Konjunkturen : OECD-anslutningens betydelse för den ekonomiska politiken

Taggar: Teman: ekonomi

Konjunkturen hemma …

OECD-anslutningens betydelse för den ekonomiska politiken

REGERINGEN OCH RIKSDAGEN håller på att lägga sista handen vid Finlands anslutning till OECD, det vill säga organisationen för ekonomisk samverkan och utveckling. I detta sammanhang kan det vara av intresse att se vilka fördelar anslutningen har för den ekonomiska politiken i Finland. Tidigare har man främst fäst sig vid det PR-värde anslutningen bar genom att göra Finland mera känt än det har varit tidigare, då data om landet inte har ingått i organisationens ekonomiska utredningar och i dess löpande statistik.

DEN MEST IÖGONENFALLANDE NYTTAN för den ekonomiska politiken är möjligheten att delta i internationella rådslag angående ekonomisk-politiska frågor. OECD har ett stort antal kommittéer, vilka bedriver både en rådgivande verksamhet av allmän natur, med andra ord en högklassig kursverksamhet för nationalekonomer, och samarbete i konkreta frågor. Finland har också före anslutningen deltagit i de flesta specialkommittéers arbete, men de centrala organens överläggningar om ekonomiska prognoser och den ekonomiska politiken i olika medlemsländer har vi såsom utomstående inte haft tillträde. Icke-medlemmar har oftast inte heller haft tillgång till de dokument som dessa överläggningar har resulterat i. Sålunda har man kunnat få del av denna information först när den, ganska föråldrad, bar frigivits för publicering.

VIKTIGARE ÄN DEN DIREKT INTERNATIONELLA DELEN av samarbetet kommer sannolikt den periodiska genomgången av den finländska ekonomiska politiken och de därtill anslutna prognoserna att vara. Varje medlemsland får nämligen i tur och ordning redogöra för dessa fakta, och dessa redogörelser utsätts för konstruktiv kritik av de andra medlemsländernas och OECD-sekretariatets experter.

OECD:s REKOMMENDATIONER har visat sig vara ett viktigt medel att uppnå en rationellare intern ekonomisk politik. I länder jämförliga med Finland har orsaken till detta inte varit den, att OECD-experterna och de andra medlemsländernas nationalekonomer bättre än det egna landets myndigheter skulle ha kunnat analysera det aktuella läget och dess krav. Tvärtom har OECD i de flesta fall stött de nationella regeringarnas förslag. För regeringarna har stödet från organisationen varit välkommet inte minst för presentation i folkrepresentationerna. Riksdagsmännen litar ibland mera på omdömen framförda av internationella experter fria från partiintressen än på framställningar av tjänstemän, vilka misstänks vara utsatta för påtryckning av regeringen. (Sedan är det en annan sak, att dylika påttryckningar förekommer i mycket mindre omfattning än de flesta tror och även då huvudsakligen i form av stillatigande om obehagliga saker.)

DET FAKTUM att nationalekonomer i förvaltningen vet, att deras ekonomiska prognoser och handlingsprogram utsätts för en ingående internationell granskning, har naturligtvis i och för sig en kvalitetshöjande effekt på dessa. Man måste vara noga i de minsta detaljer för att undgå att bli fast för slarvfel eller — ännu värre — mera grundläggande svagheter i framställningen.

30:

Cellulosapriserna stiger 2—5 procent

De nordiska cellulosaproducenterna har beslutat höja prisnivån på den europeiska marknaden med 5 dollar eller 3 procent för blekt barrträdsmassa och med 7 dollar eller 5 procent för blekt lövträdsmassa. För oblekt sulfitmassa är förhöjningen 3 dollar eller 2 procent, medan någon böjning av priset på sulfatmassa inte har skett. Prisnedgången för pappersmassa var under åren 1965—1967 så betydande, att endast hälften av det tidigare prisfallet har kunnat återhämtas genom de senaste förhöjningarna. Bristan de kapacitetsutnyttjande är fortfarande ett karakteristiskt drag för de internationella cellulosamarknaderna, Tills vidare verkar utvecklingen fortsätta i en gynnsam riktning. Hur stora produktionsinskränkningarna under nästa år blir, kan emellertid fastställas först kring mitten av 1969.

På grund av pappersindustriprodukternas stora andel i Finlands export kommer prishöjningarna för cellulosa att ha en betydande effekt för landets valutaintäkter under 1969.

Utsikterna för pappersindustrin förbättrade

Allt flera tecken tyder på, att den i ett par års tid tryckta marknadssituationen för pappersindustriprodukter håller på att förbättras väsentligt.

I Storbritannien var konsumtionen av pappersprodukter och träfiberplattor under de åtta första månaderna 1968 hela 8 procent större än under samma tid året innan. Importen, som svarar för en tredjedel av konsumtionen i ton räknat, tog 42 procent av konsumtionsökningen.

Världens massa- och pappersproducenter har sammankommit i Paris och London för att utbyta statistiska uppgifter med tanke på nästa produktionsår. Inga officiella uppgifter föreligger om mötets resultat, men enligt Veckans Affärer torde man ha varit överens bland annat om följande e tendensen är god i alla bransche . efterfrågan i såväl Europa som Nordamerika kommer under den närmaste tiden att vara större än vad som tidigare har antagits, och den beräknas fortsätta att stig . förbrukningen av massa i Förenta staterna stiger nästa år med flera hundratal tusen to e produktionsbegränsningarna på massasidan, som i år för flera sorter varade omkring fyra veckor, kommer nästa år att vara betydligt kortar e trots lagring av massa i väntan på en «eventuell strejk i den kanadensiska massaindustrin, minskade inte efterfrågan när strejken inte blev av.

»Den här sidan av kapitalismen tycker jag hjärtligt illa om.> (The New Yorker)

Forum 20/68,