Konjunktursvackans botten har passerats
av E Witting Forum 1972-10, sida 31-32, 24.05.1972
Utblick
Konjunktursvackans botte har passerats
Av bankdirektör E Witting
Den ovanligt djupa recessionen med bl a minskad industriproduktion, rekordstort underskott i bytesbalansen, kraftig arbetslöshet och inflation förefaller nu att ha passerat sitt bottenläge. På ett för konjunkturskedet karaktäristiskt sätt präglas vårt näringsliv dock för närvarande av stiltje, aktiviteten är låg överlag och arbetslösheten är fortfarande stor.
Ttots recessionen men paradoxalt också delvis tack vare recessionen har läget på penningmarknaden av olika orsaker varit rätt lätt under den senaste tiden. För det första har detta berott på att inlåningen utvecklats tillfredsställande sedan senaste sommar på grund av den förhållandevis goda inkomstbildningen och räntehöjningen vid månadsskiftet maj—juni. Den allmänna förtjänstnivån beräknas senaste år ha stigit med 13 9/9 och realinkomsterna med ca 6 9/0. För det andra förde Finlands Bank en penningpolitik som hade såväl direkt som indirekt stimulerande verkningar. Den påskyndade frigivningen av de i centralbanken deponerade konjunktur- och investeringsfonderna medförde givetvis ett lättare läge inom företagssektorn och därigenom även på penningmarknaden. Denna åtgärd åtföljdes senare av beslutet att höja kvoterna för bankernas centralbankskrediter med drygt en tredjedel. Det lättare läget på den internationella kapitalmarknaden medgav dessutom en likviditetsförstärkande upplåning i utlandet. Sålunda ökade exempelvis vår långfristiga utländska skuld med hela 38 9/o senaste år. Till följd av recessionen stagnerade vidare investeringarnas tillväxt praktiskt taget helt. Den privata investeringsvolymen ökade sålunda med endast 1/2 9/0 i fjol. Det svagare trycket på kreditsidan bidrog således för sin del till lättnaden. Penningmarknaden skulle följaktligen för närvarande vara rätt välrustad att möta ett eventuellt investeringsuppsving.
Bankdirektör E Witting
Forum 10/72
Ljusare konjunkturbild
Nyligen utförda konjunkturförfrågningar visar att optimismen i fråga om produktionsutsikterna båller på att sprida sig inoro företagssektorn. Tillsvidare har man dock för det mesta förhållit sig avvaktande emedan orderstocken ännu är svag på en hel del håll, kapaciteten långt ifrån fullt utnyttjad och varulagren stora. Av utvecklingen inom vissa sektorer av vårt näringsliv under första kvartalet i år framgår likaså att en omsvängning håller på att ske. Härvid har särskilt industriproduktionen och exporten visat tecken på ett uppsving. Vid en bedömning av siffrorna får dock en del av ökningen tillskrivas den låga jämförelsebasen i början av senaste år. I varje fall beräknas industriproduktionen ha ökat med ca 17/0 under innevarande års första kvartal jämfört med motsvarande tid i fjol. Metallindustrins motsvarande ökning utgjorde med beaktande av produktionsbortfallet för ett år sedan hela 70 9/9. Även många andra branscher, däribland trä- och pappersindustrin, noterade tillväxtsiffror på 3—3 1/2 9/0.
Exporten har likaså utvecklats gynnsamt under den senaste tiden, I mars noterades för övrigt enligt preliminära uppgifter den genom tiderna högsta månadssiffran 1075 milj. mk. Alltnog var under första kvartalet exportens värde rentav en tredjedel och importens värde 17 9/o större än för ett år sedan. Härigenom har utrikeshandeln uppvisat betydligt bättre jämvikt. Då underskottet i handelsbalansen sålunda utgjorde 349 milj. mk under första kvartalet i fjol var motsvarande siffra i år endast 55 milj. mk. Såsom på produktionssidan gäller även här att den låga jämförelsebasen i fjol ger ett något för gott resultat särskilt för den kraftigt ökade metallvaruexportens del. I detta sammanhang kan nämnas att konjunkturerna håller på att svänga uppåt också i våra viktigaste exportländer. Investeringsverksamheten har blivit livligare bla i såväl Storbritannien som Sverige och i det senare landet ökar också industriproduktionen nu definitivt. Efterfrågesituationen håller sålunda på att förbättras, Härtill bidrar även en tredje tillväxtfaktor nämligen den privata konsumtionen, som blivit allt livligare under den senaste tiden. Totalproduktionen väntas i år öka med ca 3?/9 jämfört med drygt 1 9/o i fjol. Nästa år väntas tillväxten ytterligare öka till 5 9/0.
