Konjunkturen på väg uppåt Exportefterfrågan växer

Taggar: Personer: Rolf Kullberg Teman: ekonomi

FORU intervjun

Konjunkturen på väg uppåt Exportefterfrågan växe 0 Efter en konjunktursvacka är vi åter på väg uppåt. Arbetslösheten kommer att minska, bytesbalansens underskott blir mindre men är ännu stort. Flera av våra viktigaste exportsektorer kan räkna med ökad efterfrågan och det kommer småningom att sätta fart också på investeringsverksamheten. Dethär är exempel på faktorer som återspeglas i den aktuella konjunkturprognosen.

e Överdirektör Rolf Kullberg vid finansministeriets folkhushållningsavdelning är chef för detta officiella prognosarbete och han slår fast för FORUM: » Vi befinner oss s as i väntans tider. Ett konjunkturuppsving är i vardande, ökningen i vår egen export ger ett tydligt utslag i den riktningen och alla prognoser utomlands berättar att vi kan räkna med stigande konjunkturkurvor. Men det tar en viss tid innan uppgången får en bredare bas och slår igenom i hela ekonomin».

Överdirektör Kullberg säger att bland mera utvecklade länder i Västeuropa kan man svårligen hitta något land som skulle vara mera konjunkturkänsligt än Finland ”Vi är ett utvecklat land med något av ett utvecklingslands struktur kvar i fråga om både produktionen och exporten. Vi är mycket beroende av skeendet i de länder som vi handla 2 mycket med, som t ex Sverige, England och Västtyskland. När vi här hemma skall göra upp prognoserna så analyserar vi först av allt situationen utomlands. Prognosmakeriet är sedan ett stort pusselspel där det gäller att passa in en massa delar i varandra.

Det finns i princip två sätt att göra prognoser. Man kan använda ekonometriska totalmodeller, som tillsammans med fakta matas in i en datamaskin och man får ut som resultat en prognos som bygger på modellen. För det andra har vi den rent mannella metoden, där man liksom har modellerna i huvudet och skaffar fram information från alla tänkbara källor. Vi är åtminstone tillsvidare rätt manuella av oss, men för t ex utrikeshandeln tyr vi oss dessutom till en del partialmodeller närmast för att kolla de manuellt erhållna resultaten. Modellerna bygger på tidigare erfarenheter om sambandet mellan olika faktorer. Vi opererar framför allt med nationalinkomstsystemet och -statistiken som bas och har därigenom ett utmärkt instrument, som visar hur olika storheter hör ihop. Resultaten kan i viss mån kontrolleras genom att man närmar sig problemen från olika håll. Exporten till utlandet och investeringarna är de faktorer som här hemma främst dikterar utvecklingen. Konsumtionen spelar också en central roll, men den är mera stabil än efterfrågan i övrigt. Vi håller kontakt med olika branscher inom industrin som upplyser oss om orderstock och förväntningar. I fråga om investeringssektorn kan vi dessutom utnyttja bla byggnadsstatistiken, analysera tendensen för exempelvis halvfärdiga byggen och nya byggnadstillstånd.

Den i dessa dagar aktuella statsbudgeten inverkar direkt på den offentliga sektorns konsumtion och investeringar, men också på många sätt på hela ekonomin i övrigt. Rent allmänt tror jag inte det är bara något internt skryt när jag slår fast att vi i regel har lyckats hyggligt i vårt prognosjobb, det har nämligen också utomstående forskare kommit till”.

FORUM: — Tenderar vår konjunkturkänslighet att bli mindre?

KULLBERG: — Ja det tror jag man kan säga. Tidigare då vi till 70—80 9/9 var beroende av träförädlingsindustrin i exporten’ var konjunkturkänsligheten större. Nu står träförädlingen för ungefär hälften av exporten och vi har vid dess sida

Forum 16/197 fått flera andra starka exportsektorer, inte minst metallindustrin, och det gör att även om en sektor har det besvärligt så kan det hela jämnas ut av att en annan eller flera andra sektorer samtidigt har bättre konjunkturer på sina marknader. Ju mångsidigare exporten är, desto bättre skyddad är man således för stora svängningar. Men faktum kvarstår att konjunkturväxlingarna hos oss är mycket branta.

