Konkurrenskraften mäts i väst!

av Peter Liskola Forum 1986-01, sida 12-13, 23.01.1986

Taggar: Personer: Jermu Laine Teman: handel

en stabila sovjethandeln, den goda D statsekonomin, koncentrerade in vesteringar samt den sk konsensuspolitiken — dessa är enligt minister Jermu Laine hemligheterna bakom det goda resultatet i utrikeshandeln. Samtidigt påminner Laine att vår konkurrenskraft mäts på den hårda västmarknaden. Löper affärerna i väst, är våra produkter konkurrenskraftiga och efterfrågade också i östhandeln. Och kanske tvärtom!

Minister Laine är särskilt nöjd med att vår handelsbalans visavi de nordiska länderna visar ett gott överskott — över 4 miljarder mark år 1984 och ungefär detsamma år 1985. Detta goda resultat i Norden är erligt minister Laine ett ytterligare bevis för att vi verkligen har konkurrenskraftiga varor, eftersom de går åt i våra nordiska grannländer, som har höga krav på pris och kvalitet.

Vad ligger egentligen bakom de två senaste årens stora överskott | handelsbalansen — Det är fråga om många faktorer som verkat i samma riktning och de positiva resultaten har kumulerats till de senaste åren. Basen är vår goda statsekonomi och vår rätt låga utlandsskuld. Vår utländska nettoskuld är 15,5 procent av bruttonationalprodukten, och det är europeiskt rekord. I många västeuropeiska länder är utlandsskuldens andel tom 50—060 procent av BNP, inleder minister Laine.

Höjda oljepriser ledde till stor östexport

Från den goda statsekonomin går Laine över till Sovjethandeln för att förklara orsakerna till svinget I utrikeshandeln. Han påminner om oaljekriserna 1973—74 och i slutet av 1970-talet, då den ekonomiska utvecklingen stävjades i Västeuropa.

— Men så skedde inte i Finland. Vi köpte — och köper — lejonparten av vår olja från Sovjetunionen. Vår oljeräkning ökade kraftigt, men å andra sidan gjorde Sovjet snabba genköp. Exportindustrin klarade sig, eftersom vi fick ett sug på östexporten. På det sättet lamslog de höga oljeräkningarna inte vår Industri utan tvärtom satte fart på den. Oljekrisernas menliga inverkan för de västliga ländernas export återspeglades inte hos OSS, tack vare Sovjethandeln, säger Laine.

Han konstaterar att användningsgraden höjdes inom industrin, och att även tilläggskapacitet byggdes. På detta sätt höjdes produktiviteten och därmed också konkurrenskraften, som efter kriserna fortfarande var god för Finlands del. Handelns möjligheter och förutsättningar förbättrades, och har i allmänhet visat en positiv trend även i fortsättningen. Och på detta sätt kunde Finland tack vare östexporten utnyttja sin slagkraft i väst.

Investeringar — nya jobb

En tredje faktor som inverkat positivt på vår utrikeshandel är en rad åtgärder som givit samtidigt resultat. Laine nämner att exem 12

Utrikeshandelsminister Jermu Laine ”Finlands onkurrenskraft mäts I väst!”

För två år sedan fick vår utrikeshandel vind i seglen. Handelsbalansen visade år 1984 ett överskott på hela 6 miljarder mark och fjolårets resultat var inte mycket sämre. Utrikeshandelsminister Jermu Laine (soc dem) är givetvis nöjd med resultatet, men lyfter samtidigt ett varnande finger, för nästa år kan Finlands utrikeshandel drabbas av svårigheter då följande lågkonjunktur väntas börja.

pelvis investeringsgraden varit hög inom flera nyckelbranscher i industrin.

— Produktiviteten har ökat, men samtidigt har också antalet arbetsplatser ökat, trots att det inte märks i sysselsättningsstatistiken som visar en historiskt sett dyster arbetslöshet på 5—6 procent. Men under de senaste fyra ferm åren har samtidigt ca 300 000 nya arbetsplatser skapats i Finland. Det är rätt unikt, om vi jämför med

Västeuropa. Vi får väl gå ända till USA om vi vill ha exempel på större kvoter nya arbetsplatser, säger Laine.