Konjunkturbilden är dock inte enhetligt ljus. Till de dystra dragen hör framför allt investeringsverksamheten, som fortfarande ligger nere. Dels på grund härav dels till följd av bakslaget inom skogssektorn väntas bla sysselsättningsläget vara svagt åtminstone under hela innevarande år. De minskade investeringarna har emellertid blivit det alltmer överskuggande problemet och röster har allt oftare höjts för nödvändigheten av att med det snaraste aktivt stimulera dem. Med tanke på den tid som krävs förrän de nya projekten står färdiga borde investeringsplanerna uppgöras i god tid så att den fulla effekten av den nya kapaciteten kan erhållas under högkonjunkturen. Alltför ofta har den ekonomiska tillväxten uppbromsats just i detta skedé på grund av att investeringarna förse . nats och dessutom kan finansieringsmöjligheterna bilda e flaskhals om alltför många investeringsprojekt skall utföras samtidigt. Vänd!
Cal
Utblick
Penningmarknaden lätt ännu en tid
Som ovan konstaterats har läget på penningmarknaden varit lätt under den senaste tiden och för närvarande syns inga tecken på en förändring härvidlag. Finansieringsunderlaget för investeringar kommer sålunda troligen att vara rätt gott året ut. För det första torde gynnsamma faktorer dominera inlåningens utveckling. De förhållandevis goda löneförhöjningarna på nominellt i genomsnitt 10—11 9/9 återspeglas givetvis delvis också inom depositionsverksamheten. Inlåningen och särskilt checkräkningarna stimuleras ytterligare av att den tilltagande aktiviteten inom vissa industribranscher och framför allt den livligare exporten medför ökade inkomster för företagen. Å andra sidan är trycket mot priserna stort och allteftersom regleringen lättas kommer inflationen givetvis att få återverkningar även på sparandet vartill kommer att räntesänkningen kan tänkas försätta depositionerna i ett sämre konkurrensläge. Farhågorna för ett försämrat penningvärde kan också redan skönjas i depositionsbeståndets sammansättning, där utvecklingen på 24 månaders kontona varit relativt sett svagare än på kortfristigare räkningar.
Tillsvidare kommer läget dock som sagt att vara relativt lätt. Förutom de tidigare nämnda faktorerna ökar frigivningen av den återstående delen av konjunkturreserveringarna likviditeten, Till följd av det lätta läget och den förhållandevis låga räntenivån på den internationella kapitalmarknaden kommer den likviditetsförstärkande upplåningen i utlandet troligen att fortsätta ännu en tid.
Beträffande utvecklingen på litet Jängre sikt — omkring årsskiftet och därefter — är det tillsvidare svårt att säga något exakt. På basen av tidigare erfarenhet kommer utvecklingen på penningmarknaden dock förmodligen att gå i en allt stramare riktning allteftersom konjunkturuppgången förstärks. Som bekant överstiger löneförhöjningarna produktivitetsstegringen (endast ca 3 ?/9) avsevärt även denna gång och företagens möjligheter att kompensera det ökade kostnadstrycket genom prishöjningar är ju redan på grund av regleringen men också till följd av importkonkurrensen praktiskt taget obefintliga. Då investeringarna som beräknat kommer att skjuta fart ungefär vid denna tidpunkt är det klart att trycket på såväl kreditsidan som på företagens checkräkningar i bankerna kommer att öka högst markant. (MM
KANSALLIS-OSARE-PANRRI
BALANSRÄKNING DEN 30 APRIL
Aktiva
EET 72 649 953,45 Inhemska penninginstitut ………s.seeseed 13 536 447,28
Utländska fordringar: I utländsk valuta soosssossesersssr rer rer 276 501 496,54 . 9143 650,16 26 233 194,46 4 518 778,65 540 004 352,07 «628 244 699,79 - 3075 489 672,62 . 228 677 745,56 Obligationer sera 264 907 607,66 Aktier …….. 112 769 324,49 Bankfastigheter …. 347 838 644,77 Övriga fastigheter …. 43 017 898,61 Maskiner och inventarier ser 18 829 652,35 Övrigt lösöre ………. oe 1,— Betalningsförmedling - 207 117 168,07 Övriga tillgångar .. 120 471 736,08 S katter ocsese ve 7 045 187,57 Löner sosseseore0s 33 020 330,26 Övriga kostnader ………….. 19 228 778,7 mk 6 049 246 320,17
För direktionen
M. J. A. Paloheimo T. Junnila
Passiva
Depositioner ssssssssssrrasssrernr rss ears 3 396 103 956,20 Checkräkningar 542 253 478,25 Finlands Bank s.ssssssssssserer ers senere rd 267 500 000,— Övriga inhemska penninginstitu
Depositioner ………… 2175 172,41
Checkräkningar 127 596 140,98 Utländska skulder:
I utländsk valuta …osissesssersererer sas 599 696 717,99
I mark sossossssssss erna 27 778 223,56 Inhemska skulder i utländsk valuta 225 775 360,09 Betalningsförmedling . 220 531 063,96 Övriga skulder ………. 176 854 691,24 Räntor och provisioner . 94 196 916,31 Aktiekapital ……..sos0s 100 000 000,— Aktieemission 64 827 086,— Reservfonder ….. 191 750 000,— Skattebetalningsfond se 10 000 000,— Vinst från föreg. år sssssssserrererrrrr rara 2207 513,1 mk 6 049 246 320,17
Ansvarsförbindelser mk 3583 792 846, Å förvaltningsrådets vägnar Lauri J. Kivekäs Pentti Renval 32
Forum 10/72