FORUM: — På hur lång sikt görs prognoserna upp idag?

KULLBERG: — Det är för 1—1 1/2 år framåt som man kan säga att en prognos är någorlunda tillförlitlig och sådana är också de prognoser vi publicerar. Vi stöder oss på OECD:s allmänna kortsiktsprognoser, som inte heller de sträcker sig längre än ungefär ett år framåt i tiden. Vi har också numera en strävan och ett klart behov bla med tanke på den ekonomisk-politiska uppläggningen i stort att göra längre prognoser på upp till 5 år som täcker en hel konjunkturcykel. Beträffande dem kan man säga att basen då närmast är erfarenheterna från tidigare konjunkturcyklar, men för de 3—4 sista åren i en sådan period ger prognosen självfallet bara de riktgivande tendenserna. Ett system av dethär slaget måste ju vara rullande i tidshänseende och preciseras efter hand. Vi är inte ännu mogna att ge ut prognoser av dethär slaget, de är ännu på försöksstadiet,

FORUM: — Och konjunkturerna nu då, vi har ju statsbudgetförslaget framme i dessa dagar där en färsk prognos finns med?

KULLBERG: — Ja, det råder som sagt ingen tvekan om att vi är på väg uppåt. Vår export var under januari-september värdemässigt 25 ?/9 större än ett år tidigare och importen 15/2 9/9 större, Det skulle tyda på ett kraftigt uppsving för exporten, men såtillvida skall siffrorna analyseras med försiktighet att de vardera och särskilt exporten påverkats av exceptionella faktorer, framförallt senaste års metallstrejk. Den ledde till uppskov med leveranser som syns nu, och också annars har det förekommit en tydlig anhopning av leveranser av gamla order. Nya metallorder västerifrån har det hittills varit knappt om.

Man kan märka en begynnande ljusning också i fråga om träförädlingens utsikter. Papper och kartong säljer bra, men än

Forum 16/197 så länge är det en aning motigt för cellulosan. Också där kan man emellertid hoppas på en bättre efterfrågan eftersom bla de engelska lagren har sjunkit till en rätt låg nivå. Sågvaror och faner går rätt bra trots vissa svårigheter med råvaran.

— Vår nyexport kan för en del varor uppvisa stegringssiffror på mer än 30 9/0. Hela exporten ser i år ut att växa med drygt 20/0, och vi kan vänta oss ett fortsatt uppsving på exportsidan nästa år.

— Ser vi åter på den interna situationen, så kan man konstatera att investeringarna som vanligt släpar efter exporten. Lönsamheten var inte den bästa under lågkonjunkturen, det tar sin tid att komma i gång med investeringarna igen. Det finns ännu outnyttjad kapacitet, och efterfrågan är kanske inte tillräckligt stark. EEC-ovissheten har också bromsat upp investeringslusten; jag kan annars i dethär sammanhanget säga att vi har gjort upp vår prognos under antagandet att vi får ett frihandelsavtal med EEC. I år räknar vi med att investeringarna totalt sjunker med ett par procent inom den privata sektorn och ökar med 10 ?/9 inom den offentliga. Detta skulle betyda ungefär status quo för totalinvesteringarna jämfört med 1971.

— Under nästa år räknar vi med ett visst uppsving för de privata investeringarnas del, medan statens insats i stället minskar. Det visar hur staten inverkar utjämnande på investeringstakten: när den privata sektorn får uppsving, kan staten bromsa upp. För investeringslusten har det inte varit nog med att penningläget har varit lätt, att man har fått krediter lätt. Företagen vill också ha ökade order och bättre lönsamhet för att så långt som möjligt kunna klara investeringarna med intern finansiering och för att investeringarna över huvud taget skall te sig lockande.

FORUM: — Kan man i budgeten se några orosmoln för industrin, som skulle bromsa upp möjligheten att expandera? KULLBERG: — Inte i stort. Jag tror man vågar säga att det positiva överväger. Företagens socialskyddspremier justeras något uppåt nästa år på grund av regeringens pensionsförslag och sjukförsäkringen, men här är det kanske snarast fråga om Vänd 25