Att de nya arbetsplatserna inte syns i sysselsättningsstatistiken beror enligt Laine på strukturella orsaker. Nya stora åldersklasser har kommit med på arbetsmarknaden, och i synnerhet kvinnornas förvärvsarbete har avsevärt ökat.

1/1286 FORUN — Vi har idag betydligt fler arbetsplatser än 1973—74, då arbetslösheten var under 2 procent, påpekar Laine.

Glöm inte konsensuspolitiken!

Från den goda statsekonomin, soviethandeln och de höga investeringarna kommer Laine kanske något överraskande över till konsensus- eller samförståndspolitiken. taine påpekar att konsensuspolitiken säkert också inverkat på att investeringarna varit rätt höga.

— Konsensuspolitiken härstammar från slutet av 1970-talet då vi under 1977—78 hade upplevt en svår depression och hög arbetslöshet. Då märkte vi att vi måste försöka bättra på situationen med en helhetsmässig och förnuftig inkomstpolitik. Och detta har givit resultat, säger Laine.

— Vi har haft förnuftiga inkomstuppgörelser, och inflationsbekämpningen har ansetts viktig också av arbetsmarknadsparterna. På detta sätt har vi kunnat bevara och skapa nya arbetsplatser, något som givetvis återverkar på vår utrikeshandel i en positiv riktning. Statsmakten har med sin inflationsbekämpande linje och sin försiktiga skattepolitik också dragit sitt strå till stacken, säger Laine.

— Den totala skattegraden har betydligt sjunkit sedan slutet av 1970-talet, och den är nu ca 36,5 procent, tillägger han.

Gott resultat i Norde — stabil sovjethandel

Minister Laine är speciellt tillfredsställd med att Finland klarat sig väl i handeln med de övriga nordiska länderna.

— Överskottet i handelsbalansen med alla andra nordiska länder var över 4 miljarder mark år 1984, och resultatet torde bli minst detsamma år 1985, säger han.

Detta bevisar enligt Laine att vår konkurrenskaft i grunden är god, eftersom prisoch kvalitetskraven är höga i våra nordiska grannländer. Lyckas vi sälja i Norden, torde exporten till andra länder också löpa undan.

Handeln med de nordiska länderna utgör ungefär en femtedel av vår utrikeshandel. Sovjethandelns andel är i samma storleksklass.

Sovjethandeln har fungerat som en stabiliserande faktor under svåra tider, och dess betydelse bör inte ringaktas. Men det oaktat påpekar Laine att största delen av vår export måste möta konkurrensen på de västliga marknaderna. Hoten kan bli mäktiga där.

Konkurrenskrafte mäts i väst

Minister Laine säger att en skicklig före tagsledning ser som sitt mest utmanand marknadsområde den konkurrensmässig hårda och oförutsebara västmarknaden. — Om man klarar sig i väst, kan ma med tillförsikt emotse möjligheter till fram FÖRUN, 1/198 gång också med handeln i öst. Produkternas konkurrenskraft mäts | synnerhet på västmarknaden, där man kan få signaler om vi blivit efter | t ex priserna och produktionsmetoderna, säger Laine.

— Sovjethandeln är inte ett från den yttre världen isolerat bilateralt ”varurör” för Finland. Också Sovjetunionen följer med västmarknaden, och drar sina slutsatser av utvecklingen där. De finländska företagens framgångar i väst noteras säkert också positivt I Sovjetunionen, och uppfattas som en garant för höga kvalitetsvaror, påpekar Laine.

Inga självklarheter i östhandeln

När det gäller utrikeshandeln kan president Koivistos filosofi — ”det blir alltid värre i framtiden” — vara helt befogad.

