egentliga industrin år 1968 beräknas uppgå till 5,7 miljarder kronor i löpande priser räknat enligt en undersökning av svenska statistiska centralbyrån. Siffrorna innebär, att den egentliga industrins = investeringar 1968 kommer att ligga på samma nivå som 1967 i löpande priser räknat.

Branschen el-, gas- och vattenverk har reviderat sina planer. I stället för en tidigare planerad ökning av investeringarna med 100 miljoner kronor jämfört med 1967 planeras nu en minskning av samma storleksordning. Investeringarna inom industrin inklusive el-, gas- och vattenverk beräknas år 196 uppgå till 7,3 miljarder kronor. För industrin inklusive el-, gasoch vattenverk tyder dessa planuppgifter närmast på att investeringarna 1968 kommer att bli något lägre än 1967 i löpande priser räknat.

Beträffande enskilda branscher kan särskilt nämnas, att ökning av investeringarna år 1968 väntas inom = livsmedelsindustri, dryckes- och = tobaksindustri samt kemisk industri, gummi-, petroleum- och = kolindustri. Minskning av investeringarna kan väntas, förutom den ovannämnda inom el-, gas- och vattenverk, i jord- och stenförädlingsindustri, järn-, stål- och metallverk samt maskinindustri, m

Forum 18/68