— Att nöja sig med uppnådda resultat och framgångar kan vara början till undergång, och därför måste vi ha motivation att ytterligare anstränga oss I framtiden, förklarar Laine.

— Vi kan exempelvis inte i all evighet utgå från att det nuvarande bilaterala systemet fortsätter i vår sovjethandel. Om vi en vacker dag måste konkurrera t ex på västvärldens kreditvillkor och mot de eventuella statliga stödformer som förekommer i västvärlden, blir det drastiskt att plötsligt börja anpassa sig till ett helt annat system från det nuvarande i vår östhandel, säger han.

Ni har betonat att vår konkurrenskraft mäts på västmarknaden. Handelsbalansen visar nu ett stort överskott, men hur länge fortsätter detta — Det är svårt att förutspå. Det ser ut som om vi I år och nästa år skulle stå inför en lägre tillväxt, och därför bör vi nästa år vara beredda på svårigheter när det gäller vår export och konkurrenskraft, svarar Laine.

— Om exporten till Sovjet inte ökar — dvs om vi inte hittar nya importprodukter och importvärden — så borde vi få fart på exporten till väst. Men en ökad västexport verkar osannolik på grund av den kommande recessionen…

Inga subventioner för högteknologin

Den kraftiga tekniska utvecklingen kommer att ställa stora krav på Finland.

— Ett litet land måste välja smala segment och koncentrera sina resurser på dessa. Vi måste vara överlägsna inom vissa högteknologiska områden, Det räcker inte med att vara medelmåttig, betonar Laine.

Bör staten då gå in med subventioner för att stöda specialiserade högteknologiska branscher i Finland — Vår principiella industripolitiska linje är att staten inte skall stöda företag inom dessa branscher. Det har vi inte råd med, och dessutom strider det mot vår handelspolitiska linje, säger Laine.

— Vi har ju kritiserat sådana statliga stödformer som förekommer i Västeuropa. Dessa stödformer slår alltid tillbaka i ett litet tand. Kom också ihåg, att då vi en gång går in för subventionslinjen, är det svårt att dra sig ur den… det har vi bevis för I andra länder! fastslår Laine.

Laine påpekar också att företagen å andra sidan inte krävt några subventioner inom dessa specialbranscher. Det staten däremot kan göra, är att måttligt stöda forskning och produktutveckling.

— Den här linjen bör fortsätta. Vi försöker specialisera oss och vara bäst inom smala segment, Det är vår enda möjlighet att klara oss bland de stora inom de högteknologiska branscherna, avslutar minister Laine.

Peter liskola 9

President Koivisto: ”Laine har mitt stöd! inister Jermu Laine sitter kvar I M regeringen och har inte för närvarande planer på att lämna politiken. President Mauno Koivisto brummade till tisdagen den 7 januari mot de skriverier som antydde att Laine inte har de bästa relationerna till presidenten. Presidenten var synnerligen förargad över att falska rykten också spridits utomlands. (Läs: Aftonbladet, som körde med rubriken ”Sovjet sparkar finsk minister”. Skribent var Staffan Bruun.) Huvudstadsbladet skrev att Laine väntas lämna regeringen på våren. I nyheten nämndes att man bland socialdemokraterna reagerat mot en rad handelspolitiska uttalanden som Laine gjort främst i fråga om östhandeln. Laine sades också ha blivit föremål för en viss kritik från hög sovjetisk sida. Dessutom sades Laine inte ha de allra bästa relationer till president Koivisto. Nyheten avrundades med att socialdermokraternas partisekreterare Erkki Liikanen skulle passa in som ny minister.

När nyheten sedan spreds till Sverige och där förvrängdes till att Laine fått sparken på grund av sovjetiskt missnöje, var presidentens mått rågat. Han gav Laine sitt fulla stöd, och avslutade sitt korta tillkännagivande med en besk kommentar: ”ZA NU SEDAN I DENNA SITUATION OCH FÖRNEKA PÅSTÅENDENA OM FINLANDISERING!” P 13